Modell för mätning av kvalitetsbristkostnader
en fallstudie på ABB Machines
Kvalitetsbristkostnader handlar om att veta hur mycket avsaknaden av kvalitet kostar organisation samt att spåra dess orsaker och effekter. Genom att mäta kvalitetsbristkostnader kan förbättringsmöjligheter identifieras och resultatet av förbättringsåtgärder mätas. Mätning av kvalitetsbristkostnader bidrar även till att kvalitetsfrågor får en mer framskjuten roll i företaget. Denna studie har genomförts på ABB Machines och inom ABB AB finns idag en förståelse för att bristande kvalitet kostar pengar. Arbetet med att identifiera kvalitetsbristkostnader har därför fått hög prioritet. Syftet med detta examensarbete är ?att kartlägga kvalitetsbristkostnader inom ABB Machines, undersöka dess främsta orsaker samt utveckla och implementera en modell för att kontinuerligt mäta och övervaka kvalitetsbristkostnaderna.? Genom att kombinera information från litteraturstudie, intervjuer, sekundärdata och benchmarking sammanställdes en lista med kvalitetsbristkostnadsparametrar. Utifrån denna lista skapades träddiagram där samband mellan parametrar visualiserades. Detta arbete hade sin grund i den konceptuella modell som skapats utifrån studiens referensram. Parametrarna delades in i fyra kategorier: orsak, kostnadsdrivare, fel/åtgärd och kostnad. Varje orsak analyserades sedan separat, liksom de kostnadsdrivare som gav upphov till många fel och kostnader. Därefter valdes en mätpunkt ut för varje orsakskedja. För vissa parametrar gick det inte att beräkna exakta kostnader och schablonkostnader blev då nödvändigt att använda. Även till detta arbete har träddiagrammen varit till hjälp eftersom det var möjligt att se i diagrammet vilka kostnader som uppkom på grund av ett fel eller en kostnadsdrivare. Då schablonkostnaderna var framtagna bestämdes det hur mätningarna skulle utföras i praktiken. Utifrån detta skapades en processkarta med tillhörande instruktioner. Den framtagna modellen för att mäta kvalitetsbristkostnader har implementerats inom ABB Machines, men modellen bör kunna tillämpas med mindre förändringar i de flesta tillverkande företag, vilket också var ambitionen med detta arbete. För att se om modellen fungerade i praktiken genomfördes ett test och kvalitetsbristkostnaderna för den valda perioden uppgick till 8 procent av omsättningen. Detta är ett relativt lågt värde, men schablonkostnader och uppskattningar är medvetet satta i underkant av deras verkliga värde för att så många som möjligt ska acceptera dessa, något som anses underlätta implementering och användning av modellen. Resultatet visar att de största kvalitetsbristkostnaderna är interna, vilket anses vara positivt då företaget själva kan påverka dessa i störst utsträckning. Det är dock viktigt att inte bara titta på resultatet utan också på träddiagrammen och på hur olika samband ser ut. Om orsaken försvinner så försvinner också troligtvis kvalitetsbristkostnaderna senare i kedjan. För ABB Machines betyder detta att för att minska de största kvalitetsbristkostnaderna måste leveransprecision från leverantörerna öka. Det i sin tur minskar troligtvis problem och förseningar internt och därmed minskar behovet av övertid och i slutändan förbättras leveransprecisionen till kund.