Den digitala utvecklingen kan vara den största utmaningen som skolan ställts inför sedanboktryckarkonsten. Lärarens roll och hur man ser på lärare kommer att förändras i grunden. Föratt kunna verka i denna skola behöver lärare en digital kompetens. Hur man utvecklar den ochvilka faktorer som påverkar den behandlar detta examensarbete. I arbetet används enutvecklingsmodell för lärares digitala kompetens.

Syftet med denna studie är att ur ett sociokulturellt perspektiv få ökad insikt om och förståelse för hur ungdomars medvetenhet om demokratiska värdegrunder framträder. Syftet är också att se om fritidsgården som lärandemiljö möjliggör ungdomars utveckling av interkulturell kompetens. Influerade av etnografisk ansats har vi med hjälp av observationer och gruppintervju samt genom samtal med fritidsledare kommit fram till vårt resultat. Resultatet visar på att fritidsgården utgör en lärandemiljö och att ungdomars medvetenhet framträdde, i både ord och handling, i gemenskapen på fritidsgården. Den sociala gemenskapen utgör en viktig faktor för lärande och utveckling för ungdomar.

Detta är en kvalitativ studie som har till syfte att undersöka hur de anställda sjuksköterskorna på Norrbottens läns landsting upplever sina möjligheter till att öka sin kompetens. För att besvara syftet har tre frågeställningar formulerats, ?Hur definierar sjuksköterskorna deras kompetens??, ?Upplever sjuksköterskorna att det finns faktorer som hindrar deras kompetensutveckling?? och ?Vilket ansvar anser sjuksköterskorna att de har för sin egen kompetensutvecklingsprocess??. Datainsamlingen har genomförts genom kvalitativa intervjuer där sju legitimerade sjuksköterskor anställda på Norrbottens läns landsting har deltagit. Urvalet har skett slumpmässigt och deltagandet har varit helt frivilligt och anonymt.

Elever från omvårdnadsprogrammet har delar av sin utbildning förlagd i klinisk verksamhet. Undersköterskor ute i verksamheten är ålagda att handleda dessa elever. För att göra detta ställs det krav på att hon/han är kompetent för uppdraget. Idag finns ett litet dokumenterat underlag för vad det innebär att vara undersköterska och kompetent handledare.Denna studies syfte var att belysa synen på undersköterskans kompetens som handledare utifrån fyra perspektiv.Det är en kvalitativ studie. Data samlades in från fyra informanter/respondenter från varje grupp, lärare, chef, undersköterska och elev, totalt 16 intervjuer.

I denna studie har jag använt mig av de ämnesdidaktiska principerna som en teoretisk modell för att möjliggöra förståelsen för hur lärare i ämnet samhällskunskap använder sig av digitala medier i sin undervisning. Det empiriska materialet i studien kommer ifrån sex intervjuade lärare som arbetar på tre olika högstadieskolor. Två av de intervjuade lärarna i studien arbetar även som IKT inspiratörer. Två av skolorna i studien som de intervjuade lärarna arbetar på bedrivs av kommunal regi medan en är en friskola. Resultatet som jag har kommit fram till i studien visar att lärarna använder olika former av digital media i sin undervisning.

Traineeprogram har blivit ett begrepp som används på ett vardagligt och avspänt sätt. Men det finns lite forskning i Sverige på området och frågan är om deltagande i traineeprogram leder till utveckling. Vad innebär samspel i grupp för individen? Syftet är att undersöka vad individerna upplever att samspel i traineeprogrammet ger i form av kompetens. Undersökningen är av kvalitativ karaktär med en fenomenologisk forskningsansats, där individernas upplevelse av fenomenet står i fokus.

Den ständiga förändringen i den externa miljön påverkar företagen i hög grad i dagsläget och det är därför av yttersta vikt att de anpassar sina interna resurser så att de kan vara konkurrenskraftiga. Många företag upplever idag ett problem med att hitta ett effektivt verktyg för att styra den interna utvecklingen och att identifiera sin interna kompetens. Syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för hur ett företag analyserar den interna kompetens de innehar. För att få en djupare insikt i hur ett identifieringsarbete går till, valde vi att undersöka ett företag med en kvalitativ studie. Vår undersökning visade att den metod som företaget främst använde sig av vid identifieringsarbetet var utvecklingssamtal.

HR-funktionens uppgift i en organisation är att tillvarata den mänskliga resursen och se till att goda arbetsförhållanden uppnås. Detta för att kunna attrahera, rekrytera, behålla och utveckla kompetens (Kira 2003). På senare år har arbetsförhållanden och arbetsvillkor uppmärksammats på kommuner i Sverige för bland annat enhetschefer i äldreomsorgen. Arbetsförhållandena, arbetsvillkoren och framför allt den höga personalomsättningen bland dessa, har lett till en problematik som var en av valets viktigaste frågor 2014. Syftet med denna studie är att beskriva arbetsförhållanden för enhetschefer inom mindre kommuner i Sverige, inom den sociala sektorn och belysa hur dessa skulle kunna förbättras.

Undersökningen genomfördes vid två olika verksamheter, ett större skogsbolag samt en socialförvaltning, i syfte att undersöka och jämföra hur de arbetar med kompetensförsörjning i samband med större pensionsavgångar samt hur de upplevde generationsväxlingen med avseende på deras olika förutsättningar. Målsättningen var att belysa vilka utmaningar som generationsväxling och kompetensförsörjning är, ur ett ledningsperspektiv inom privat och offentlig verksamhet. Undersökningens datainsamling har skett i huvudsak genom intervjuer men kompletterats med dokument upprättade av verksamheten samt befintlig statistik. Studien visar att verksamheterna i dagsläget inte upplever några större problem i samband med generationsväxlingen även fast det finns en del pensionsavgångar inom enheterna. De arbetar med olika strategier för att bevara kompetens såsom kompetensöverföring, behålla medarbetare som uppnått pensionsålder och kompetensutveckling.

Syftet med vår studie är att undersöka och jämföra vilken utrustning och tillgång till lokaler som musiklärare kontra rektorer anser att en god undervisning kräver samt vilken kompetens musiklärare anser sig besitta och om de anser att den är tillräcklig för att på ett adekvat sätt undervisa och bedöma elever. Syftet är även att se om synen på musikundervisningen skiljer sig mellan musiklärare och rektorer samt vilken uppfattning om ämnet de båda grupperna har. Vårt empiriska material består av enkätsvar från 14 olika skolor där tolv musiklärare respektive nio rektorer svarat. Resultatet visar att musiklärarna anser sig ha kompetens att undervisa och själva musicera men att verktygen i form av instrument och digitala verktyg är knappa. Rektorerna betonar vikten av kompetens men inte vikten av verktygen för att kunna förmedla densamma.

Undersökningen belyser de metoder som kommunerna i Nordost (Täby, Österåker, Vaxholm, Danderyd och Vallentuna) i Stockholms län använder sig av i analysering av flyktingars kompetens. Genom ett samarbete i kommunerna är ambitionen att förkorta perioden för de nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Undersökningen som gjordes är kvalitativ och innefattar intervjuer med berörd personal från kommunerna.Undersökningen visar att det finns ett stort behov att på ett effektivt sätt få ut de nyanlända flyktingarna i arbete. Resultatet visar att det finns en gemensam grundsyn på kartläggningen av kompetensen hos de nyanlända. Flyktingkvinnor har generellt sett sämre förutsättningar på den svenska arbetsmarknaden, dock visar resultatet att inga speciella åtgärder vidtas för att stödja deras framsteg till självförsörjning..

I v?rt m?ngkulturella samh?lle ?r det viktigt att vi lever harmoniskt med v?ra medm?nniskor. F?r att uppn? detta m?ste vi som l?rare arbeta f?rebyggande genom undervisningen och l?ra v?ra elever att f?rst? och respektera alla kulturer och m?nniskor. En central del av detta ?r den interkulturella kompetensen, vilket kortfattat handlar om elevernas f?rm?ga att acceptera och respektera kulturella skillnader hos andra. Syftet med studien ?r att utr?na huruvida boken ?Gracias 9? (den sj?tte tryckningen) uppfyller kunskapskraven i spanska som st?lls av Lgr 22 g?llande interkulturell kompetens, samt att f? n?gra h?gstadiel?rares perspektiv p? l?romedlet n?r det g?ller att f?rmedla interkulturell kompetens i spanska. F?r att ?stadkomma detta kombinerade vi semistrukturerade forskningsintervjuer med inneh?llsanalys av ett spanskt l?romedel.

Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för och kunskapen om värdet av personliga egenskaper som en del av det mångfacetterade kompetensbegreppet, erfarenhet och utbildning är andra begrepp som har studerats i relation till dessa. Dessa begrepp är alla interrelaterade och skapar en persons unika sammansättning vilket blir allt viktigare när samhället utvecklas mot en kunskapsbaserad ekonomi med humankapitalet i centrum. Den svenska befolkningen utbildar sig i allt högre grad och arbetsmarknadens krav på formell kompetens ökar i takt med att utbildningsnivån stiger. Tillgången på kompetens skiftar dock och motsvarar inte alltid företagens krav vilket gör situationen allt tuffare för organisationer med felrekryteringar som en följd av detta. Studiens fokus ligger på att försöka förklara vad som definierar begreppen kompetens, personliga egenskaper, utbildning och erfarenhet och vad som gör att de är viktiga.

Syftet med denna undersökning var att undersöka den digitala kompetensen hos en grupp elever i årskurs nio på en skola i Stockholmsområdet. Utöver detta undersöktes några utvalda variabler för att avgöra deras eventuella inverkan på den digitala kompetens eleven tillägnat sig. Begreppet digital kompetens utnyttjas bland andra av EU-parlamentet och organisationen OECD vilka publicerat varsin skrift rörande nyckelkompetenser för livslångt lärande. Dessa två ger, tillsammans med en norsk undersökningsgrupps publikation, en gemensam definition av begreppet digital kompetens. Denna undersökning fokuserade dock enbart på ordbehandling, ett område inom den digitala kompetensen.Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av en provliknande enkät där eleverna fick besvara frågor rörande ordbehandling.

I denna explorativa studie identifieras och beskrivs tillvägagångssätt som ledare kan använda för att främja medarbetares upplevda självständighet, kompetens och samhörighet. Bakgrunden till studien är att sådan behovstillfredsställelse leder till uthållig motivation enligt Self-Determination Theory(SDT). Inom SDT, som är en erkänd motivationsteori som också bevisats som arbetsmotivationsteori, anses ledare spela en stor roll för arbetsmotivation. Som arbetsmotivationsteori har SDT främst undersökts kvantitativt och experimentellt och kompletterande fältstudier som identifierar hur ledare kan gå till väga för att skapa upplevd självständighet, kompetens och samhörighet har vidare efterfrågats. Denna explorativa studie antar en kvalitativ ansats och undersöker, genom två delstudier, olika tillvägagångssätt som ledarna på ett konstruktionsföretag kan använda för att främja medarbetarnas upplevda självständighet, kompetens och samhörighet.