Detta kandidatarbete tar upp att det idag råder det stor brist på mindre bostäder, så kallade enboende. Boendeformen efterfrågas av framförallt fyrtiotalister som flyttar ifrån sina större hushåll till mindre samt nittiotalister som ska göra debut på bostadsmarknaden. För att lösa tillfälliga bostadsbrister och för att värna om en mångfald finns det idag en planeringsdoktrin som handlar om att blanda och förtäta bostadsområden. Dock är idéerna svåra att genomföra då detaljplanerna ofta är reglerade till att enbart uppfylla de syfte och behov som fanns under den tid då de upprättades. Genom en undersökning och ett tillämpat planförslag som arbetet innehåller, uppmärksammas att det behövs mer flexibla detaljplaner som medger och inte hindrar uppförandet av mindre bostäder. För oavsett om det föreligger ett allmänt intresse eller ej så hindrar idag planpraxis möjligheterna till detta.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka hur manliga brottare på elitnivå hanterar ängslan inför och under ett svenskt mästerskap. De frågeställningar som använts för att uppfylla syftet är:Vilka copingstrategier använder sig rutinerade brottare av inför en match jämfört med mindre rutinerade brottare?Upplevs ängslan i huvudsak som positiv eller negativ för prestationen?Finns det skillnader i hur rutinerade brottare hanterar ängslan jämfört med mindre rutinerade brottare inför och under ett SM?MetodVi har använt oss av både en kvantitativ och en kvalitativ metod, där den kvantitativa delen består av en enkät, Competitive State Anxiety Inventory-2R (CSAI-2R) som 18 manliga brottare (viktklass74 kg) mellan 17 och 32 år, fick fylla i. Den kvalitativa delen består av fyra intervjuer. Intervjupersonerna valdes ut efter tidigare internationella prestationer på seniornivå.

Denna studie underso?ker den enskilda fo?retagarens syn pa? skatteverket och o?vriga fo?retagare inom restaurangbranschen samt hur dessa pa?verkar fo?retagarnas insta?llning till skattefusk. Tidigare studier visar att kontroll och sanktioner har en motsatt effekt pa? medborgarnas samarbetsvilja. Sa?ledes genomfo?rdes denna studie med avsikt att underso?ka vilken inverkan ovan na?mnda relation har pa? samarbete, tillit, samt na?tverk av relationer ur ett fo?retagarperspektiv.

Uppsatsens syfte är att ta reda på hur STIM:s insamlings- och fördelningsregler ser ut och ta reda på varför det är på det sättet, samt att undersöka ifall det finns några brister och hur de i sådant fall kan åtgärdas.För att få fram orsaken till utformningen av de insamlings- och fördelningsregler STIM använder har vi valt en kvalitativ studie där vi intervjuat STIM. Vi har även intervjuat olika aktörer, exempelvis musikförlag, som har kontakt med STIM, för att belysa eventuella brister. Totalt har vi gjort sju intervjuer. Vi har dessutom använt sekundära källor så som årsredovisning och material från STIM:s hemsida till beskrivandet av insamlings- och fördelningsreglerna.STIM:s insamlings- och fördelningsregler är utformade av styrelsen och baseras på olika faktorer. Bland annat har STIM krav från upphovsrättssällskap i världen att hålla sina administrativa kostnader nere.

This study investigates the succession process in family businesses and aims to enhance the understanding of the process as a whole, as well as how family businesses strategically plan for succession. The research is based on a case study of a family corporate group undergoing a transition from the fourth to the fifth generation. A qualitative research approach was employed, involving interviews with individuals from both the fourth and fifth generations, as well as external stakeholders who have influenced the process. The results show that the planning and implementation of succession are complex and that there is a certain lack of existing theory. Empirical evidence indicates that contracts and documentation are crucial for advancing the process. Inclusion of external parties is also important, not only for their expertise but also to provide an objective perspective.

Fo?rfattarna har uppma?rksammat en starkt uppa?tga?ende trend inom onlineauktioner sett till omsa?ttning och antal akto?rer. Med utga?ngspunkt i denna utveckling har fo?rfattarna underso?kt hur svenska auktionsverk bygger fo?rtroende gentemot kunder som handlar pa? onlineauktioner. Uppsatsen a?mnar besvara hur fo?retag inom denna bransch idag jobbar fo?r att bygga fo?rtroende gentemot sina kunder.

Den svenska arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar under 1990-talet, då nya anställningsformer började utvecklas. I början av 1990-talet blev bemanningsföretag lagliga och därefter har uthyrning av personal expanderat. Syftet med denna undersökning var att få en djupare förståelse för hur uthyrda personer upplever sin arbetssituation samt undersöka om det fanns olika uppfattningar hos personer anställda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag. Totalt sju deltagare med erfarenhet av att arbeta som uthyrda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag intervjuades. Efter en tematisk analys visade resultatet att grundinställningen till uthyrningsarbete hade betydelse för hur arbetsvillkoren upplevdes.

Den svenska arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar under 1990-talet, då nya anställningsformer började utvecklas. I början av 1990-talet blev bemanningsföretag lagliga och därefter har uthyrning av personal expanderat. Syftet med denna undersökning var att få en djupare förståelse för hur uthyrda personer upplever sin arbetssituation samt undersöka om det fanns olika uppfattningar hos personer anställda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag. Totalt sju deltagare med erfarenhet av att arbeta som uthyrda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag intervjuades. Efter en tematisk analys visade resultatet att grundinställningen till uthyrningsarbete hade betydelse för hur arbetsvillkoren upplevdes.

Den här fallstudien syftar till öka kunskapen om hur Stena Line kan förbättra service genom lärandet från en e-learning utbildning samt om personalen har ett behov av uppföljning, och i så fall hur den ska utformas. Vi ville även öka vår kunskap om hur Stena Line kan förändra de anställdas beteenden med hjälp av e-learning och vilka förutsättningar som krävs för att personalen ska bli motiverade till att förändra sitt beteende.Fallstudien har genomförts genom metodkombination. Tillvägagångssättet har varit att inledningsvis dela ut en enkät, kvantitativ metod, för att skapa oss en uppfattning om arbetsplatsen. Därefter genomfördes semistrukturerade person-, och gruppintervjuer med ett strategiskt urval, kvalitativ metod, med en intervjuguide som utformats med hänsyn tagen till enkätens resultat. Det kvalitativa tillvägagångssättet har varit vår huvudsakliga metod.Vi har kommit fram till att hur utbildningen presenteras är viktigt för hur den mottas hos anställda, vilket i sin tur påverkar resultatet av utbildningen.

Syftet med vår uppsats var att undersöka och utveckla hur en liten aktör strategiskt ska kunna vara konkurrenskraftig och överleva gentemot de stora aktörerna i storhushållsbranschen. Vår studie var en fallstudie av den mindre aktören, Matgrossisten i Kalmar AB. Undersökningen baserades till största delen på primärdata i form av intervjuer. Vi valde att arbeta och belysa grossistfirman utifrån både ett internt respektive externt perspektiv, där RBV, relations och nätverksteori och teori om skalekonomi, varit de dominerande teorierna för vår analys. Vår slutsats pekar på, att konkurrera med de stora aktörerna i storhushållsbranschen är inte lätt, men att resurser i form av organisation, personal, kundrelation och samarbete har gjort att vårt fallföretag lyckats konkurrera och överleva.

I mindre tillverkande företag kan det vara svårt att urskilja olika processer i produktionen och bestämma vilka kostnader som bör belasta kalkylobjektet. Detta medför svårigheter vid prissättning och kan ge oönskade resultat vid expansion av företaget.Syftet med uppsatsen är att finna en användarvänlig och resurssnål produktkalkyl för vår uppdragsgivare samt redogöra för urvalsprocessen vid valet av denna.I arbetsprocessen har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och en abduktiv ansats. Genom besök och intervjuer med företagets VD har vi skaffat oss underlag för fallstudien.I empirin beskrivs verksamheten, dess problem och tillverkningsprocessernas utseende. Empirin täcker även de intervjuer vi genomfört med uppdragsgivaren.Genom de empiriska undersökningarna och studier av befintlig litteratur inom ämnet har vi funnit att en sammanvävning av flera olika modeller ger bäst resultat för uppdragsgivaren. Vidare anser vi att uppdragsgivarens kostnadsbild samt krav på vilken information de önskar kunna utläsa ur kalkylen är av avgörande betydelse för hur en lämplig produktkalkyl utformas..

SammanfattningMed bakgrund av attrevisionsplikten avskaffats för mindre aktiebolag är det aktuellt att undersökavilken nytta mindre aktiebolag ser med revision och vilka faktorer som ärbetydelsefulla vid valet av revision. Tidigare studier har främst varit riktademot större företag än de som nu undantagits ifrån revisionsplikt varför detsaknas studier angående mindre aktiebolags inställning till revision.Vår problemformulering lyder: ?Vilkafaktorer påverkar mindre aktiebolag att frivilligt välja revision??En kvantitativ forskningsstrategi har valts i studien.Utifrån ett deduktivt angreppssätt har en enkätundersökning genomförts pertelefon. Vår kunskapssyn är positivistisk där vi utgår ifrån att befintligateorier skulle kunna förklara valet av revision. Urvalet består av mindreaktiebolag i Umeå, Västerås och Östersund som faller under gränsvärdena förrevisionsplikt.Den teoretiska referensramen består främst av teorier sombehandlar agentförhållanden, behovet av kontroll och informationsasymmetri.Exempelvis agent- och intressentteorin.

Den svenska arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar under 1990-talet, då nya anställningsformer började utvecklas. I början av 1990-talet blev bemanningsföretag lagliga och därefter har uthyrning av personal expanderat. Syftet med denna undersökning var att få en djupare förståelse för hur uthyrda personer upplever sin arbetssituation samt undersöka om det fanns olika uppfattningar hos personer anställda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag. Totalt sju deltagare med erfarenhet av att arbeta som uthyrda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag intervjuades. Efter en tematisk analys visade resultatet att grundinställningen till uthyrningsarbete hade betydelse för hur arbetsvillkoren upplevdes.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka vilka förutsättningar som finns för kunskapsöverföring i ett specifikt kunskapsintensivt företag. I en organisation vars lönsamhet är beroende av att kunskap överförs, finns det hinder som beror på individens egenintressen att utöva makt inom organisationen? En analysmodell, som utarbetats efter den teoretiska referensramen, används för att avgöra hur kunskapsmakten påverkar överföringen av kunskap genom att studera förutsättningar för kunskapsöverföring. Ur modellen kan eventuella hinder för överföringen analyseras och därigenom kan resonemang föras kring om det finns en ovilja eller oförmåga att dela med sig av kunskap. En kvalitativ studie har utförts genom intervjuer med utvalda representanter från ett kunskapsintensivt företag.

Bakgrund: 97 procent av alla svenska företag har stått inför valet mellan regelverken K2 och K3. De nya regelverken, som gäller för mindre företag, ska tillämpas i alla årsredovisningar efter den 1 januari 2014. Tidigare studier i redovisningsval visar att företag inte alltid är rationella, utan att helt andra faktorer påverkar valen, därför uppkom intresset av att undersöka vad som påverkat företag i valet mellan K2 och K3.Syfte: Syftet med denna studie är att förklara vad som har påverkat mindre aktiebolag i deras val mellan K2 och K3. Vidare är syftet att förstå på vilket sätt dessa faktorer har påverkat mindre aktiebolags val.Metod: Studien utgår ifrån ett deduktivt angreppssätt där positiv redovisningsteori och institutionell teori används för att förklara valet mellan K2 och K3. Studien inleds med en kvantitativ undersökning genom databasinsamling och telefonenkäter som sedan kompletteras med kvalitativa intervjuer.Slutsats: Resultatet visar att variablerna Bransch, Koncern och Revisionsbyrå kan förklara mindre aktiebolags val mellan K2 och K3.