Sökresultat:
312 Uppsatser om Tillsyn och miljömćl - Sida 18 av 21
Tillsyn av djur pÄ bete : betydelsen av lockgiva och regelbundna tider
During natural conditions cattle live in large herds, which are divided into subgroups of 10-15 animals. Humans have held cattle for over 9000 years. Today we mostly have cows for milk and meat production during more or less intensive forms. Most of the Swedish cattle have the opportunity to graze during the summer time. This partly arises from the Swedish Animal Protection law which stipulates that cattle must have the option to be outside and graze, also partly because it makes it easier for the farmer.
Civilsamh?llets fotbollsinitiativ och dess sociala funktioner
Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.
Att dokumentera rÀtt Àr inte lÀtt : en intervjustudie om omsorgspersonalens uppfattning om och syn pÄ social dokumentation
Uppsatsen handlar om den sociala dokumentationen inom vÄrd- och omsorgsverksamheter som bedriver vÄrd utifrÄn socialtjÀnstlagen. Syftet med uppsatsen Àr att synliggöra omsorgspersonalens uppfattning om och syn pÄ social dokumentation. UtifrÄn syftet utgÄr uppsatsen frÄn följande frÄgestÀllningar:- Vad, varför och hur ska man, enligt omsorgspersonalen, dokumentera? - Vem har, enligt omsorgspersonalen, ansvar för att social dokumentation ska utföras? - Hur uppfattar omsorgspersonalen att dokumentationen pÄverkar kommunikationen pÄ arbetsplatsen, den muntliga respektive den skrivna kommunikationen? För att uppnÄ vÄrt syfte och besvara frÄgestÀllningarna valdes ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt, dÀr vi genomförde tre gruppintervjuer med omsorgspersonal och tre enskilda intervjuer med enhetschefer. Informanterna som deltog i vÄr studie var omsorgspersonal och enhetschefer som arbetar inom Àldreomsorgen.
Den lyckliga pensionathunden : TillstÄndspliktiga hundpensionat och hunddagis i SkÄne
LÀnsstyrelsen i SkÄne ville ha bÀttre översikt och skapa sig en bÀttre uppfattning om hur mÄnga hundpensionat och hunddagis som finns i lÀnet idag. För att uppnÄ detta ville man genomföra en undersökning av hur det ser ut i dagslÀget. DÀrför valde vi att göra en inventering av samtliga verksamheter inom omrÄdet. För att djurskyddet ska hÄlla samma kvalitet över hela landet och för att inspektionen ska hÄlla en jÀmnare standard gick ansvaret för djurskydd över frÄn att vara kommunernas ansvar till att bli lÀnsstyrelsens den 1 januari 2009. LÀnsstyrelsen Àr idag den enhet som ansvarar för att tilldela tillstÄnd att bedriva verksamheter som till exempel hunddagis och hundpensionat och Àven se till att dessa verksamheter uppfyller kraven som stÀlls i Djurskyddslagen (1988:534) samt föreskriften Statens jordbruksverks föreskrifter och allmÀnna rÄd om hÄllande av hund och katt (SJVFS 2008:5). Om lÀnsstyrelsen ska klara detta behövs en god kÀnnedom om de verksamheter som finns och hur det bedriver sin verksamhet. För att inventera hunddagis och hundpensionat började vi med att ringa till SkÄnes 33 kommuner för att begÀra ut de tillstÄnd de hade utfÀrdat och godkÀnt innan ansvaret gick över till lÀnsstyrelsen. Vi jÀmförde lÀnsstyrelsens register med kommunernas och sorterade ut de verksamheter som inte lÀnsstyrelsen fÄtt in i sina diariesystem frÄn kommunerna. Slutligen gjorde vi en genomsökning pÄ sociala medier för att fÄ fram de verksamhetsutövare som annonserade om sina tjÀnster pÄ internet.     De hunddagis och hundpensionat som vi befarade bedrev sin verksamhet olagligt Äkte vi, tillsammans med lÀnsstyrelsen, ut och gjorde en inspektion pÄ. I resultatet kan vi visa att det finns verksamheter som inte har tillstÄnd idag av olika anledningar och vi kan presentera alla verksamheter som bedrivs i SkÄne idag samt kortfattat beskriva de verksamheter vi gjort en kontroll pÄ.
Uppföljning av rörelsemÀtning i gruvdammen i Aitik
Gruvdammen i Aitik utanför GÀllivare rÄkade den 8:e september Är 2000 ut för ett haveri. Detta ledde till att LÀnsstyrelsen efter en utredning föreslog en skÀrpt tillsyn över dammarna. En del av detta bestod i att SWECO installerade sju inklinometerrör för att övervaka rörelser i dammkroppen. I uppföljningen av dessa mÀtresultat kÀnde sig SWECO osÀkra pÄ vilka rörelser i dammkroppen som kunde antas vara normala och vid vilken storlek pÄ rörelserna en varningsnivÄ bör sÀttas. Som ett bidrag till uppföljningen av resultaten frÄn inklinometermÀtningarna har föreliggande examensarbete genomförts.
Hur strukturen pÄverkar utfallet: en studie av genuspedagogers implementering av jÀmstÀlldhets- och genusfrÄgor i nio kommuner
NÀr skollagen reviderades 1995 fick jÀmstÀlldhet en mer framtrÀdande plats. Skolverket bedriver tillsyn av skolorna i Sverige och de har redovisat att skolornas förutsÀttningar att bedriva jÀmstÀlldhetsarbete Àr mycket olika. Staten har uppmÀrksammat detta i Budgetpropositionen 2002. De har avsatt medel för att utbilda pedagogiskt kvalificerade resurspersoner i jÀmstÀlldhet och genuskunskap. MÄlet var att det Är 2004 skulle finnas minst en utbildad lÀrare/pedagog i varje kommun.
Specialsortiment pÄ den svenska rundvirkesmarknaden : en kartlÀggning av virkeshandel och -mÀtning
Rundvirkesmarknaden i Sverige domineras av det som kallas standardsortiment. Med standardsortiment avses i princip barrsÄgtimmer och massaved. För dessa sortiment finns branschgemensamma kvalitetsklassningsregler som framtagits av branschens arbetsgrupper och som alla aktörer pÄ virkesmarknaden följer. Det Àr av avgörande betydelse för en effektiv virkesmarknad att virkesmÀtningen fungerar vÀl. Vid sidan av standardsortimenten finns specialsortiment.
TÀktverksamhet : En undersökning av beslut om avgifter och nedsÀttning
Syftet med studien var att utreda huruvida det rÄder en konsekvent hantering av tillsynsavgifter och ifall beslut om nedsÀttning tas pÄ lika grunder. Tanken var att rapporten skulle kunna pÄvisa om verkligheten avspeglar lagstiftningen.Grunden till denna studie Àr frÄgestÀllningarna;1. Hur beslutar tillsynsmyndigheter om tillsynsavgifter?2. I vilken utstrÀckning beviljar tillsynsmyndigheter nedsÀttning av tillsynsavgiften?3.
Betesdjur pÄ kyrkogÄrden
Dagens kyrkogÄrdar har ofta reservmarker som inte anvÀnds till nÄgot. De sköts pÄ olika sÀtt, generellt anvÀnds nÄgon slags maskin. För att minska miljöpÄverkan och maskinanvÀndningen kan betesdjur vara aktuella som ersÀttning. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka möjligheter och problem som kan finnas i att sköta kyrkogÄrdsmark med hjÀlp av betesdjur och vilken instÀllning kyrkogÄrdsansvariga har till betesdjur.Med hjÀlp av en litteraturstudie och av intervjuer undersöks betesdjur pÄ kyrkogÄrden. Resultatet frÄn studien av litteratur redovisas under rubriken litteraturstudiens resultat.
Skolk : en undersökning om hur personal pÄ en skola tÀnker kring Àmnet
Skolk innebÀr olovlig frÄnvaro frÄn skolan och det finns undersökningar som visar pÄ att skolk Àr ett uttryck för ungdomens en i hög grad riskfylld livssituation dÀr misslyckandet med skolan ofta leder till missbruk och kriminalitet. Det har visat sig att bland skolkarna finns bÄde kriminalitet, droger, tobak, ungdomskriminalitet och andra problem överrepresenterat jÀmfört med icke skolkande elever. Det finns olika svar pÄ var skolk beror pÄ enligt vad som framkommer vid undersökningar bland elever, men den vanligaste orsaken Àr att bland eleverna som skolkade Àr det vanligt med bristande tillsyn frÄn förÀldrarna och missbruk hos förÀldrarna, sÄ kallade familjerelaterade faktorer. NÀr det gÀller skolrelaterade faktorer till skolk Àr bristen pÄ uppmuntran att nÀrvara i skolan en faktor som pÄverkar och andra förklaringar Àr missnöje med skolpersonal, lektioner och attityder hos personal och andra elever. Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn kvalitativa intervjuer med rektor, lÀrare och personal inom elevhÀlsan undersöka hur skolkproblematik hanteras och vilka tankar som finns kring skolk.
Farligt gods i samhÀllsplanering: en vÀgledning för LuleÄ kommun
Mot bakgrund av den stora mÀngd farligt gods som transporteras i Sverige har syftet i denna rapport varit att undersöka hur dessa transporter kan beaktas vid samhÀllsplanering. Tanken Àr att rapporten ska kunna utgöra underlag för hur risker kan hanteras i olika processer. Rapportens omfattning avgrÀnsas till att behandla vÀgtransporter av petroleumprodukter. Transporter av tryckkondenserade gaser, radioaktiva Àmnen etc. behandlas inte i denna rapport.
Elever med autism och skolfr?nvaro, En kvalitativ studie om elevers upplevelse av h?gstadietiden
Problematisk skolfr?nvaro ?r ett v?xande problem, b?de i Sverige och internationellt. H?g
fr?nvaro resulterar i l?gre m?luppfyllelse, ?kar sv?righeterna att i vuxenlivet komma in p?
arbetsmarknaden, samt ?kar risken f?r exempelvis missbruk, kriminalitet och psykiska besv?r.
Forskning inom omr?det skolfr?nvaro har tidigare fr?mst fokuserat p? riskfaktorer och
konsekvenser av fr?nvaro, samt behandlingsmetoder n?r skolfr?nvaron ?r ?ngestrelaterad. Detta
har genererat ett i viss m?n individinriktat perspektiv.
"En stor stark, tack!" En studie om Alkohollagens tillÀmpning ur ett rÀttssociologiskt perspektiv
Syfte: Uppsatsens syfte Àr dels att undersöka hur alkohollagen tillÀmpas pÄ krogar i centrala Göteborg vad gÀller legitimationskontroll vid servering till unga. Ett annat syfte Àr att studera domsluten för brott mot Alkohollagen vad gÀller servering av alkohol till underÄriga för att se om lagstiftningens intentioner efterlevs. UtifrÄn dessa tvÄ studier presenteras de diskurser som kan utlÀsas kring servering av alkohol till unga utifrÄn rÀttskÀllor och andra texter vi analyserat.Metod: Uppsatsen anvÀnder sig av olika metoder för de olika studierna, vilket innebÀr att vi genomfört 100 provköp för att undersöka i vilken utstrÀckning serveringspersonalen efterfrÄgar legitimation vid ölförsÀljning till unga. Dels en studie av domar för att utlÀsa hur alkohollagen Äberopas i domslut. Vidare analyserades diskurser fram kring servering av alkohol till unga.
Revisionskvalitet : Artikel 19, 35 och 40 och dess inverkan pÄ intern och extern kvalitetskontroll
Författare: Daniel Lundberg, Anders Verf och Daniel WestinTitel: Revisionskvalitet - Artikeln 19, 35 och 40 och dess inverkan pÄ intern och externkvalitetskontroll.Bakgrund och problem: Revisorns roll hade till följd av finanskrisen 2008 ifrÄgasatts i denmening hur de kunde skriva rena revisionsberÀttelser utifrÄn företagens finansiella rapporter.Artikel 19 och 35 (kompletterat med artikel 40) var tre av de artiklar som EU-kommissionensförslag bestod av som en reaktion pÄ finanskrisen. Dessa berörde den interna och externakvalitetskontrollen. Regleringsförfarandet skedde hÀr med hjÀlp av lagstiftning och en diskussionhar förts angÄende nÀr lagstiftningsförfaranden ska pÄbörjas och om det Àr en adekvat ÄtgÀrdefter kriser. ProblemstÀllningen fokuserade pÄ att hantera kvalitetsfrÄgan i revisionen relaterat tillde nya förordningarna och direktiven om intern och extern kvalitetskontroll. Hur regleringenstillvÀgagÄngssÀtt möttes av branschen var Àven en del av den problemformulering som lÄg tillgrund för uppsatsen.Syfte: Med den ovan angivna problemstÀllningen som grund var syftet att beskriva och förklaravad branschen förvÀntade sig till följd av artikel 19 och 35 i revisionspaketet nÀr det gÀllde deinterna och externa kvalitetskontrollerna och hur det i förlÀngningen kunde pÄverka revisionensolika kvalitetsaspekter.
Konsumentskyddet vid finansiell rÄdgivning. ChimÀr eller realitet?
Den pÄgÄende skuldkrisen i Europa, och den dÀrav föranledda starka tendensen till vÀrdeminskning av olika placeringar i finansiella instrument, har gett frÄgan om effektiviteten i konsumentskyddet vid finansiell rÄdgivning förnyad aktualitet. I svensk media har pÄ senare tid stark kritik riktats mot sÄvÀl utformningen av det regelverk som Àr avsett att skydda konsumenter vid sÄdan rÄdgivning, som dess pÄstÄtt otillrÀckliga praktiska genomslag. Den lÄga andelen konsumenter som fÄr gehör för sina klagomÄl angÄende finansiell rÄdgivning i allmÀnna reklamationsnÀmnden, samt den omstÀndigheten att lagen om finansiell rÄdgivning (2003:862) aldrig blivit föremÄl för prövning i Högsta Domstolen, kan möjligtvis vara symptom pÄ att systemet för konsumentskydd pÄ detta omrÄde Àr behÀftat med vissa brister. En nÀrmare studie av det preventiva och reparativa konsumentskydd som lagen om finansiell rÄdgivning tillhandahÄller ger vid handen att det torde finnas en viss sanningshalt i de anmÀrkningar som framförts i media. Ett flertal svagheter existerar bÄde i de regler som skall minimera risken för förekomst av vÄrdslös finansiell rÄdgivning till konsumenter, och i de regler som tar sikte pÄ konsumentens möjligheter att erhÄlla kompensation för ekonomisk skada som orsakats genom oaktsamt utförande av rÄdgivningsuppdraget.