Sök:

Sökresultat:

267 Uppsatser om Tillsyn och miljömćl - Sida 17 av 18

SamrÄd vid planering, byggande och drift av vÀgtunnlar i Stockholms lÀn med avseende pÄ brand och personsÀkerhet

MÄlet med denna uppsats Àr att se vilka författningar som gör sig gÀllande vid planering, byggande och drift av en vÀgtunnel, frÀmst med avseende pÄ samrÄd men Àven brand och personsÀkerhet. Processen kring att planera en tunnel Àr vÀl reglerad och innefattar mÄnga lagar. VÀglagen (1971:948) reglerar om planprocessen, nÀr de olika stegen ska utföras, vad de ska innehÄlla samt nÀr och med vilka samrÄd ska ske. Miljöbalken (1998:808) reglerar frÀmst att en miljökonsekvensbeskrivning ska utföras och godkÀnnas, men innehÄller Àven generella regler om förebyggande skyddsÄtgÀrder. Plan- och bygglagen (1987:10) görs ocksÄ gÀllande vid planeringen av en vÀgtunnel med avseende pÄ detaljplaner och LÀnsstyrelsens tillsyn över plan- och byggnadsvÀsendet i lÀnet.

Revisorns roll i arbetet mot penningtvÀtt : - En undersökning om revisorns skyldighet att rapportera misstÀnkta transaktioner

Begreppet penningtvÀtt sÀgs hÀrstamma frÄn mellankrigstiden i USA, dÀr maffian anvÀnde sig av olika tvÀttinrÀttningar för att dölja pengarnas illegala ursprung. Dagens moderna teknik och utveckling har ökat vÄr levnadsstandard med medför ocksÄ att det blir enklare att tvÀtta pengar. Under senare Är har internationella erfarenheter visat att penningtvÀtt Àr ett utbrett problem och Sverige Àr inget undantag. Nyligen framtagen statistik visar att penningtvÀttens omfattning uppskattningsvis handlar om ca 2,7 % av vÀrldens BNP, vilket motsvarar ca 1 600 miljarder USD.Det finns flera verksamhetsutövare som Àr rapporteringspliktiga enligt penningtvÀttslagen (SFS 2009:62), en av dessa Àr revisorer. Trots att revisorer Àr en yrkesgrupp som Àr vÀlutbildad och har god insyn i företagen, har de bara lÀmnats in tvÄ, Ätta och sju misstÀnkta penningtvÀttsrapporter till Finanspolisen mellan Ären 2008 ? 2010.Syftet med undersökningen Àr att förklara varför revisorer lÀmnar sÄ fÄ rapporter om misstÀnkt penningtvÀtt samt att utreda hur revisorns roll uppfattas i arbetet att upptÀcka och rapportera penningtvÀtt.

Ett steg frÄn lek till allvar

Undersökningen behandlar slavleken samt boss och flygareföreteelsen och undersöker endast pojkar pÄ högstadiet. Det Àr tvÄ olika fenomen som verkar pÄ skolor, dÀr den första betraktas vara en lek och den andra som en allvarligt strukturerad brottslig verksamhet. Undersökningen redogör för vad slavleken Àr och vad det medför för de inblandade samt vad boss och flygareföreteelsen innebÀr och vilka faror det kan leda till för de inblandade. Sedan redogörs en möjlig koppling mellan de nÀmnda företeelserna och en inkörsport till kriminalitet. Avslutningsvis presenteras polisens och en högstadieskolas ÄtgÀrder mot de tvÄ nÀmnda företeelserna.Slavleken inleds med ett kortspel för att avgöra rollerna kung och slav, dÀr sedan kungen fÄr befalla slaven att utföra uppdrag Ät honom.

CellfÀngelset "Vita Duvan" - det allseende ögat

Syftet med uppsatsen Àr att belysa skillnader och likheter mellan Jeremy Benthams Panopticon och cellfÀngelset ?Vita Duvan? i LuleÄ, samt att vi ska undersöka varför cellfÀngelser som ?Vita Duvan? började byggas i Sverige. För att visa pÄ skillnader mellan Panopticon och ?Vita Duvan? i LuleÄ sÄ anvÀnder vi oss av en komparativ metod. I övrigt Àr uppsatsen en litteraturstudie.

Energieffektivisering pÄ Vetlandas FjÀrrvÀrmeverk

Vetlanda Energi och Teknik AB (Vetab) Àr ett aktiebolag som ligger i Vetlanda. Vetab har konstaterat förluster i sitt fjÀrrvÀrmesystem som bestÄr av 18 pannor varav 6 bioeldade med en rökgaskondensor pÄ 2 av de bioeldade. Enligt mass- och energibalanser för Är 2009 sÄ uppger Vetab en skillnad pÄ 5000ton mer brÀnsle för utrÀknad massa med energibalans (som grundar sig pÄ en ansatt verkningsgrad för pannorna pÄ 85%) Àn den uppvÀgda levererade massan.BrÀnslet vÀgs upp pÄ en krönt fordonsvÄg pÄ Stickan samt volymuppskattas vid leverans och fördelas sedan ut till de olika vÀrmeverken. En del av inköpt brÀnsle vÀgs Àven upp enbart med hjullastare och volymbestÀms i skopan. Volymen som uppskattas anvÀnds sedan till att bestÀmma vÀrmevÀrdet per kubikmeter samt till att berÀkna en bulkdensitet för det levererade brÀnslet.

FörsÀkringstagarnas ökade informationskrav i
livförsÀkringsbolag: en uppsats med anledning av den senaste
tidens skandaler och aktuellt lagförslag

Finansinspektionen har sedan 2002 intensifierat sin tillsyn av livbolagen. Den vill frÀmst skÀrpa kraven pÄ information till spararna samt öka insynen i bolagens ekonomiska situation. Finansinspektionen tar i sin regeringsrapport frÀmst upp intressekonflikterna i livbolagen samt informationskravet för hur de ömsesidigt bedrivna livbolagen hanterar sÀkerstÀllandet av transaktioner mellan sig och nÀrstÄende företag. I Finansinspektionens rapport framkom att riktlinjer och metoder för att uppnÄ ett marknadsmÀssigt förhÄllande varierar och lösningen pÄ detta anser Finansinspektionen vara att metodstöd krÀvs vid internprissÀttningsfrÄgor och att en best practice för branschen om möjligt bör faststÀllas. Finansinspektionen ska för att nÄ detta genomföra en granskning av nu gÀllande vÀsentliga koncerninterna avtal.

Metod för att visa sÀkringsrelation under EMIR

Vid ett G20 möte i Pittsburgh den 26 september 2009 togs ett beslut om att marknaden för OTC-derivatkontrakt behövde nÄgon form av reglering. Tidigare hade brist pÄ insyn medfört att det var svÄrt att uppskatta de risker som dessa kontrakt innebar. Detta kom att leda till att regelverket EMIR implementerades i Europeiska unionen. De huvudsakliga Ätaganden som EMIR kom att innebÀra var ett rapporteringskrav gÀllande dessa affÀrer, ett clearingkrav vid omfattande anvÀndning av dessa typer av kontrakt samt implementering av förfaranden för att minska risk. I regelverket sÀgs dock att clearingkravet undantas om det gÄr att bevisa att de ingÄngna OTC-derivatkontrakten motverkar risk i ett företags verksamhet och ej Àr ingÄngna i spekulationssyfte.DÄ EMIR pÄverkar alla de aktörer som anvÀnder sig av OTC-derivatkontrakt pÄverkar Àven detta regelverk Scania.

BÀttre tillvÀxt för de minsta grisarna? : ett försök med utfodringsautomater till tillvÀxtgrisar

Grisar föds med olika förutsÀttningar och en gris som föds med lÀgre födelsevikt kan ha svÄrt att komma upp i samma tillvÀxttakt som sina kullsyskon. Detta leder till att det i varje omgÄng finns ett antal grisar med lÀgre avvÀnjningsvikt Àn de andra grisarna. De grisar med lÀgre avvÀnjningsvikt har dock i de flesta fall samma tid pÄ sig att nÄ samma slaktvikt som de större grisarna vilket krÀver en noggrann och genomtÀnkt utfodringsstrategi till dessa minsta grisar. Vid avvÀnjningen sker mÄnga förÀndringar i smÄgrisens liv, bland annat Àndras enzymprofilen i deras mage och tarm vilket gör att fodret inte kan brytas ner eller absorberas och en stor mÀngd foder kan ansamlas i mage och tarm. HÀr kan oönskade bakterier vÀxa till, vilka kan orsaka avvÀnjningsdiarré. Mindre grisar Àr oftast kÀnsligare Àn tyngre och har svÄrare att anpassa sig, dÀrför kan det vara bra att plocka ut de minsta och svagaste grisarna för att sÀtta i en egen box med extra tillsyn.

NÀr taket rasade in : Analys av utvÀrderingar och reell erfarenhetsÄterföring efter takrasen 2009/2010

Syftet med denna rapport har varit att analysera den reella Äterkopplingen och utvÀrderingar som gjorts vid takras vintern 2009/2010. Metoden Àr en kvalitativansats med semistrukturerade intervjuer samt analys av utvÀrderingar och insatsrapporter gjorda under vintern 2009/2010. Genom intervjuer pÄ den sociotekniska individnivÄn söks svaren kring hur individen upplevt erfarenhetsÄterföringen, tillsyn, och egenkontroll vid takras inom den kommunala verksamheten. Insatsrapporter, arbetsmaterial och andra genomförda utvÀrderingar har Àven legat till grund för analysen. FrÄgestÀllningar som vÀglett i arbetet har varit: Hur togs erfarenheter frÄn takrasen tillvara i samhÀllet? Hur uppfattar individen som varit aktörer vid hÀndelsen att erfarenheten hanterats?  Urvalet Àr ett bekvÀmlighetsurval samt ett snöbollsurval.

Kovariattransformationers inverkan pÄ matchningsestimatorn vid skattning av kausala effekter : En simuleringsstudie och en jÀmförelse mellan tvÄ behandlingarav psoriasis

Vid ett G20 möte i Pittsburgh den 26 september 2009 togs ett beslut om att marknaden för OTC-derivatkontrakt behövde nÄgon form av reglering. Tidigare hade brist pÄ insyn medfört att det var svÄrt att uppskatta de risker som dessa kontrakt innebar. Detta kom att leda till att regelverket EMIR implementerades i Europeiska unionen. De huvudsakliga Ätaganden som EMIR kom att innebÀra var ett rapporteringskrav gÀllande dessa affÀrer, ett clearingkrav vid omfattande anvÀndning av dessa typer av kontrakt samt implementering av förfaranden för att minska risk. I regelverket sÀgs dock att clearingkravet undantas om det gÄr att bevisa att de ingÄngna OTC-derivatkontrakten motverkar risk i ett företags verksamhet och ej Àr ingÄngna i spekulationssyfte.DÄ EMIR pÄverkar alla de aktörer som anvÀnder sig av OTC-derivatkontrakt pÄverkar Àven detta regelverk Scania.

Prediktion av behandlingsutfall för systemiska lÀkemedel för psoriasis : En jÀmförande studie mellan Random Forest och penalizedregression

Vid ett G20 möte i Pittsburgh den 26 september 2009 togs ett beslut om att marknaden för OTC-derivatkontrakt behövde nÄgon form av reglering. Tidigare hade brist pÄ insyn medfört att det var svÄrt att uppskatta de risker som dessa kontrakt innebar. Detta kom att leda till att regelverket EMIR implementerades i Europeiska unionen. De huvudsakliga Ätaganden som EMIR kom att innebÀra var ett rapporteringskrav gÀllande dessa affÀrer, ett clearingkrav vid omfattande anvÀndning av dessa typer av kontrakt samt implementering av förfaranden för att minska risk. I regelverket sÀgs dock att clearingkravet undantas om det gÄr att bevisa att de ingÄngna OTC-derivatkontrakten motverkar risk i ett företags verksamhet och ej Àr ingÄngna i spekulationssyfte.DÄ EMIR pÄverkar alla de aktörer som anvÀnder sig av OTC-derivatkontrakt pÄverkar Àven detta regelverk Scania.

SpĂ„rning av tungmetaller i Örebros spillvattenledningsnĂ€t

Examensarbetets syfte har varit att försöka ge klarhet i vilka verksamheter som ger de största bidragen av tungmetaller (frĂ€mst bly och kadmium) till Örebros avloppsreningsverk SkebĂ€cksverket. Arbetet syftade ocksĂ„ till att ge förslag till fortsatta arbeten för att finna verksamheter som bidrar med tungmetaller till reningsverket. Det var frĂ€mst de anmĂ€lningspliktiga och tillstĂ„ndspliktiga verksamheternas bidrag som lĂ„g i fokus. Bidraget ifrĂ„n hushĂ„ll, tillskottsvatten och icke tillstĂ„ndspliktiga verksamheter kom i andra hand. Anledningen till examensarbetet Ă€r att slammet producerat i SkebĂ€cksverket innehĂ„ller höga halter av bly och kadmium.

REACH - En studie av kunskapskravet i befintlig svensk lagstiftning och den nya kemikalielagstiftningen

Bakgrunden till denna framstÀllning Àr att det antagits ny lagstiftning pÄ kemikalieomrÄdet inom EU som förkortas REACH. Huvudsyftet med den nya lagstiftningen Àr att fÄ fram information/kunskap om kemikalier. Den nya lagstiftningen innebÀr att de svenska kraven pÄ omrÄdet mÄste ses över. Vad innebÀr dÄ dessa nya krav pÄ kunskap för svensk del? Hur kommer dessa krav att pÄverka företagen? Syftet med framstÀllningen Àr att med fokus pÄ det kunskapskrav som uppstÀlls i den nya kemikalieregleringen REACH utreda vilka skillnaderna Àr jÀmfört med kunskapskravet i miljöbalken (SFS 1998:808).

Dispens frÄn budplikt : AMN:s tillÀmpning och FI:s tillsyn

I denna studie undersöks syn pÄ professionalism i tre lÀnder, Sverige,  Tyskland och Belgien. Syften Àr att se hur lÀrarna anser att staten, media och aktörerna i den lokala kontexten pÄverkar deras sjÀlvbild som professionell och att undersöka likheter eller olikheter i synen.I kapitlet om litteratur behandlas de traditionella teorier i Sverige och nya synsÀtt pÄ professionalism i internationell litteratur. Med förÀndringen i samhÀllet de senaste Ären har Àven hÀr utvecklats en ny syn pÄ professionalism. Globaliseringen och kommersialiseringen har tagit över och har stort inflytande pÄ skolor och lÀrare. Vissa forskare krÀver ett nytt bemötande av den nya situationen och ett annorlunda tÀnkande med anpassningen till de nya förhÄllandena.Jag valde kvalitativ forskningsintervjun som metod för att komma fram till detaljerade svar.

Diskursens konstruktioner om vilka beteenden och vilken social miljö som anses tillhöra en godkÀnd förÀlder och familj. : Diskursanalys gjord pÄ nÄgra statliga offentliga utredningar frÄn 1950-talet

FörÀldrabalkens innehÄll baseras pÄ kunskap om hur förÀldrar bör vara i förÀldraskap utifrÄn vad som förestÀlls vara bÀst för barn. I förÀldrabalken 1949 tilldelades rÀtten för förÀldrar att anvÀnda viss nivÄ av aga i barnuppfostran. Under mitten av 1950-talet kom de första rapporterna om otillÄten aga kom i Sverige. BarnavÄrdsnÀmnden var tilldelad ansvaret att omhÀnderta barn som for illa och placera dem inom samhÀllsvÄrd för att ge dem en skyddande omsorg. Under 2005 sÀndes dokumentÀren ?Stulen Barndom? och i den berÀttar sex medelÄlders mÀn om sin tid pÄ ett av Sveriges alla barnhem dÀr kroppslig bestraffning anvÀndes vid fostran.

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->