Med en stor central hall på över fyra våningar skiljer sig byggnaden från det klassiska konstmuseet. Rummet ger med sina vita betongväggar och massiva skala inte bara plats åt konsten, utan förstärker den också. Det diffusa ljuset från takfönstret ger en sakral stämning och hallen kan hålla allt från en enskild tavla till enorma statyer, men också filmvisningar och teater. Samtidigt finns möjligheter till mer traditionella utställningar i de mindre omgivande hallarna. I övrigt finns möjlighet till föreläsningar och undervisning i anslutning till entrén och shoppen.     Byggnaden är också mer än bara en konsthall för Uppsala och årummet.

Utifrån rapporter från bl.a. Riksidrottsförbundet (2007) går det att fastställa att aktivitetsytor som planeras för barn och unga idag inte används jämlikt. Dagens planering tenderar att gynna killar i högre utsträckning än tjejer. Examensarbetet Breaking the Habitual ? Ett gestaltningsförslag för Hagebys nya aktivitetscentrum ställer sig kritiskt till detta och strävar efter att bryta denna planeringsstruktur.

Tolkningen av EKG är en viktig metod vid diagnostisering av onormala hjärttillstånd och kan användas i förebyggande syfte att upptäcka tidigare okända hjärtproblem. Att enkelt kunna mäta sitt EKG och få det analyserat och presenterat på ett pedagogiskt sätt utan att behöva rådfråga en läkare är något det finns ett konsumentbehov av.Denna rapport beskriver hur en EKG-signal behandlas med olika algoritmer och metoder i syfte att detektera hjärtslag och dess olika parametrar. Denna information används till att klassificera varje hjärtslag för sig och därmed avgöra om användaren har en normal eller onormal hjärtfunktion. För att nå dit har en mjukvaruprototyp utvecklats där algoritmerna implementerats. En enkätundersökning gjordes i syfte att undersöka hur utdata från mjukvaruprototypen skulle presenteras för en vanlig användare utan medicinsk utbildning.Sju filer med EKG-signaler från MIT-BIH Arrhythmia Database användes för testning av mjukvaruprototypen.

Studien utvärderade bildkvaliteten hos digitala panoramaröntgenbilder och korrelerade denna med synbarhet av normalanatomiska strukturer i bilderna. Studien undersökte även påverkan av subjektiv bildbehandling med avsikt att förbättra synbarheten av strukturerna. 500 panoramaröntgenbilder (DICOM-format) framtagna med ett digitalt bildplattesystem utvärderades kvalitativt. Bildkvaliteten och synbarheten av utvalda normalanatomiska strukturer utvärderades i samtliga bilder. Bristande bildkvalitet medförde en subjektiv bildbehandling varefter en ny utvärdering gjordes. Enbart 10% av samtliga bilder var optimala. Felen bland de resterande bilderna dominerades av att patienten inte höll tungan mot gommen och positioneringsfel.

Uppsatsen är en studie av mentorskapet på en 7-9-skola. Syftet med vår undersökning är att åskådliggöra hur man inom en grundskola arbetar med en företeelse som framförallt är vanlig inom idrott och näringsliv. Vår förhoppning var att vi skulle kunna belysa om det fanns ett behov av en utveckling av mentorskapet i skolan och hur detta skulle kunna se ut. Frågeställningarna vi ville besvara var hur skolledning, lärare och elever uppfattade mentorskapet, hur elevernas skolsituation påverkades av att ha en mentor och hur ett eventuellt nytt begrepp för mentorskap i skolan skulle kunna definieras. Vår undersökning har baserats på både kvalitativa och kvantitativa data i form av intervjuer, fokusgruppsintervjuer, observation och enkäter.

Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka smink påverkar kontaktlinsen och ögast främre segment vid bärande av mjuka korttidsslinser.Metod: De medverkande fick använda smink en vecka och vara utan smink en vecka. Efter varje testperiod noterades eventuella beläggningar och skador på linserna och vanliga ögonkomplikationer graderades. Inför varje testperiod fick deltagarna vara utan linser från och med kvällen innan och de fick ett nytt par linser och ett nytt linsetui.Resultat: Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad mellan testperioderna gällande ögonkomplikationerna, förutom vid palpebral konjunktival ojämnhet som visade sig ha ett högre medelvärde efter sminkperioden jämfört med  den sminkfria perioden.  En lins hade skador efter den osminkade perioden och en lins hade skador efter sminkperioden. Beläggningar återfanns i större utsträckning efter smink-veckan, men skillnaden var inte statistisk signifikant.  Slutsats:Studien visar på att smink inte påverkar kontaktlinsen eller ögat, förutom palpebrala konjunktiva, negativt efter en vecka sminkanvändning..

Studien avsåg att undersöka elevers, lärares och skolkuratorns attityd till lärarrollen med fokus på relationer mellan elev och lärare. Syftet var att undersöka hur elever upplever och definierar en bra lärare. Tidigare forskning visar att skolan och relationen till lärare har stor påverkan på elevers välmående. En kvalitativ metod användes genom halvstrukturerade intervjuer med fokusgrupper och skolkurator samt frågeformulär med lärare för att ta del av deras egna upplevelser av hur en bra lärare är. Resultaten analyserades med hjälp av teorier om socialisation, sociala roller, resiliens och känsla av sammanhang.

Syftet med studien var att undersöka den erosiva potentialen av vanligt förekommande kolsyrade vatten med eller utan smaksättning. Studien genomfördes som en laboratoriestudie vid Institutionen för Odontologi vid Göteborgs universitet. Totalt omfattades studien av 34 buteljerade kolsyrade vatten med eller utan smak, tre kolsyrade vatten producerade i kolsyreapparat samt sex referensdrycker. Samtliga produkter testades genom registrering av initialt pH med pH-elektrod och buffring med 0,1 M NaOH till det värde då pH neutraliserats. Dryckens surhetsgrad beräknades därefter vilket anses som ett mått på dess erosiva potential.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syfte var att a) undersöka interbedömarreliabiliteten av testerna Neer sign (NS), Hawkins-Kennedy test (HKT) och Jobe test (JT), samt b) undersöka sambandet mellan resultatet vid NS, HKT och JT med resultatet vid muskuloskeletal ultraljudsundersökning hos patienter med subacromial smärta. Frågeställningarna var följande: Hur är interbedömarreliabiliteten för NS, HKT och JT? Vilken sensitivitet och specificitet har NS, HKT och JT som enskilda test respektive tillsammans i ett testbatteri för att diagnosticera subacromial smärta med muskuloskeletalt ultraljud som referensmetod? Hur väl samvarierar ett positivt impingementtest med ett onormalt lågt avstånd mellan humerus och acromion? Finns det någon skillnad av det acromiohumerala utrymmet (AHD) mellan personer med eller utan impingement i skuldran? Metod: 18 forskningspersoner (fp) med skulderbesvär (medelålder 54 år, besvärsduration median 2,25 mån) rekryterades konsekutivt.  Under samma dag undersöktes fp av två sjukgymnaster med testerna NS, HKT och JT. Ultraljudsundersökning utfördes inom åtta dagar och användes som referensmetod vid uträkning av sensitivitet och specificitet för de kliniska testerna.

Självdestruktivitet är ett växande hälsoproblemvärlden över och har under de senaste åren blivit ett omdiskuterat ämne isamhällsdebatten. Beteendet kan definieras som en handling där individen utförsjälvtillfogad kroppsskada utan avsikt att ta sitt liv och är en strategi föratt överleva. För att sjuksköterskor ska kunna anta utmaningen att på bästasätt tillgodose personcentrerad omvårdnad är det nödvändigt att försöka fåklarhet och mer kunskap om hur individer med självskadebeteende uppleverbemötandet i vården. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur individermed självskadebeteende upplever bemötandet i vården. Metoden som användes varen litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar analyserades.

Den här uppsatsen handlar om diskurspartikeln well och hur denna kan översättas iolika sammanhang. Materialet består av Stephenie Meyers outgivna text MidnightSun och egenöversatta stycken ur denna. En studie av tidigare genomförda undersökningarsom rör diskurspartiklar, well och hur detta ord har översatts har genomförts.Därefter har de egenöversatta styckena ur Midnight Sun analyserats och de olikasätt att översätta well som framkommit diskuterats utifrån tidigare forskning.Diskurspartiklar är svåra att definiera och analysera, eftersom de används för attsignalera sådant som känslor och inställning och egentligen inte har någon lexikalbetydelse utan snarare en pragmatisk funktion. De har olika funktioner i olika sammanhangoch måste alltid analyseras utifrån de givna omständigheterna. Dessutomfinns det ofta ingen rak översättningsmotsvarighet, vilket gör diskurspartiklar extrasvåra att översätta.

Forskning indikerar att det bland äldre existerar en starkare koppling mellan socialt nätverk och subjektivt välbefinnande än bland yngre grupper. Syftet med föreliggande studie var att utifrån äldres egna upplevelser kartlägga på vilket sätt mänskliga relationer anses skapa subjektivt välbefinnande. Sju deltagare i åldrarna 75-88, varav en man, intervjuades. Studien uppmärksammade ett dubbelriktat samband mellan hälsa och relationer. Hälsa, som både faktisk och upplevd kapacitet, är inte endast en grundförutsättning för vidmakthållna relationer utan bör även betraktas som ett resultat därav.

Man kan fråga sig vad som är fult språk och vad det är som gör att ett visst språk eller ett visst ord uppfattas som fult. Andersson (1985:35) menar att det är ett ords betydelse och innehåll som gör det fult. Det ter sig föga sannolikt att människor blir upprörda över att andra människor känner till ord såsompiss, skit och röv. Det är snarare mer troligt att människor anser det vara konstigt om man inte känner till ord som dessa. Det fula uppstår dock när orden kommer till användning.

Energiarbete handlar inte bara om att energieffektivisera byggnaderna utan även om att skapa platser med god energi som gör att vi mår bra och vill vistas där. Vid energi- och miljöarbete där utemiljön är det centrala arbetsmaterialet kan man få fl era synergieffekter. Energi finns överallt. Det handlar inte bara om att gröna tak och väggar kan ha en isolerande funktion, utan på köpet får man mer funktionsanpassade utemiljöer som kan förbättra livsmiljön.Genom att klimatplanera, som innebär att vi på smarta sätt planerar utemiljön och använder oss av träd, buskar, klätterväxter, grönytor, dagvatt en och refl ekterandematerial kan vi minska behovet av energi egentligen utan att förändra vårt beteende. Däremot behöver vi dessutom ändra vårt beteende för att uppnå en större effekt av klimatplaneringen.

Entreprenörskap är ett begrepp som blir alltmer populärt och idag a?r det reglerat att entreprenörskap ska finnas på schemat inom nästan alla utbildningar. Begreppet konstnär däremot är ett begrepp som inte är lika självklart och populärt inom utbildningsväsendet. Att utbilda sig inom en kreativ industri leder inte alltid till en anställning utan istället uppmuntras det till en egen verksamhet som frilansare. Då kultur och ekonomi länge setts som motsatser blir kombinationen av den kreativa skaparen och den strukturerade företagaren inte alltid självklar.