Examensarbetet behandlar bergförstärkning i Kiirunavaara. Syftet var att studera i vilken omfattning förstärkning utförs i olika faser under gruvbrytningen dvs. Tillredning, rasborrning och produktion samt se vilka produktionsförluster som uppstår vid bergutfall med efterföljande förstärkning i produktionsområden. Endast bergförstärkning i form av bultning med Kirunabult samt oarmerad betongsprutning under en tvåårsperiod har behandlats. Arbetet har endast baserats på existerande data och inga försök har utförts.

Gellivare hard rock research (GHRR) bedriver projektet ?Snabbare och bättre tunneldrivning? i samarbete med bland annat Luossavaara Kiirunavaara AB (LKAB), där målet är att förbättra utförandet av varje enskild aktivitet i salvcykeln. Projektarbetet utförs enligt Demings förbättringscykel, PDSA-cykeln. I etapp ett har en detaljerad problemidentifikation av aktiviteterna i salvcykeln genomförts. Problemen har prioriterats och förslag till lösningar har utarbetats.

Enligt Livsmedelsverket är saltintaget för högt i Sverige. Det dagliga intaget är beräknat till 8-12 gram per person (Becker, 2005). Enligt de Nordiska näringsrekommendationerna (2004) bör det dagliga intaget inte överstiga 6 gram för kvinnor och 7 gram för män. 60-70 % av saltet vi får i oss kommer ifrån färdigberedda livsmedel som bröd, ost, charkuterivaror, snacks och snabbmat (Livsmedelsverket [SLV], 2005a). Livsmedelsindustrins produkter är därmed en stor orsak till att saltintaget är för högt.

Dagens ungdomar lagar för lite mat själva och konsumerar för mycket halv- och helfabrikat. De har växt upp i ett samhälle där snabbmaten är så lättillgänglig att de inte behövt eller känt behov av att lära sig laga mat, förutsatt att de inte har ett genuint intresse för matlagning. Denna brist på kunskap och erfarenhet kring matlagning resulterar i allt för ohälsosamma matvanor när de väl flyttat hemifrån och står på egna ben. När vi dessutom lever i en tid där skola, träningar och andra aktiviteter tar stor del av vår vardagliga tid, är den egna tiden i köket och viljan att försöka lära sig, något som lätt prioriteras bort. Syftet med detta examensarbete är därför att skapa ett designförslag, ett fiktivt supplement till ICA Bokförlags Rutiga Kokboken, som skall förbättra förutsättningarna för ungdomars vardagliga matlagning och därmed främja deras matvanor.

Syftet med examensarbetet var att följa upp Tillredningens salvor genom att mäta indriften före och efter skrotning och sedan analysera mätdata. LKAB Malmberget har ett behov av att följa upp sprängsalvor för att kunna förbättra och effektivisera driften av orter. Målen med examensarbetet har varit att undersöka om längden på borrstängerna, antalet hål i borrplanen och om gaveln befinner sig i malm eller gråberg påverkar det behövda skrotningsarbetet. Arbetet har innefattat litteraturstudie av ortdrivning och dess processer, fem veckors fältstudie vid Tillredningen i LKAB Malmberget där insamling av mätdata skedde, analys, jämförelse och slutligen dokumentering i rapportform. Tillredningen är det första steget i utvinningen av malm.

Examensarbetet utgör en bergmekanisk analys av möjligheten till avrundning av pelarspetsar i infarterna till brytningsortarna i LKAB:s underjordsgruva i Kiruna i syfte att åstadkomma en mer optimal körväg vid lastningen. Förutom numeriska analyser i Unwedge, Examine2D och ExamineTAB där tendensen att kilar bildas och spänningssituationerna vid de olika pelarrundningarna studeras innefattas även beräkningar för tidsvinst och ökat utbyte vid en pelarrundning. I arbetet ingår även skadekarteringar där naturliga rundningar uppstått i syfte att få en bild av vilka skador som kan uppstå vid en pelarrundning. Skadekarteringen är också utförd på pelare som inte blivit avrundade för att se vilka brottyper som normalt förekommer. I arbetet har också intervjuer gjorts med lastare, Tillredning och layoutpersonal för att få deras syn på avrundning och kunskap om vad dagens layout innebär.

Vid tunnelbyggande i infrastrukturprojekt är tid- och prispressen oftast stor och om tunneln avviker från den planerade layouten får detta stora konsekvenser både för ekonomin och för tidsplaneringen för projektet. Gruvföretag har normalt inte samma kvalitetskrav på tunneldrivningen som entreprenadföretag inom infrastrukturprojekt. För gruvnäringen kan felaktig positionering av borriggen innebära ökande gråbergsinbladning, ökande malmförlust och stabilitetsproblem. Vid Tillredning påverkar positioneringen lutning, kurvor och tvärsnitt på framtida transportvägar. Överberg och korrigering av feldrivna salvor försenar indriften och höjer kostnaderna.