Diskriminering leder till en samhÀllsekonomisk ineffektivitet och tar sig uttryck bÄde pÄ individ- och samhÀllsnivÄ. Tidigare forskning har kartlagt och pÄvisat förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering pÄ flera marknader i Sverige, men det har inte kunnat klargöras om diskrimineringen Àr statistisk eller preferensbaserad. Med kunskap om diskrimineringens karaktÀr kan beslutsfattare skapa effektivare policyinstrument för att motverka den diskriminering som visats förekomma i det svenska samhÀllet. Ett problem pÄ forskningsomrÄdet Àr att det saknas empiriska metoder för att kunna sÀrskilja diskrimineringen mellan olika förklaringsmodeller.Syftet med studien Àr att genomföra ett vinjettexperiment för att kunna sÀrskilja den statistiska och preferensbaserade diskrimineringsteorin för diskrimineringsgrunderna kön och etnicitet. Studien syftar till att undersöka diskrimineringen i en svensk kontext i sammanhang som involverar tillit och generositet.

Denna text analyserar hur positiv utveckling pÄ landsbygden kan skapas genom projektgrupper. Jag ville fördjupa mig i lokalbefolkningens funktion för att nÄ landsbygdsprogrammets mÄl att skapa ekonomisk, ekologisk och social utveckling pÄ landsbygden. Texten kartlÀgger förutsÀttningar bland invÄnare pÄ landsbygden för att se vilka styrkor som finns bland de mÀnniskor som hÄller vÄrt landskap levande. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tre faktorer pÄverkat projektgruppers utvecklingsarbete pÄ den svenska landsbygden. Syftet ska svara pÄ frÄgorna: vilken betydelse har platsen under genomförandet av ett projekt, vilken betydelse har tillit i ett projektarbete samt vilken betydelse har jÀmstÀlldhet haft i projektgrupperna? Teorier kring kÀnsla för platsen, socialt kapital och jÀmstÀlldhet anvÀnds till empirin.

Vilka normer och vÀrderingar bidrar till en god vÀnskapsrelation? Ien kvalitativ undersökning intervjuades tre mÀn och tre kvinnormellan 20-30 Är. Respondenterna som rekryterades via ettbekvÀmlighetsurval svarade pÄ 15 frÄgor om deras syn pÄ vÀnskap.Resultatet visade att respondenterna hade vissa gemensamma svarsom delades upp efter följande teman; tillit, acceptans, intimitet.VÀnskap visade sig ha en betydande roll för vÀlmÄende eftersom detÀr en grundlÀggande del av mÀnniskans liv. Studien visade Àven attdet ur ett genusperspektiv fanns förvÀntningar som skiljde sig Ät i envÀnskapsrelation och att dessa skillnader grundade sig pÄ normer ochvÀrderingar. Resultatet visade slutligen att normer och vÀrderingargenom Ären har skapats genom kulturen som har sin grund isamhÀllet..

Under inledningen av 2000-talet hamnade det svenska nÀringslivet i ordentligt stormvÀder efter ett antal uppmÀrksammade bolagsskandaler. I takt med minskande förtroende för nÀringslivet frÄn allmÀnheten pÄbörjades arbetet med ytterliggare regleringar av bolagen. Resultatet av det arbetet var den svenska koden för bolagsstyrning, vilken togs i bruk 1 juli, 2005. I en undersökning av Gallup frÄn de Ären kan man utlÀsa att ersÀttningarna till ledningen var den enskilda faktor som pÄverkade förtroendet för bolagsledningen mest. Med det som bakgrund riktade vi in denna studie pÄ huruvida de nya reglerna för bolagsstyrning har inneburit en förÀndring av ersÀttningarna till ledningen.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..

VÀrderingsstyrning Àr ett styrsÀtt som har vuxit fram under de senaste Ärtiondena. För att vÀrderingsarbetet i en organisation ska fungera enligt ledningens önskemÄl krÀvs det att organisationer arbetar med vÀrderingarna pÄ ett tydligt sÀtt, förmedlar dessa till medarbetare och lÄter vÀrderingarna bli en naturlig del av verksamheten. VÀrderingarna mÄste integreras vÀl i det dagliga arbetet och ledningen mÄste sjÀlva leva efter vÀrderingarna för att medarbetarna ska kunna ta till sig dessa och agera pÄ det sÀtt som ledningen önskar. VÀrderingsstyrning Àr ett sÀtt för organisationer och företag att söka nya vÀgar till lönsamhet och framgÄng och dÀrmed skapa attraktivitet pÄ marknaden. OmrÄdet Àr dock relativt outforskat.

Syftet med denna uppsats var att analysera intrÀdet av en mindre aktör pÄ spannmÄlsmarknaden för att finna vilken strategi, men frÀmst vilka faktorer som Àr av betydelse för intrÀden pÄ marknader inom livsmedelsbranschen som domineras av starka aktörer. Vi fann nischstrategin som den mest lÀmpliga, sedan ett antal externa sÄsom interna faktorer som hade betydelse vi intrÀdet pÄ livsmedelsmarknaden. Vi fann att nÀtverken var den mest betydelsefulla. NÀtverket kopplar samman de externa och de interna faktorerna..

Mitt syfte med denna intervjustudie var att ta reda pĂ„ hur arbetsledningen motiverar deanstĂ€llda och hur de anstĂ€llda ser pĂ„ ledningens sĂ€tt att motivera. Studien har en kvalitativansats, dĂ€r intervjuer anvĂ€ndes som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att ledningenförsöker motivera sina anstĂ€llda men att det Ă€r svĂ„rt dĂ„ de av ekonomiska skĂ€l hindras. Detvisade sig Ă€ven att alla Ă€r överens om att det finns en god kommunikation mellan ledare ochmedarbetare. Övrigt visade resultatet att sĂ„vĂ€l ledare som medarbetare anser att bĂ„de lönenoch arbetsklimatet Ă€r viktigt för att man ska trivas pĂ„ arbetsplatsen.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva vilka faktorer som har betydelse för hur ledningen i en organisation kommunicerar strategi till medarbetarna. För att kunna uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod. Vi har samlat in vÄr empiri med hjÀlp av intervjuer utformade som samtal. I analysen har vi sedan tolkat materialet utifrÄn de teorier vi funnit kunna hjÀlpa oss förstÄ det studerade. Vi har funnit 14 faktorer som har betydelse för hur strategi kommuniceras.

ABSTRACTTitel: UtvÀrdering av ett Àldreboendes renoverings- och omorganiseringsprocessFörfattare: Emmy Johansson och Susanna PaulssonNyckelord: Àldreomsorg, personal, vÄrdtagare, organisatoriska förÀndringar, konflikt, maktutövning och förÀndringsmotstÄnd.Den hÀr studien Àr baserad pÄ ett uppdrag frÄn en mindre kommun som efterfrÄgar en utvÀrderingen inom Àldreomsorgsverksamheten. I centrum för utvÀrderingen stÄr ett Àldreboende som tidigare varit ett sjukhem vilket har genomgÄtt en omfattande renoverings- och omorganiseringsprocess. VÄrt syfte har varit att undersöka personalens upplevelser av sÄvÀl de materiella som de organisatoriska förÀndringarna samt identifiera om dessa omÀndringar har fÄtt nÄgon betydelse för deras arbetssituation. Vi ville Àven utreda om ledningen hade kunnat agera annorlunda i nÄgot avseende och i sÄ fall hur. En kvalitativ intervjumetod med personal, Àldreomsorgs- och enhetschef har anvÀnts för att uppnÄ syftet och besvara vÄra frÄgestÀllningar.Det framkommer i studien att personalen har upplevt förÀndringsfasen som turbulent, omvÀlvande och lÄngdragen.

SammanfattningTitel: Torsbergsandan ? Kultur och motivationNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Suleyman Alp och Ronnie HuangHandledare: Lars EkstrandDatum: April 2013Syfte: Med denna studie vill vi fÄ en ökad förstÄelse för hur ledare kan motivera sinamedarbetare för att skapa en starkare organisationskultur.Metod: De tre metoder som vi har anvÀnt oss av i vÄr uppsats Àr kvalitativ metod,hermeneutisk metod samt deduktiv metod. Den kvalitativa metoden har vi valt eftersom dentill största delen inte krÀver nÄgra berÀkningar eller siffror utan snarare förstÄelse förmÀnniskors handlingar. Hermeneutiken lÀmpar sig vÀl i vÄrt arbete. VÄrt Àmne handlar omledarskap och krÀver mÄnga tolkningar vilket Àr en del av hermeneutiken.

Bredbandsutbyggnaden i Sverige sker med rasande fart och pÄ landsbygden sker den med hjÀlp av lokala krafter. Den hÀr kandidatuppsatsen inom Àmnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka hur en fiberförening i VÀrmland har organiserat sig och hur mÀnniskor har upplevt och pÄverkats av etableringen. För att uppnÄ detta görs en kvalitativ intervjuundersökning med sex personer i VÀsterrottna, som har varit mer eller mindre engagerade i projektet. Materialet analyseras med fokus pÄ socialt kapital och governance. Resultaten visar att drivkrafterna bakom varför man vÀljer att mobilisera sig skiljer sig Ät, samtidigt som tillit, nÀtverk och mötesplatser Àr viktiga delar i bredbandsetableringen..

The motivation to conduct the study was that external project managers have become more common the last decades. At the same time trust is considered to be a key factor for efficiency and good results for the organisation. The group members? trust in the leader is built on past experiences of both the leader at a personal level, and the leaders? relationship to the task. Trust can also be built over time, when the leader earns trust from the group members.

Bakgrund:Motivation handlar till grunden om en önskan att vilja förbÀttras eller förÀndras och kan dÀrmed beskrivas som en kemisk process i kroppens egna belöningssystem och om arbetet i sig Àr tillfredsstÀllande sÄ ökar motivationen. Den inre och yttre motivationen skiljer sig Ät, genom att den inre kommer frÄn ens egen vilja att Ästadkomma nÄgot och den yttre frÄn ett utomstÄende förhÄllande, exempelvis genom ökad lön eller en befordran. Motivation kan ses som en riktning och intensitet i ens strÀvan att Ästadkomma nÄgot och det kan ske av tvÄ orsaker, att sjÀlv vilja det eller att andra vill, men Àven ses som ett temporÀrt tillstÄnd. Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Nybro Transport AB motiverar sina medarbetare för att uppnÄ företagets gemensamma mÄl, samt vad som enligt medarbetarna motiverar dem. Metod:I uppsatsen har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsansats med bÄde primÀr- och sekundÀrdata, genom att arbeta efter det abduktiva arbetssÀttet.

Bakgrund och problem: Elitidrotten i Sverige har pÄ senare Är inom frÀmst fotboll ochishockey blivit en miljardindustri. Föreningarna liknar allt mer affÀrsdrivande företag dÀr alltstörre fokus lÀggs mot ekonomin. Det sportsliga Àr dock kÀrnverksamheten och ett problemsom uppstÄr vid styrningen Àr att elitidrottsföreningarna mÄste beakta bÄde ekonomiska ochsportsliga mÄl för att nÄ framgÄng.Syfte: Syftet med denna studie Àr att identifiera och förstÄ hur ekonomiska och sportsligamÄlsÀttningar kombineras i elitidrottsföreningar för att nÄ ett helhetsresultat. Dessutom Àr ettsyfte att undersöka hur man kan föra ihop dessa mÄlsÀttningar för att öka effektiviteten imÄlstyrningen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen har fokuserat pÄ elitidrottsklubbar i Sverige inom fotboll ochishockey. Vidare Àr studien baserad pÄ herridrott samt att uppsatsen Àr inriktad mot enstrategisk nivÄ, nÀmligen ledningen.Metod: Studien grundar sig pÄ Ätta kvalitativa intervjuer med ledningspersoner ifrÄn sex olikaelitidrottsföreningar för att skildra hur ekonomiska och sportsliga mÄlsÀttningar kombineras.Det empiriska materialet har frÀmst analyserats utifrÄn existerande teorier om kort och lÄngmÄlformulering för att kunna dra slutsatser angÄende elitidrottsföreningarnas mÄlkongruensmellan ekonomiska och sportsliga mÄl.Resultat och slutsatser: Uppsatsens resultat visar att de sportsliga mÄlen Àr primÀra och deekonomiska mÄlen Àr sekundÀra i en elitidrottsförening, dÀr mÄlkongruensen mellan dessa ÀrtÀmligen svag.