Brister i Àldreomsorgen och vanvÄrd av omsorgstagare Àr idag ett hett Àmne som dagligen diskuteras i samhÀllet. Syftet med denna studie Àr att undersöka och analysera hur arbetsledning och omsorgsgivare upplever anvÀndandet av de verktyg och riktlinjer Àldreomsorgsorganisationen har att följa inom Àldreomsorgsorganisationen, för att möjliggöra omsorgskvalitet för omsorgstagare. Studien har genomförts med en metodtriangulering med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats i en medelstor kommun i Sverige. Vi har i kombination med organisationsteori med inriktning pÄ social struktur valt att utgÄ frÄn det salutogena perspektivet och helhetssynen om mÀnniskans omsorgsbehov. Resultatet visar pÄ flertalet brister och förbÀttringsomrÄden.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och synliggöra gymnasieelevers tankar och attityder kring lÀxans funktion och nytta i kÀrnÀmnena. Detta Àr av intresse dÄ debatten kring lÀxans för- och nackdelar i huvudsak sker mellan lÀrare, politiker och förÀldrar, utan att man tillfrÄgar eleverna; de som i allra högsta grad berörs. Studien utgick frÄn 6 frÄgestÀllningar, rörande; elevers uppfattningar om lÀxors för- och nackdelar för deras lÀrande, genomgÄng av studieteknik, tid spenderad pÄ lÀxor, lÀxornas omfattning samt skillnader dessemellan beroende pÄ gymnasieprogram, kÀrnÀmne och kön. Avslutningsvis tillfrÄgades eleverna om vad de tror att lÀrare har för intentioner med att ge lÀxor. Deltagarna var 84 mÀn och kvinnor frÄn tre gymnasieskolor, fördelade pÄ studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram.

Organisationskulturen Àr en stabiliserande struktur i ett företag. Denna Àr till viss del omedveten och fungerar integrerande och mönsterbildande för medlemmarna i gruppen sÄ att osÀkerhet och friktion minskas i organisationen. Ett motiv för att studera beslutsprocessen i en organisation Àr att det dÄ framtrÀder kulturella mönster, som kan ge förstÄelse för hur kulturen pÄverkar beslut. Hur gruppen hanterar svÄrigheter, t ex sammanslagningar och nedlÀggningar, pÄverkar direkt gruppens normer och den framvÀxande kulturen. Syftet med projektet Àr att utröna hur organisationskulturen pÄverkar ledningen vid strategiska beslut samt hur förutsÀttningarna för vidareutvecklingen av beslutsfattandet kan se ut.

Vad ledningen gör för att öka vÄrdcentralens attraktionskraft genom att involvera personalen för ett ökat patientbemötande - en komparativ studie mellan offentlig och privat primÀrvÄrd i Karlskronas nÀromrÄde..

Bakgrund: Utformningen av finansiella rapporter och redovisning av löpandetransaktioner erbjuder företag att vÀlja mellan att tillÀmpa ett antalolika redovisningstekniker.1 Det faktum att valmöjligheter existeraröppnar upp för bedömningar som kan gynna företaget.2 Ettredovisningstekniskt sÀtt att gestalta den ekonomiska verkligheten pÄett inkorrekt sÀtt i syfte att öka framtida resultat, Àr att belastaresultatrÀkningen med omotiverat stora nedskrivningskostnader.Termen big bath accounting karaktÀriserar manipulation av resultatetgenom omotiverat stora nedskrivningar.3 Detta genomförs i regel förperioder dÄ företaget inte skulle förmÄ att nÄ upp till uppsatta vinstmÄl.Syfte: KartlÀgga hur investerare identifierar tecken pÄ big bathnedskrivningar.FaststÀlla huruvida förmodade big bathnedskrivningarpÄverkar investeringsbeslut. Beskriva big bath?seventuella pÄverkan, eller uteblivna pÄverkan, pÄ investeringsbeslut.Metod: Studien har ett kvalitativt angreppssÀtt. Empiriskt material harinsamlats genom semi-strukturerade intervjuer med sex investerare,vilka Àr tillÀmpare av de finansiella rapporterna. DÀrefter harmaterialet anvÀnds som underlag till studiens analys.Slutsats: Vi har genom vÄr studie kunnat kartlÀgga att investerare primÀrtidentifierar big bath vid byte av VD och/eller ledning.

Övervikt Ă€r idag vanligt förekommande bland personer pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll i vĂ€stvĂ€rlden. Detta förknippas med en förĂ€ndrad livsstil. MĂ„nga som har försökt gĂ„ ner i vikt pĂ„ egen hand har ofta misslyckats pĂ„ grund av otillrĂ€cklig motivation eller att de inte har haft det rĂ€tta stödet. Ett professionellt bemötande Ă€r dĂ€rför vĂ€sentligt. Syftet med studien var att undersöka vilket stöd sjuksköterskan i mötet med överviktiga personer kan bistĂ„ med för att motivera till förĂ€ndrad livsstil och viktnedgĂ„ng.

I dag stÀlls höga krav pÄ effektivitet, tillgÀnglighet och kvalitet inom hÀlso- och sjukvÄrden. Utvecklingssatsningarna har som syfte att strÀva efter en sÄ god och kvalitativ vÄrd som möjligt samt att anvÀnda sina resurser pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt, dock glöms ofta medarbetaren bort i dessa sammanhang. Syftet med denna magisteruppsats Àr att studera vilken pÄverkan förbÀttrings- och utvecklingsarbetet inom vÄrden har pÄ medarbetaren vid ett akutsjukhus. Studien belyser olika frÄgstÀllningar sÄsom vad förÀndringarna betyder för den anstÀlldes arbetshÀlsa, med avseende pÄ stress, krav och kontroll. Ett annat syfte Àr att utifrÄn olika perspektiv belysa frÄgestÀllningen om de nya arbetsmetoderna förÀndrat personalens arbetsförutsÀttningar.

Examensarbetet har utförts vid SCA Packaging Obbola AB. Företaget tillverkar oblekt liner vilket Àr ytskiktet till wellpapp. Under början av 2005 startade företaget implementering av Sex Sigma som systematiskt arbetssÀtt för kvalitetsförbÀttringar. Examensarbetet har bedrivits som ett Sex Sigma projekt vid företaget och de erfarenheter som erhÄllits under arbetets gÄng har legat till grund för utvÀrdering av implementeringsarbetet för Sex Sigma vid företaget. Sex Sigma projektet inriktades pÄ att minska pappersförluster vid produktionsomstÀllningar.

Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur ledningen i fastighetsföretag arbetar för att pÄ lÄng sikt skapa personliga, hÄllbara och lojala kundrelationer.Studien antar ett aktörssynsÀtt och den hermeneutiska traditionen. En fallstudie pÄ totalt fem fastighetsföretag har genomförts dÀr sammanlagt 18 kvalitativa intervjuer fullbordats. Studien visar att företag arbetar ocksÄ utanför sin kÀrnverksamhet för att skapa personliga, hÄllbara och lojala kundrelationer. Företag bör skapa ett vÀrde som Àven delas av kunder. För att skapa starkare band till sina kunder kan företag styra sin verksamhet med hjÀlp av CSR (Corporate Social Responsibility) verksamheter av olika slag för att skapa hÄllbara, djupa och lÄngsiktiga kundrelationer och dÀrigenom bidra till att infria kundernas önskemÄl.

Sja?lvreglering inom olika marknader a?r inte na?gon ny ide?, utan har funnits under la?ng tid i Sverige och internationellt. Sja?lvreglering ga?r i korthet ut pa? att pa? frivillig grund skapa normer som pa? olika sa?tt sa?krar kvaliteten fo?r producerade varor och tja?nster. Det kan till exempel handla om etiska regelverk och rekommendationer fra?n branschorganisationer.

Forskare visar inte entydiga resultat vad avser sambandet mellan formella styrningsmodeller och ökad prestation i företaget. Trots detta sÄ pekar mycket pÄ att informell styrning kan fungera sÄ lÀnge företaget befinner sig i födelsefasen men i takt med att företaget vÀxer och interaktionerna för ledningen blir fler uppkommer det behov av formalisering. I problemdiskussionen kommer det fram att ledningen inte kan förlita sig helt Ät hÄllet pÄ formella verktyg utan mÄste skapa en balans mellan de informella och formella verktygen dÀr de samspelar i en harmoni med varandra, vilket i sin tur leder till en lyckad styrmodell. Vi ville skapa en inblick i hur smÄföretag i tillvÀxtfasen arbetar med att balansera den formella och informella styrningen i sitt arbete. För att kunna realisera vÄr undersökning valde vi att göra tvÄ fallstudier.

Sammanfattning Titel: Kunskapsspridning- En fallstudie av ett mindre konsultföretag Författare: Arletka Skurczynska, Ingemar Svantesson och Elisabeth Thorsén. Handledare: Ekonomie doktor Stein KleppestÞ, institutionen för företagsekonomi vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Nyckelord: Kunskapsspridning, kunskap, strategi, human resource och konsultföretag Problemdiskussion: Den produkt som skapar intÀkter i ett konsultföretag Àr den kunskap som sÀljs. För att kunna utveckla nya kunskapsprodukter sÄ Àr det viktigt för ett sÄdant företag att kÀnna till vad det Àr för kunskap som det har och Àr bra pÄ. Det Àr ocksÄ en förutsÀttning för att man kan sprida den inom företaget.

Bakgrund:                          Belöningssystem Ă€r ett viktigt styrmedel för företaget. Man kan genom belöningar styra och pĂ„verka de anstĂ€lldas beteende och handlande. Det handlar om att skapa motivation och delaktighet. Syfte:                                  VĂ„rt syfte med denna studie Ă€r att se om det pĂ„ ÅF AB finns nĂ„gon överensstĂ€mmelse mellan det som de anstĂ€llda anser Ă€r motiverande och engagerande och det som cheferna och ledningen tror pĂ„verkar de anstĂ€lldas motivation. .

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur organisationskulturen ser ut pÄ en studerad arbetsplats och vilka faktorer som kan pÄverka den. Organisationskulturen har i denna studie undersökts pÄ en verkstad dÀr större delen av medarbetarna Àr mÀn och arbetar med underhÄll och reparation av en speciell typ av fordon.För att fÄ en förklaring pÄ reparatörernas handlingssÀtt och beteende kommer studien att ta hjÀlp av det teoretiska begreppet organisationskultur. Vidare kommer tvÄ faktorer som kan komma att pÄverka den studerade verkstadens organisationskultur att beskrivas, nÀmligen maskulinitet och ledningens pÄverkan.Studien Àr kvalitativ dÀr intervjuer har anvÀnts som metod. Urvalet bestÄr av 14 intervjuer; nio av dem Àr reparatörer varav en lagledare och en vice lagledare. De resterande fem Àr verkstadschefen, produktionsledare, planerare, produktionstekniker och lageransvarig.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om kriminalv?rdares upplevelser av sin arbetssituation och de utmaningar och stressorer de m?tte i sitt arbete. F?r det andra var syftet att unders?ka vilka strategier som anv?ndes av kriminalv?rdare f?r att ta sig an dessa utmaningar och stressorer. Empirin f?r studien bestod av sex semistrukturerade intervjuer med kriminalv?rdare som arbetar p? ett h?kte i Sverige.Vi anv?nde oss av en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Studiens resultat visade att stress relaterad till personalbrist och h?g personaloms?ttning var central i kriminalv?rdares arbete.