Syftet med denna uppsats Àr att bidra med kunskap och förstÄelse av hur kÀrlek kan skapas i ett senmodernt samhÀlle. Aktuella studier pÄ omrÄdet menar att samhÀllet idag Àr mer individualiserat Àn förr vilket innebÀr förÀndrade förutsÀttningar för att fÄ kÀrleksrelationer att fungera. Moderniseringen har inneburit att vi antagit nya former av dejting vilket prÀglas av valfrihet för individen pÄ samma gÄng som teknikens utveckling har medfört nya möjligheter att finna intimitet och tillit online. För att genomföra denna kvalitativa uppsats har vi utfört intervjuer med nÀtdejtare som dÀrefter har tolkats utifrÄn Becks teorier kring risksamhÀllet, Giddens teorier kring rena relationer samt Goffmans teorier kring det dramaturgiska perspektivet. Resultatet visar att nÀtdejtingen prÀglas av flera risker och faror.

IntranÀt har stor potential att vara effektiva och interaktiva verktyg för informationsöverföring frÄn ledningen ut till medarbetarna inom organisationer. Ett anvÀndbart intranÀt leder till att kommunikationen underlÀttas avsevÀrt, vilket betyder att medarbetarna blir mer produktiva och framgÄngsrika. Dessutom stÀrks lagandan och det Àr bra för företagskulturen som medför positiva bieffekter. I förlÀngningen blir dÄ organisationen mer lönsam och vinner konkurrensfördelar gentemot sina rivaler. Hela samhÀllet kan alltsÄ dra nytta av det hÀr i form av bland annat fler arbetstillfÀllen och ökade skatteintÀkter.

Övervikt Ă€r idag vanligt förekommande bland personer pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll i vĂ€stvĂ€rlden. Detta förknippas med en förĂ€ndrad livsstil. MĂ„nga som har försökt gĂ„ ner i vikt pĂ„ egen hand har ofta misslyckats pĂ„ grund av otillrĂ€cklig motivation eller att de inte har haft det rĂ€tta stödet. Ett professionellt bemötande Ă€r dĂ€rför vĂ€sentligt. Syftet med studien var att undersöka vilket stöd sjuksköterskan i mötet med överviktiga personer kan bistĂ„ med för att motivera till förĂ€ndrad livsstil och viktnedgĂ„ng.

Modern organisationsforskning ser medarbetarskapet som en viktig del av ledarskapet och dĂ€rför har vi valt att fokusera pĂ„ medarbetarens roll i organisationen i vĂ„rt examensarbete. Vi genomförde en fallstudie pĂ„ ett företag dĂ€r ledningen hade behov av att fĂ„ en djupare förstĂ„else av en arbetsgrupps psykosociala och fysiska arbetsförhĂ„llanden. DĂ„ studiens syfte Ă€r att ingĂ„ende beskriva medarbetarskapet pĂ„ en fysiskt krĂ€vande arbetsplats, kommer studien att bli ett stöd i företagets planering av arbetsmiljön i en ny modernare fabrik.Vi samlade in empiriskt material genom deltagande observationer och öppna intervjuer och analyserade det utifrĂ„n Tengblads (2003) och HĂ€llstĂ©ns & Tengblads (2006) teoretiska modeller om medarbetarskap. DĂ„ ett myndigt medarbetarskap innebĂ€r att individen ska vara ansvarstagande, utvĂ€rderar vi genom medarbetarskapets fem former (Tengblad, 2003) hur stort ansvar som lĂ€ggs pĂ„ medarbetaren och vilken grad av tillit som organisationen visar denne. Vi beskriver Ă€ven medarbetarskapet genom modellen om medarbetarskapets fyra hörnstenar (HĂ€llstĂ©n och Tengblad, 2006), utifrĂ„n begreppen Förtroende och Öppenhet, Gemenskap och Samhörighet, Engagemang och Meningsfullhet samt Ansvarstagande och InitiativförmĂ„ga.

Sammanfattning Titel: Kunskapens makt - Makten över kunskapen Författare: Sofia Eriksson, HĂ„kan Lindgren och Noomi Nilsson Handledare: Henrick Gyllberg och Björn Ljunggren Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att skapa förstĂ„else för hur kunskapsföretag arbetar med omvandlingen av humankapital till strukturkapital för att behĂ„lla de anstĂ€lldas kunskap i företaget och dĂ€rmed undvika beroende av enskilda individer. Metod: Vi genomförde vĂ„r studie pĂ„ tre kunskapsföretag dĂ€r vi gjorde sex kvalitativa intervjuer med sju personer. Tre av personerna sitter i ledningen och de andra fyra Ă€r anstĂ€llda och har varit ett komplement till ledningen. Slutsats: VĂ„r studie visar att omvandling av humankapital till strukturkapital sker antingen genom överföring mellan de anstĂ€llda eller genom att de anstĂ€llda överför kunskap till företagets infrastruktur. Överföring mellan de anstĂ€llda sker med verktyg som mentorskap och temas som bygger pĂ„ den mĂ€nskliga kommunikationen. Även kunskapskarta anvĂ€nds, men dĂ„ bara i tvĂ„ av företagen. Överföring av kunskap frĂ„n de anstĂ€llda till företagets infrastruktur sker med hjĂ€lp av IT-verktyg som databaser och intranĂ€t.

Det finns en rad olika skrivna vetenskapliga artiklar om vad kalkylering Àr. Men hur anvÀnds kalkyleringen utav ledningen i ett företag? AnvÀnds kalkyleringen som ett styrverktyg? Syftet med studien har varit att beskriva och analysera hur kalkyleringsarbetet och utformningen av kalkyleringen pÄverkar styrningen av ett företag. Jag har dÀrför utformat följande frÄgestÀllning: Hur pÄverkar kalkyleringen och framtagandet utav fördelningsnycklar styrandet utav verksamheten? Jag har valt att undersöka mitt syfte och min frÄgestÀllning genom en aktionsstudie pÄ Ardagh Glas i Limmared.

Att motivera sina anstÀllda Àr ett viktigt led för alla organisationer i att förbÀttra produktiviteten och hÄlla kostnaderna nere. Det kan ibland vara svÄrt att fÄ anstÀllda motiverade, och detta kan leda till svÄrigheter för en organisations verksamhet. Att trivas pÄ sin arbetsplats Àr en viktig förutsÀttning för att prestera bra och bidra till ett bra resultat.Vi har med denna uppsats undersökt hur en organisation ökar motivationen hos sina anstÀllda och om detta i sin tur i ett konkret fall kan förÀndra en otrivsam arbetssituation till det bÀttre. Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr med ett flertal intervjuer med anstÀllda och ledning utförda pÄ den hÀlsocentral som Àr objekt för vÄr studie. Vi har Àven tagit del av en enkÀtundersökning som Ärligen utförs pÄ arbetsplatsen.

De senaste Ärtiondenas tekniska framsteg har lett till ett globaliserat samhÀlle dÀr företag i allt större utstrÀckning arbetar med utveckling inom geografiskt spridda team. Virtuella team Àr grupper som jobbar mot ett gemensamt mÄl och som huvudsakligen kommunicerar genom elektroniska medel. Trots att mycket arbete bedrivs i denna form spenderas förvÄnansvÀrt lite tid och resurser pÄ att utveckla och förbÀttra arbetsmetoderna inom dessa. Mölnlycke Health Care som Àr bestÀllare för examensarbetet har en vÀldigt global profil med 7200 anstÀllda utspridda over 30 lÀnder. De flesta anstÀllda pÄ huvudkontoret i Göteborg arbetar pÄ daglig basis inom virtuella och resultatet för dessa har stor inverkan för företaget.Detta examensarbete Àr ett initiativ taget för att undersöka hur företaget kan förbÀttra sitt arbete inom virtuella team.

Miljöledningssystems största vinst Àr inte ekonomisk utan den visar sig i form av en effektivare organisation, ökad miljömedvetenhet och engagemang hos ledningen och medarbetarna, besparingar, minimerade risker för framtida problem, bÀttre feed-back pÄ miljöarbetet, större sÀkerhet för att fÀlja lagarna och sÄ vidare. Men kostnaden för införandet och driften av miljöledningssystemet Àr hög..

I dagens globala samhÀlle har behovet av vinst och kostnadseffektivitet blivit allt mer genomsyrande för företag inom det privata nÀringslivet. För att uppnÄ organisationers mÄl behöver ledningen kontrollera de anstÀllda sÄ att saker och ting blir gjorda inom en viss tid samt att arbetsuppgifterna sköts pÄ rÀtt sÀtt. Detta har ledningen, i kraft av sin överordnade position, rÀtten att besluta över. En central tanke inom det arbetssociologiska perspektivet pÄ motstÄnd Àr att motstÄndet frÄn de anstÀllda mot ledningen bottnar i det ojÀmlika maktförhÄllandet dÀr de anstÀllda Àr subordinerade ledningen, men ocksÄ att det Àr en följd av för hög grad av kontroll frÄn ledningens sida. MotstÄnd frÄn de anstÀllda mot ledningen Àr dÀrmed i fokus för undersökningen.

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.

I skolverkets styrdokument för de yrkesförberedande gymnasieprogrammen Àr det tydligt attmatematikundervisningen ska integreras med de aktuella karaktÀrsÀmnena. En genomgÄng avlitteratur i Àmnet, bland annat rapporten Fem gymnasieskolor under omvandlingstryck, visar attskolan har svÄrt att leva upp till denna integrering. Rapporten visar att svÄrigheterna Àr störstinom matematiken. Lundin (2008), Mouwitz, Emanuelsson & Johansson (2003) Mouwitz(2004) menar att matematikundervisningen och skolmatematiken Àr mycket traditionsbundenoch Àmnesfokuserad. En integrering innebÀr att undervisningen blir elevfokuserad och att manlÀmnar den traditionella matematikundervisningen.

Som följd av revisionsreformen ABL (2010:834) vilken trÀdde i kraft den 1 november 2010 i Sverige upphÀvs kravet pÄ revision för approximativt 230 000 aktiebolag. Denna studies syfte Àr att undersöka attityden gentemot frivillig revision hos företagsledare inom mikroaktiebolag, vilka delvis med kontemporÀr lagstiftning, och givet det stora initiativet att minska administrationskostnaderna för mindre aktiebolag inom Europeiska unionen, sannolikt helt kommer omfattas av revisionslagstiftningsuppluckringar i framtiden. Genom att göra en serie enkla samt multipla regressionsanalyser mellan företagsledares vilja att behÄlla respektive avstÄ frÄn att köpa revisionstjÀnster studerar vi ifall det finns nÄgot samband mellan attityd gentemot revision och ekonomisk storlek, vilken vi mÀter genom företagets nettoomsÀttning, antal anstÀllda och balansomslutning, samt ifall konsumtionen av övriga konsulttjÀnster tenderar att ha nÄgon inverkan pÄ attityden. Resultaten pekar pÄ att det inte finns nÄgot statistiskt urskiljbart samband mellan viljan att fortsÀtta alternativt avstÄ frÄn att köpa revisionstjÀnster i relation till företagets ekonomiska storlek i vÄrt urval; dock finner vi ett svagt statistiskt signifikant samband mellan konsumtion av övriga konsulttjÀnster och viljan att fortsÀtta köpa revisionstjÀnster.  .

SammanfattningDenna uppsats syftar till att belysa designkompetensens förmÄga att bidra till ÀndamÄlsenliga kommunikationslösningar för bÀttre samverkan inom vÄrd och omsorgsverksamheten. DÄ Àmnet design som bÄde process, arbetsmetoder och tankesÀtt Àr ett relativt outforskat Àmne har studien fÄtt en explorativ karaktÀr. För att möjliggöra forskning kring detta föga kÀnda Àmne har jag valt att studera designkompetensens roll i ett tjÀnstedesignprojekt kallad Tillit-projektet. Detta projekt startades som en reaktion pÄ bristande samverkan mellan olika vÄrdgivare och mÄlsÀttningen var att finna kommunikationslösningar som effektiviserar denna samverkan, allt för att erbjuda vÄrdtagaren en mer ÀndamÄlsenlig vÄrd och tryggare tillvaro. Denna uppsats avser att skildra och analysera den roll designkompetensen har spelat och det bidrag som den har lyckats lÀmna i projektet.Uppsatsen börjar med ett inledande kapitel med en kort beskrivning av omsorgsnÀtverket och den kontext inom vilken samverkansproblemet har identifierats.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och synliggöra gymnasieelevers tankar och attityder kring lÀxans funktion och nytta i kÀrnÀmnena. Detta Àr av intresse dÄ debatten kring lÀxans för- och nackdelar i huvudsak sker mellan lÀrare, politiker och förÀldrar, utan att man tillfrÄgar eleverna; de som i allra högsta grad berörs. Studien utgick frÄn 6 frÄgestÀllningar, rörande; elevers uppfattningar om lÀxors för- och nackdelar för deras lÀrande, genomgÄng av studieteknik, tid spenderad pÄ lÀxor, lÀxornas omfattning samt skillnader dessemellan beroende pÄ gymnasieprogram, kÀrnÀmne och kön. Avslutningsvis tillfrÄgades eleverna om vad de tror att lÀrare har för intentioner med att ge lÀxor. Deltagarna var 84 mÀn och kvinnor frÄn tre gymnasieskolor, fördelade pÄ studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram.