En individ som utsÀtts för ett traumatiskt brott pÄverkas pÄ mÄnga sÀtt. Syftet med denna studie Àr att undersöka om individer upplever tillitssvÄrigheter som följd av att de blivit utsatta för brott, samt om professionellt stöd minskar brottsoffers eventuella tillitssvÄrigheter. Studien genomförs medkvantitativ metod utifrÄn det amerikanska datamaterialet National Crime Victimization Survey frÄn 2010. Resultatet visar att de flesta brottsoffer upplever tillitssvÄrigheter som följd av brott. Samtidigt uppsöker endast ett fÄtal brottsoffer professionellt stöd.

Bakgrund: I Sverige har cirka 3-4 % av den vuxna befolkningen diabetes, varav cirka 80 % lider av typ 2 diabetes eller sÄ kallad Äldersdiabetes. Det Àr vÀlkÀnt att personer med typ 2 diabetes behöver stöd och utbildning för att klara av att leva med sin sjukdom. En av diabetesteamets uppgifter Àr dÀrför att stödja dessa personer pÄ bÀsta sÀtt. Metod: Studien Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter med typ 2 diabetes upplever stödet frÄn diabetesteamet.

VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka organisationskulturen pÄ Getinge Sterilization AB för att se om det förekommer skillnader i grundlÀggande antaganden för arbetarna, tjÀnstemÀnnen och ledningen d.v.s. om det skiljer sig Ät avseende deras uppfattning om sin vardagsverklighet, vilka dessa skillnader Àr och varför de uppstÄr. Vi vill Àven förstÄ hur dessa skillnader kan pÄverka organisationers möjlighet till framgÄng.Vi har tillÀmpat en kvalitativ ansats i syfte att nÄ en djupare förstÄelse för hur informanterna uppfattar organisationskulturen pÄ fallföretaget. För att nÄ en sÄdan förstÄelse har vi sammanlagt gjort 12 semistrukturerade intervjuer med elva olika personer samt tre observationer. Vi har Àven granskat olika interna och externa dokument.

En individ som utsÀtts för ett traumatiskt brott pÄverkas pÄ mÄnga sÀtt. Syftet med denna studie Àr att undersöka om individer upplever tillitssvÄrigheter som följd av att de blivit utsatta för brott, samt om professionellt stöd minskar brottsoffers eventuella tillitssvÄrigheter. Studien genomförs medkvantitativ metod utifrÄn det amerikanska datamaterialet National Crime Victimization Survey frÄn 2010. Resultatet visar att de flesta brottsoffer upplever tillitssvÄrigheter som följd av brott. Samtidigt uppsöker endast ett fÄtal brottsoffer professionellt stöd.

Allt fler företag byter VD allt oftare. MÄnga av dessa byten kan dessutom ses som ofrivilliga och orsaken till ett byte kan dÀrför antas vara att fÄ till en förÀndring för att öka företagets effektivitet. Enligt situationsteorin Àr det avgörande för ett företag ha en överensstÀmmelse med sin omgivning för att kunna uppnÄ effektivitet. NÀr omgivningen som ett företag verkar inom snabbt förÀndras och förutsÀgbarheten Àr lÄg sÄ ökar ocksÄ behovet av förnyelse och förÀndring för att företaget för att bibehÄlla eller öka sin effektivitet. FrÄgan som denna studie vill försöka besvara Àr om ett VD-byte kan betyda en förbÀttring för företagets effektivitet.

Till följd av bolagsskandaler och finanskriser har ökade regleringar och lagförÀndringar införts, vilket har ökat betydelsen för internrevisorns roll och funktion inom organisationen. Samtidigt har den ökade konkurrensen inom affÀrsvÀrlden Àven inneburit att internrevisorn ska fungera som en allt mer vÀrdeskapande resurs. Tidigare Àgnade sig internrevisorn endast Ät sÀkringsarbete som innebar att granska och utvÀrdera organisationens internkontroll, riskhanteringsprocesser och företagsledningens arbete för att förebygga risker i verksamheten. Idag har internrevisorn Àven en roll av rÄdgivande karaktÀr, konsultrollen, vilket innebÀr att denne ger rÄd om förbÀttringsÄtgÀrder samt stödjer styrelsen och ledningen i deras arbete. Det kan dÀrför uppstÄ svÄrigheter för internrevisorn att kombinera sÀkrings- och konsultrollen utan att dennes oberoende hotas.

Genom ett eget utformat dokument av författarna baserat av PDCA-metoden, visar studiens utfall att implementering av innovationsteknik Àr fullt möjligt i ett byggföretag som Garant Bygg & Bad. PDCA-dokumentet frÀmjar dessutom innovationsförmÄgan i förbÀttringsprocesser i det valda företaget. Till en början bör byggföretag fokusera pÄ smÄ förbÀttringar i innovationsarbetet, vilket Àr möjligt med PDCA-dokumentet. För att uppnÄ optimalt resultat av förbÀttringsverktyget PDCA anser författarna att vissa specifika punkter Àr avgörande. Dessa sammanfattas nedan:Ledarskap.

Sannolikheten att kvinnor kommer komma i kontakt med sjukvÄrden och vÄrdpersonal nÄgon gÄng under livet Àr stor. Upplevelsen av kvinnornas möten med vÄrdpersonal kan vara av bÄde positiv och negativ karaktÀr. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur vÄrdbehövande kvinnor upplevde sina möten med vÄrdpersonalen. Studien grundar sig pÄ 22 vetenskapliga artiklar som alla svarade mot syftet. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats och analysen resulterade i fem kategorier som alla beskrev kvinnornas upplevelser av möten med sjukvÄrdspersonal: Att bli sedd och bekrÀftad, Att kompetent personal ökar den ömsesidiga tilliten, Att uppleva motstÄnd och inte tas pÄ samma allvar som mÀn, Att uppleva misstroende frÄn vÄrdpersonal och Att inte fÄ tid och lÀmnas med oro och frÄgor.

This study concerns paratransit service in a relatively small municipality in Sweden. The aim of this study is to describe the user's experience of paratransit service. The question formulation is mainly built around the user's experience of paratransit service and their view on what impact paratransit service has on their lives. The empirical data consists of ten interviews with ten different paratransit service users with ages ranging from 25-95 years. The data has mainly been analyzed through concepts of independence, empowerment and trust. The result of this study shows that paratransit service in many ways can be described as a crucial part of the users' lives.

Personer som drabbas av kronisk njursjukdom och startar behandling med hemodialys fÄr en förÀndrad livssituation. KÀrlaccess Àr en förutsÀttning för behandling och Àr personens framtida livlina. Sjuksköterskans uppgift Àr att ge stöd och stÀrka personens förmÄga att uppleva hÀlsa trots sjukdom. Möjlighet att nÄ delaktighet och ökad egenvÄrd Àr olika för varje enskild person och sjuksköterskan behöver bred kunskap för att möta detta behov. Syftet med studien, som utfördes som en litteraturöversikt, var att utifrÄn patientperspektivet belysa erfarenheter av hur kÀrlaccess kan pÄverka hÀlsan hos personer i hemodialys.

Hansson, Marie & Petersson, Emma (2010) TvÄ förskolors förutsÀttningar vad gÀller arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. Malmö: LÀrarutbildningen Detta examensarbete handlar om tvÄ förskolors förutsÀttningar nÀr det kommer till att arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrarnas kunskaper om barn i behov av sÀrskilt stöd och hur samarbetet ser ut mellan olika mÀnniskor som ska verka för barns bÀsta. FrÄgestÀllningarna som undersökningen grundar sig pÄ Àr: Vilken kunskap har förskollÀrarna nÀr det gÀller att arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd? Hur ser samarbetet ut mellan dels pedagogerna och andra yrkeskategorier och dels mellan pedagogerna och ledningen ur pedagogernas perspektiv? Tidigare forskning tar upp begrepp sÄ som kunskap, samarbetet och nÀrheten till chefen.

Parallell barn- och förÀldrabehandling Àr idag det vanligast praktiserade sÀttet att bedriva behandlingsarbete med barn och familjer. Det har sin grund i ett psykoanalytiskt förhÄllningssÀtt dÀr man traditionellt betonar arbetet med barnet, med en möjlig risk att förÀldraarbetet och förÀldrarnas roll i barnets terapi kommer i skymundan. Följande studie lyfter fram förÀldrarnas egna berÀttelser kring att medverka och vara en del av en parallell behandling tillsammans med sitt barn. Syftet var att belysa förÀldrars upplevelse av delaktighet i sina barns terapier nÀr familjen deltagit i en parallell barn- och förÀldrabehandling. Det Àr en kvalitativ intervjustudie med en tolkande ansats ur ett psykodynamiskt och systemiskt perspektiv.

2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.

Syftet med arbetet Àr att belysa vad sju erfarna specialpedagoger menar vara framgÄngsrikt specialpedagogiskt arbete. Den ska ge svar pÄ vad specialpedagogerna menar vara vÀgen till ett gott exempel. Hur uppfattar specialpedagogerna det positiva och framgÄngsrika arbete som ger elevgrupper och enskilda elever en bÀttre situation. Med hjÀlp av intervjuer vill jag se hur specialpedagogerna beskriver sitt arbete som leder till en förbÀttrad situation för elever och elevgrupper. Sammanfattningsvis visar mitt arbete att specialpedagogerna menar att allt gott arbete bygger pÄ goda relationer, tillit mellan de olika parter som arbetar tillsammans och att en kÀnsla av framtidstro kan frammanas. För att utvecklingen ska bli positiv mÄste arbetet ske pÄ olika nivÄer anser specialpedagogerna och omfatta alla skolans pedagoger och skolledning. Alla som arbetar i skolan ska ha en gemensam syn pÄ vad skolan stÄr för och ska fungera som modeller för elever och varandra.

Syftet med denna uppsats ?r att f? en ?kad f?rst?else f?r hur tillitsbaserad styrning och ledning ordnas av och ordnar akt?rer i en kunskapsintensiv h?gteknologisk del av den offentligt drivna h?lso- och sjukv?rden. Med teoretisk utg?ngspunkt i teknik och vetenskapsstudier ?r utg?ngspunkten att b?de forskning och till?mpningen av resultaten ?r sociala aktiviteter och kan d?rigenom studeras som s?dana. Med konceptuella resurser fr?n standardiseringssociologi och modes of ordering analyseras de uttryck tillitsbaserad styrning och ledning f?r i verksamheten. Detta ?r en empirisk fallstudie med intervjuer och genomg?ng av dokument. Genom kvalitativa intervjuer och dokument har jag f?tt beskrivningar om vad tillitsbaserad styrning och ledning uppfattas vara, antaganden om effekt och insyn i vilka konkreta uttryck en tillitsbaserad styrning och ledning kan ta sig. Utifr?n genererat material identifierar jag tv? olika s?tt som akt?rer ordnar och ordnas utifr?n id?n om tillitsbaserad styrning och ledning.