Syftet med studien var att undersöka studenters kost- och motionsvanor vid Högskolan VÀst relaterat till kön och institution. Studiens resultat baserades pÄ 323 insamlade enkÀter, relevant litteratur och vetenskapliga verk som avhandlingar, rapporter och artiklar. Resultatet av högskolestudenternas kost- och motionsvanor analyserades ur ett sociologiskt perspektiv. Studien visade skillnader mellan studenters kost- och motionsvanor i flera avseenden beroende av kön och institution. Kvinnliga studenter pÄ Högskolan VÀst har i flera avseenden uppgett sig ha bÀttre kost- och motionsvanor Àn de manliga studenterna.

OhÀlsan relaterad till kost och fysisk aktivitet fortsÀtter att öka vÀrlden över och förebyggande insatser behövs redan i tidig Älder för att hejda trenden. Enligt studier hör ungdomar i gymnasieÄldern till en sÀrskild riskgrupp dÄ de efter studenten blir mer sjÀlvstÀndiga individer som fattar fler beslut pÄ egen hand kring kost och fysisk aktivitet. Eftersom uppfattningar och attityder Àr en stor del av vad som styr beteende sÄ Àr dessa av intresse att studera som en del av det hÀlsofrÀmjande arbetet.Till vÄr studie utformade vi en enkÀt som vi med hjÀlp av har undersökt uppfattningar och attityder kring kost och fysisk aktivitet hos en grupp gymnasieelever i GöteborgsomrÄdet och sammanlagt deltog 106 elever i undersökningen. EnkÀtsvaren analyserades dÀrefter med hjÀlp av SPSS (17.0).Resultaten visade att majoriteten av deltagarna hade en positiv attityd till hÀlsa, men att en del av deras uppfattningar om hÀlsosam kost och fysisk aktivitet inte stÀmmer överens med Livsmedelsverkets fem kostrÄd och rekommendationer om fysisk aktivitet. Vi kunde Àven urskilja skillnader mellan tjejernas och killarnas uppfattningar och attityder kring fysisk hÀlsa.

Bakgrund: Det framtida v?rdbehovet har visat sig ?verstiga tillg?ngen till personalresurser, vilket ses som en utmaning f?r v?lf?rden. Artificiell intelligens (AI) ?r en teknologi som ?r p? frammarsch i samh?llet och inte minst inom v?rden och radiografi. Genom att dra nytta av dess f?rdelar finns f?rhoppningar om f?rb?ttringar p? s?v?l v?rd som personalf?rs?rjning.

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska ungdomars f?rh?llningss?tt till och resonemang kring konsumtion av frukt och gr?nsaker, samt kostr?det kopplat till detta. Metod: I denna kvalitativa studie utf?rdes fyra semistrukturerade gruppintervjuer som ?ven innefattar praktiska moment med frukt och gr?nsaker. Urvalet bestod av 24 personer fr?n ?ttonde klass. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ inneh?llsanalys f?r att identifiera betydande kategorier. Resultat: Deltagarnas svar visade att det kan vara flera faktorer som influerar deras f?rh?llningss?tt till och resonemang kring frukt och gr?nt.

De senaste Ă„ren har media skrivit och debatterat allt mer om barn och ungdomars hĂ€lsa. Enligt skolans styrdokument skall eleven i Ă„r 9 ha kunskap om sambandet mellan kost och motion samt dess betydelse för hĂ€lsan. I detta examensarbete hade vi dĂ€rför som syfte att undersöka elever i Ă„r 9:s kost- och motionsvanor och vi begrĂ€nsade oss enligt följande: • Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ kunskaperna om kost- och motionsvanornas betydelse för hĂ€lsan mellan fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva elever? • Finns det skillnader mellan fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva elevers kostvanor? • Vad kan fysisk inaktivitet och dĂ„liga kostvanor innebĂ€ra pĂ„ lĂ„ng sikt? Undersökningen gjordes pĂ„ tvĂ„ skolor i Norrbottens lĂ€n och det totala antalet elever som ingick var 185 elever. Anledningen till valet att göra undersökningen pĂ„ dessa skolor var att vi gjorde vĂ„r verksamhetsförlagda utbildning dĂ€r.

SAMMANFATTNING Johansson, David. (2008). Kost och motion - en studie av kost- och motionsvanor hos elever i Ärskurs fyra pÄ en skola i södra Sverige (Diet and exercise ? a study of diet and exercise among pupils in grade four at a school in the south of Sweden). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur kost- och motionsvanor hos elever i Ärskurs fyra pÄ en skola i södra Sverige ser ut.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om och i sÄ fall hur sex stycken elever i Ärskurs 9 pÄ en grundskola i södra Sverige anvÀnder sig av den kunskap de fÄr inom Àmnet kost och hÀlsa i hem- och konsumentkunskap i sin vardag samt att ta reda pÄ vilka faktorer som avgör om eleven tar till sig kunskapen i Àmnet kost och hÀlsa i hem- och konsumentkunskap. Resultatet jÀmförs köns- och beygsmÀssigt samt med Nationella utvÀrderingen av grundskolan 2003 - NU-03. Metod som anvÀnts Àr en ostrukturerad kvalitativ metod med strukturerade intervjuer. Undersökningen visar att eleverna tycker Àmnet Àr meningsfullt och ger dem kunskap för livet vilket stÀmmer med NU-03. Eleverna vill ha tydligare mÄl sÄ att de lÀttare kan delta i terminsplaneringen.

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att ?ka kunskapen om journalisters upplevelser av m?tet med den offentliga sektorns organisationer, och vad som ?r de bakomliggande orsakerna till deras upplevelser. Teori: Teorier av Lundquist (2001) om tj?nstem?nnens lojalitetsdilemman samt agerande vid oegentligheter p? arbetsplatsen. ?ven tidigare forskning inom intraorganisatorisk tystnadskultur i offentliga organisationer anv?nds.

Det finns mÄnga som har en vegetarisk kost och det finns ett ökat allmÀnt intresse om det samtidigt som anvÀndandet av personlig trÀnare ökar. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ nÄgra personliga trÀnares kÀnnedom om vegetarisk kost och hur de implementerar den dÄ de har kunder med vegetarisk kost. Metoden som anvÀndes i denna studie var kvalitativa delvis strukturerade intervjuer med Ätta olika licensierade personliga trÀnare. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Dialog via mail fördes med olika skolor som utbildar personliga trÀnare angÄende huruvida de lÀr ut om kost och om de hade nÄgon speciell del om just vegetarisk kosthÄllning.

MÄnga konsumenter Àr idag mycket hÀlsomedvetna och önskar att Àta en hÀlsosam kost, men möter i sin vardag ett flertal problem. Livsmedelsval kan handla om stÀllningstaganden och identitet, prismedvetenhet och miljömedvetenhet. MÄnga faktorer pÄverkar synen pÄ vad som Àr en hÀlsosam kost. Livsmedelsvalet blir dÀrför ett komplext vardagsproblem för konsumenten. Det pÄverkas i viss mÄn av begrepp frÄn den mediala debatten kring livsmedel, kost och hÀlsa.

Bakgrund: LCHF-kost innehÄller mycket fett och extremt lite kolhydrater och har delat in experter i tvÄ lÀger, föresprÄkare och motstÄndare till LCHF. LÄgkolhydratskost innehÄller mindre Àn 200 g kolhydrater, 200 g ? 300 g Àr de rekommenderade intaget enligt WHO och Livsmedelsverket. Syfte: Vad sÀger aktuell forskning om hÀlsoeffekterna av lÄgkolhydratkost i allmÀnhet och LCHF-kost i synnerhet. Metod: Litteraturstudie.

Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhÀlsoperspektiv beskriva hur individer med celiaki upplever sin livssituation. Intervjuer genomfördes med 14 individer med celiaki och analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys. Tre kategorier som beskrev mÀnniskor med celiaki och deras syn pÄ sin livssituation framkom: OförstÄende omgivning, att övervinna hinder och begrÀnsad tillgÀnglighet. Dessa utgör tillsammans tvÄ subteman: Anpassning till sjukdom och begrÀnsande omgivning. De tvÄ subteman bildar i sin tur det övergripande huvudtemat: Tillvarons sociala betydelse i ett kontinuerligt samspel mellan individ och omgivning.

Bakgrund: Det har varit mycket diskussioner om vilken kost som a?r la?mplig vid typ-2 diabetes. LCHF-kost har pa? senare tid blivit uppma?rksammad som ett bra alternativ. Det finns flera vetenskapliga studier avseende de fysiologiska effekterna av LCHF-kost, men inte pa? den sja?lvupplevda ha?lsan hos dem som fo?ljer kosten.

SammanfattningSyfte och fra?gesta?llningar: Syftet med denna studie var att go?ra en fallbeskrivning av energitillga?ngligheten (EA) hos fyra uto?vare i den svenska kvinnliga junioreliten i rodd, sa?songen 2014. - Hur sa?g energitillga?ngligheten ut hos de fyra studerade svenska kvinnliga juniorroddarna? - Skiljde sig energitillga?ngligheten hos de fyra svenska kvinnliga juniorroddarna a?t, precis innan pa?bo?rjad- och precis innan avslutad ta?vlingssa?song?Metod: I tva? perioder a? sju dagar, fo?rsta tva? veckor innan sa?songens bo?rjan och andra tva? veckor innan sa?songens slut, fick fyra svenska kvinnliga juniorroddare (15-18 a?r) pa? elitniva? fo?ra kostdagbok genom sja?lvuppskattning med hja?lp av husha?llsma?tt fo?r att kunna uppskatta deras energiintag (EI). Analyserna av kostregistreringarna gjordes i DietistNet (Grupp).

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med denna studie Àr att undersöka hur gymnasielÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa tolkar begreppet kost i Lgy 11, hur de undervisar kring kost och lÀrarnas syn pÄ elevers förkunskaper om hÀlsa och kost. FrÄgestÀllninggarna jag har ÀrLÀrares syn pÄ kost utifrÄn Lgy 11Hur undervisar lÀrare om kost i Àmnet idrott och hÀlsa?LÀrares syn pÄ elevers kunskapsnivÄ inom hÀlsa och kostMetodJag valde att göra en kvalitativ studie, med fokus pÄ intervju av lÀrare, sÄ kallad respondentintervjuer. Anledningen till detta Àr att genom en kvalitativ studie, fÄr jag med lÀrarnas tankar och Äsikter om kostlÀra som annars inte kommit med om jag utfört en kvalitativ studie. Första steget jag tog nÀr jag började denna studie var att samla in data och aktuell forskning som diskuterade kostens betydelse för ungdomar och skolverkets undersökningar om den aktuella situationen för idrott och hÀlsa idag.