Sökresultat:
720 Uppsatser om Tillgänglig kapacitet - Sida 45 av 48
Korttidsprediktering av restider med Holt-Winters metod
Trafiken pÄ vÄra vÀgar ökar stadigt och det finns inga tecken pÄ att denna trend kommer att brytas. Denna utveckling innebÀr en mÀngd problem sÄsom ökat buller, mer utslÀpp och ökad trÀngsel. En lösning pÄ trafikproblemen Àr att utnyttja de befintliga vÀgarnas kapacitet pÄ ett bÀttre sÀtt. Genom att fÄ bilisterna att vÀlja alternativa vÀgar, resa pÄ andra tidpunkter eller vÀlja alternativa transportmedel kan trÀngseln pÄ vÄra vÀgar minska och dÀrmed minskar ocksÄ utslÀpp och buller. Ett sÀtt att pÄverka bilisterna Àr genom att förmedla information om, exempelvis, rÄdande trafikförhÄllande och alternativa resvÀgar.
FörvÀntningar pÄ konferenser : En studie som beskriver konferensdeltagares förvÀntningar pÄ konferenser samt vad som pÄverkar valet av konferens.
I Sverige finns idag ett stort utbud av konferensanla?ggningar och de flesta drivs av de stora hotellkedjorna, och i och med att marknaden a?r konkurrensutsatt a?r det viktigare a?n na?gonsin att differentiera sig. Fo?r att kunna go?ra detta och skapa ett merva?rde ma?ste konferensanla?ggningarna fo?rsta? kundens fo?rva?ntningar fo?r att kunna skapa ett sa? attraktivt tja?nstekoncept som mo?jligt. Detta betyder att det a?r av vikt fo?r konferensanla?ggningar att fo?rsta? kundens fo?rva?ntningar pa? konferensupplevelsen fo?r att skapa ett tja?nsteerbjudande som tilltalar ba?de beslutsfattare och konferensdeltagare.
EnergiÄtervinning ur vÄtluft vid pappersmaskin
Ăvik Energi AB driver i Husum ett fjĂ€rrvĂ€rmenĂ€t som tillföres energi frĂ„n M- reals pappersbruk i Husum. VĂ€rmen produceras dels genom Ă„tervinning av torkluft frĂ„n en av pappersmaskinerna och dels i en Ă„ngvĂ€rmevĂ€xlare. Andelen Ă„tervunnen vĂ€rme kontra prima vĂ€rme antogs, innan fjĂ€rrvĂ€rmenĂ€tet togs i drift 1992, uppgĂ„ till 80% respektive 20% vardera. Andelen spillvĂ€rme har emellertid visat sig vara betydligt lĂ€gre Ă€n dessa 80%. Som exempel har andelen under tiden 1998-2001 varit ca 55% av nĂ€tets totala vĂ€rmebehov pĂ„ 7000 MWh/Ă„r.
Overall Equipment Effectiveness (OEE) : Problem och framgÄngsfaktorer vid mÀtning av utrustnings effektivitet med OEE i smÄ företag
En hÄrd konkurrens bland dagens produktionsföretag pÄ en global marknad stÀller kravpÄ dessa att vara effektiva i sina processer för att överleva. SÀrskilt smÄ företag, sominte har ett stort företags ekonomiska muskler och möjlighet att investera i nyutrustning, mÄste vara innovativa och kunna utnyttja befintliga resurser maximalt.Overall Equipment Effectiveness (OEE) Àr ett nyckeltal som mÀter ett företagsutrustningseffektivitet. Genom att anvÀnda OEE kan ett företag uppmÀrksamma var detfinns förluster i produktionsprocesserna och dÀrefter ÄtgÀrda dessa.Den hÀr rapporten Àmnar reda ut i vilken utstrÀckning smÄ verkstadsföretag i SverigeanvÀnder OEE idag. Teorin pekar pÄ att stora effektivitetsförbÀttringar Àr möjligagenom anvÀndning av OEE i stora företag, dock finns endast lite litteratur sombeskriver anvÀndningen av OEE i mindre företag. Syftet med rapporten Àr dÀrför att tareda pÄ vilken potential det finns för smÄ företag att anvÀnda sig av nyckeltalet OEE samt att identifiera specifika framgÄngsfaktorer för dessa.Genom intervjuer med smÄ verkstadsföretag och konsulter vÀl insatta i OEE, harproblem och framgÄngsfaktorer identifierats.
Hur klarar ett högteknologiskt företag av konsten att gÄ i takt med marknaden - och samtidigt ligga ett steg före?
Telecom, Internet och TrÄdlös datakommunikation utgör tillsammans en ny nisch; mobilt bredband/3G. Mobilt bredband Àr förknippat med osÀkerhetsfaktorer, vilka frÀmst kretsar kring marknadens utveckling. I syfte att utveckla konkurrensfördelar via produkterna/tjÀnsterna inom 3G, krÀvs integration mellan branscherna och det stÀlls nya krav pÄ högteknologiska företags resurser och management. Syftet Àr att identifiera och analysera processer som generar kunskap för att utveckla konkurrensfördelar. ForskningsfrÄgorna lyder som följer; Hur kan man identifiera de aktiviteter och analysera de processer som generar kunskap för att utveckla konkurrensfördelar? Hur kan man tydliggöra processerna dÀr kunskap skapas, sprids, överförs för att utveckla konkurrensfördelar och nÄ framgÄng, ur ett intra- och interorganisatoriskt perspektiv? Hur kan ett företags materiella och immateriella resurser samverka för att utveckla konkurrensfördelar? Studien bedrevs via kvalitativ metod med abduktivt angreppssÀtt.
AnvÀndning av trafiksignaler och förÀndrad utformning för att öka kapaciteten i cirkulationsplatser
Det har byggts mÄnga rondeller under senare delen av 1990-talet och början av 2000-talet för att skapa bÀttre trafikmiljöer, minska fördröjningar och öka flexibiliteten i korsningar. I cirkulationsplatser med hög belastning och ojÀmna flöden kan det dock uppkomma en del problem. Ett av dessa problem kan vara att stora överordnade flöden genom rondeller blockerar trafik frÄn mindre infarter sÄ att lÄnga köer bildas. I denna rapport analyseras olika ÄtgÀrder, som införandet av trafiksignaler och förÀndrad utformning, för att se om förbÀttringar Àr möjliga. Examensarbetet har lett till en god inventering och ökad kunskap kring problematiken kring cirkulationsplatser.Presentationen av examensarbetet Àr uppdelat i fem delar:Litteraturstudien gav intressant kunskap om möjligheterna med att anvÀnda trafiksignaler och fysiska förÀndringar för att öka kapaciteten i en hÄrt belastad cirkulationsplats.
Effektiv och kontrollerad materialförsörjning i fordonsindustrin: En fallstudie av Scanias CKD-verksamhet
Den ökande konkurrensen inom fordonsindustrin har tvingat företag att öka flexibiliteten samt att anvÀnda resurser och information mer effektivt. Fordonsindustrin Àr förknippad med linjetillverkning och det Àr vanligt att modula system anvÀnds för att hantera djupa produktsortiment. CKD-verksamheter hanterar komponenter och moduler som levereras till internationella kunder dÀr de monteras ihop till slutprodukter. CKD-verksamheter Àr i behov av likadana komponenter och moduler som tillverkningslinjerna och detta leder till att komplexa materialflöden uppstÄr. Studien har genomförts pÄ Scania i SödertÀlje som bland annat tillverkar bussar och lastbilar.
Klimatanpassning pÄ en strategisk planeringsnivÄ
Framöver kan vi vÀnta oss ett varmare och mer nederbördsrikt klimat i Sverige. Detta beror till stor del pÄ den globala uppvÀrmningen, som huvudsakligen orsakas av den ökade mÀngden vÀxthusgaser i atmosfÀren. Högre temperaturer bidrar bland annat till att havsisarna smÀlter snabbare vilket höjer havsnivÄn. Ett varmare och fuktigare klimat kommer att pÄ olika sÀtt pÄverka mark, byggnader och infrastruktur. En höjd havsnivÄ leder till att kustomrÄden i högre grad drabbas av översvÀmningar och erosion.
BelÀggningsanalys av motorprovningen vid Volvo Aero Corporation
Detta Àr resultatet av en studie som har utförts vid motorprovningen pÄ Volvo Aero Corporation i TrollhÀttan. Motorprovningen provar flygplansmotorer, komponenter till dessa och rymddetaljer samt utför underhÄll och utveckling av Volvo Aeros testceller, TC. Till dessa testceller kommer ett antal olika motormodeller för prov snarast möjligt.Motorprovningen stÄr nu inför vissa större beslut om att eventuellt lÀgga ner en av testcellerna och överföra dess motorer till en annan testcell. Motorprovningen har idag inget verktyg för att mÀta hur stor kapacitet de olika testcellerna har, och om denna nerlÀggning dÄ Àr möjlig. Huvudsyftet i denna studie Àr identifiera de variabler som pÄverkar tiden för att genomföra ett motorprov och med hÀnsyn till dessa variabler bygga en belÀggningsmodell.
à teranvÀndning av betongelement: Att bestÀmma ett elements nya miljö
I dagens lĂ€ge stĂ„r byggbranschen för ca 40 % av Sveriges energianvĂ€ndning. För att fĂ„ ett hĂ„llbarare samhĂ€lle kan byggbranschen bidra med minskad energiförbrukning. Ett sĂ€tt att fĂ„ ner energianvĂ€ndningen kan vara genom Ă„tervinning. Materialet kan dĂ„ Ă„teranvĂ€ndas i en cykel istĂ€llet för ett linjerĂ€t förlopp som slutar med att materialet slĂ€ngs eller gĂ„r pĂ„ deponi, vilket det mesta av byggmaterialen gör idag. Ă
tervinning Ă€r ett brett begrepp som innefattar Ă„teranvĂ€ndning, materialĂ„tervinning och energiutvinning.Ă
teranvÀndning ger den största energivinningen.
Möjlighet att uppnÄ efterfrÄgad marmoreringsgrad hos nötkreatur vid slakt - enligt svenska produktionsförhÄllanden
EfterfrÄgan pÄ marmorerat kött har ökat i Sverige under de senaste Ären. Marmorering Àr insprÀngt fett i muskulaturen, intramuskulÀrt fett, vilket anses vara en god indikator för köttets sensoriska kvalitet.
Det insprĂ€ngda fettet lyfter fram köttets smakĂ€mnen, fettet bidrar Ă€ven till att köttet upplevs som saftigare. Det insprĂ€ngda fettet separera muskelsegmenten, vilket ökar köttets mörhet. Utvecklingen av intramuskulĂ€rt fett Ă€r relaterat till faktorer som genotyp, ras, kön, Ă„lder, muskeltyp samt tillvĂ€xthastighet av muskel- och fettvĂ€vnad. Ăven utfodringens intensitet pĂ„verkar andelen
intramuskulÀrt fett.
För att tillgodose konsumenternas efterfrÄgan pÄ marmorerat nötkött har den svenska köttbranschen gemensamt arbetat fram en nationell standard för klassificering av marmorering hos nötslaktkroppar.
KartlÀggning och effektivisering av bilar inom Àldreomsorg
Detta examensarbete gjordes pÄ uppdrag av Norrbys kommundel som Àr en del av BorÄs. Syftet med arbetet var att kartlÀgga och analysera Àldreomsorgens nyttjande av bilarna som de förfogar över samt undersöka om det finns ett behov av att effektivisera organisationen och anvÀndandet av bilarna och Àven hur detta skall gÄ till. För att genomföra detta uppdrag och fÄ en teoretisk grund att stÄ pÄ har lÀmplig litteratur och olika metoder för informationsinsamling studerats. Ett flertal intervjuer med handledaren samt ett möte med alla enhetschefer inom Àldreomsorgen har genomförts för att fÄ ingÄende information om verksamheten. Norrby kommundel som omfattar ett flertal stadsdelar i vÀstra BorÄs dÀribland de utanförliggande delarna Byttorp, Tullen, Hestra, EkÄs och Viared har sitt huvudkontor i stadsdelen Norrby som ligger i vÀstra delen av BorÄs centralort.
Underlag för utformning av statistikrapporter i ett scannersystem
Denna studie syftar till att utgöra underlag och förslag till utformningen av statistikrapporter till WoodEye?s nya statistikdatabas som ingÄr i WoodEye 5. WoodEye 5 lanserades pÄ LignamÀssan i Hannover, 30 maj- 3 juni 2011. Förslagen har sin grund i kvalitativa intervjuer med ett urval av Innovativ Vision AB?s kunder, som tidigare visat intresse i frÄgan.
MĂSSLOGISTIK ? NYCKELN TILL ĂKAT RESURSUTNYTTJANDE I SVENSKA MĂSSANS PRODUKTIONSAVDELNING
Denna rapport grundar sig i Svenska MÀssans planer pÄ expansion och de krav pÄ effektiv hantering och korta ledtider som det medför. Svenska MÀssans unika förutsÀttningar vad gÀller yta, bransch och placering medför ett komplext flöde av material. Flödet försvÄras ytterligare av att lager och de hallar dÀr eventen genomförs pÄ ligger pÄ olika plan. Den andra delen grundar sig i den litterÀra brist som finns kring den hÀr typen av logistik. I rapporten introduceras dÀrför ett nytt begrepp - MÀsslogistik.
UtvĂ€rdering av dagvattendammarna i Ărebro kommun med förslag till skötselrutiner
Dagvatten definieras som ytavrinnande regn- spol- och smĂ€ltvatten som rinner pĂ„ hĂ„rdgjorda ytor eller genomslĂ€pplig mark via diken eller ledningar till recipienter eller reningsverk. Fram till 1970-talet ansĂ„gs dagvatten enbart som ett hydrauliskt problem som löstes genom att leda bort dagvatten frĂ„n tĂ€ttbebyggt omrĂ„de sĂ„ snabbt som möjligt. Under 1970-talet uppstod diskussionen om dagvattnets eventuella föroreningsinnehĂ„ll och undersökningar av dagvattnet gjordes och bekrĂ€ftade misstankarna om att dagvattnet inte Ă€r sĂ„ rent som man tidigare trott.I Ărebro kommun har arbetet med att rena dagvattnet pĂ„gĂ„tt sedan i början av 1990-talet. Engrupp sammansatt av personer frĂ„n flera olika avdelningar och förvaltningar sattes sammanför att titta pĂ„ problemet i ett regionalt perspektiv. Till följd av denna grupps arbete byggdessju reningsdammar för att minska dagvattnets pĂ„verkan pĂ„ recipienterna SvartĂ„n och LillĂ„nvilka bĂ„da leder ut till sjön HjĂ€lmaren.Syftet med det hĂ€r examensarbetet var att ta fram skötselplaner för de befintliga dammarna i Ărebro kommun.