Uppsatsen behandlar third party ownership (TPO) inom den professionella fotbollen da?r fokus fra?mst ligger pa? den europeiska toppfotbollen. Vidare tas fotbollens autonoma sta?llning till samha?llets o?vriga grenar upp och belyses. Syftet med uppsatsen a?r till stor del att belysa en problematik som den traditionella juristka?ren inte anammat.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur motoriska och koordinatoriska f?rdigheter hos unga ishockeyspelare i Fr?lunda HC:s ungdomsverksamhet h?nger samman med deras ishockeyspecifika prestationer. Genom att anv?nda ett standardiserat motoriktest (Harrestest) och j?mf?ra resultaten fr?n tidigare genomf?rda istest, samt analysera tr?nares subjektiv skattning av spelarnas prestations ? och ishockeyspecifika f?rm?gor. Studien ska syfta till att belysa vikten av fysisk allsidighet i tidig?lder. ?ven att bidra med kunskap om hur bred motorisk utveckling kan fr?mja idrottsspecifik prestation som hj?lper Fr?lunda HC.

Vid svĂ„ra tider har det blivit allt vanligare att företag outsourcar delar av sin verksamhet. Även om ansvaret för verksamheten faller pĂ„ en annan part kan grundproblemet till varför outsourcing genomfördes bestĂ„ och fortsĂ€tta att pĂ„verka företaget. För att förhindra ett förhastat beslut om outsourcing, Ă€r det dĂ€rför viktigt att ta reda pĂ„ hur verksamheten presterar och kan förbĂ€ttras. Av denna anledning Ă€r det av ytterst viktigt att företag mĂ€ter sin prestation. Genom att mĂ€ta prestationer övervakas företagets aktiviteter, processer och utveckling i önskad riktning.

Uppsatsens syfte Àr att genom en kvalitativ studie undersöka hur konsultchefer motiverar uthyrd personal inom de villkor som föreligger i bemanningsbranschen. Inom studien intervjuas tre konsultchefer frÄn tre av de största bemanningsföretagen. I linje med den delvis explorativa ansatsen sammanfattas resultatet förutsÀttningslöst i fem olika huvudteman som framkom under intervjuerna. De huvudteman som framkom var konsultens situation, utvecklingsmöjligheter, kommunikation, förmÄner och belöning samt marknadsvillkor och förÀndringar. I den avslutande diskussionen analyseras resultaten efter frÄgestÀllningen som bygger pÄ en egen teoretisk modell influerad av Vrooms expektansteori.

E-handel har under de senaste a?ren va?xt i en snabb hastighet och har blivit en viktig fo?rsa?ljningskanal i ma?nga branscher. Livsmedelsindustrin a?r en av de branscher da?r e- handeln inte har haft samma utveckling men under de senaste a?ren sa? har fo?rsa?ljningen bo?rjat ta fart o?ver internet och idag sa? a?r det den bransch som spa?s va?xa mest o?ver internet na?stkommande a?r. DUA? a?r en delikatess- och matbutik som a?r lokaliserad i centrala Umea? och som ser o?ver mo?jligheterna med att pa?bo?rja en e-handel.

Det finns mycket tidigare forskning och litteratur om hur design som kommunikationsmedel kan tilla?mpas i praktiken, ba?de genom estetisk och strategisk design. Da?remot framga?r inte huruvida tilla?mpningen av design som kommunikationsmedel a?r branschspecifik eller generellt ga?llande fo?r fo?retag oavsett bransch. Fo?retag kan nyttja design som ett kommunikationsmedel fo?r att kommunicera sin varuma?rkesidentitet till konsumenterna sa? att deras syn pa? imagen blir liksta?lld med identiteten.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka orsaker, samt dessa orsakers betydelse, som ungdomar uppger för deltagande i Svenska kyrkans ungdomsverksamhet. UtifrÄn syftet formulerades frÄgestÀllningarna: Vilka skÀl anger ungdomar för att delta i Svenska kyrkans ungdomsverksamhet? Vad i kyrkans verksamhet vÀrdesÀtts av ungdomarna? Vilken, om nÄgon, betydelse har den kristna tron för ungdomarnas val att delta och för deras uppfattning om verksamheten?Teori: Lövheim & Sjöborg (2006) har studerat orsakerna till ungdomars engagemang i Svenska kyrkan och konstaterar att motiven till att vÀlja kyrkans verksamhet Àr i stort sett de samma som för andra fritidsaktiviteter och att fÄ uppger skÀl som relaterar till den kristna tron.Metod: Genom fokusgruppsintervjuer har 19 ungdomar i Äldern 16-18 Är i en församling i Göteborgs stift fÄtt diskutera kring varför de vÀljer att komma till kyrkans verksamhet, vad de tycker om med att var dÀr och vilken betydelse den kristna tron har för deras val att delta och för deras uppfattning om verksamheten.Resultat: UtifrÄn intervjuresultaten gÄr det att utlÀsa att den frÀmsta orsaken till att ungdomarna kommer till verksamheten Àr för gemenskapen och för att trÀffa vÀnner. Det tycker det Àr kul att vara dÀr och menar ocksÄ att det Àr enkelt att komma till verksamheten eftersom de inte upplever nÄgon press att nÀrvara varje gÄng och att det inte finns nÄgra krav pÄ prestationer. I övrigt vÀrdesÀtter ungdomarna att verksamheten Àr Äldersblandad och ger möjlighet att lÀra kÀnna framför allt Àldre ungdomar, att man kan utveckla den egna personligheten och att en speciell atmosfÀr gör att kyrkan kÀnns som en paus frÄn vardagen.

Elevers störande beteenden i undervisningen utgör en del av lÀrares vardag och innebÀr problem som de mÄste hantera men Àven förebygga. Enligt Skollagen har alla elever rÀtt till arbetsro i klassrummet och lÀrares uppgift Àr att skapa en miljö dÀr de kan fÄ det (Skollagen 5 kap. 3§). Syftet med förevarande studie Àr att fÄ fördjupad förstÄelse för gymnasielÀrares uppfattningar om störande elevbeteenden i klassrummet, att förstÄ hur de hanterar dessa samt hur de uppfattar att de har fÄtt kunskap om detta omrÄde samt om klassrumsledarskap.Kvalitativa intervjuer har anvÀnts som metod i förevarande studie med motiveringen att den lÀmpade sig vÀl till studiens syfte. Genom att enskilt intervjua gymnasielÀrare om deras personliga uppfattningar om och arbete med störande beteenden i klassrummet fanns stora möjligheter att tillÀgna mig ett rikt empiriskt material bestÄende av berÀttelser ur deras egna verklighetsvÀrldar.Studiens resultat visar att prat, mobiltelefonanvÀndning, undvikande av arbete, sen ankomst och fysiskt störande beteenden Àr de beteenden som Àr mest störande hos eleverna enligt gymnasielÀrarnas uppfattningar.

 De senaste Ă„rens företagsskandaler har lett till ökad fokusering pĂ„ bolagsstyrning. I samband med dessa har investerare ifrĂ„gasatt bolagens vilja att tillvarata Ă€garnas intressen pĂ„ bekostnad av egenintressen. Även revisorernas oberoende har börjat ifrĂ„gasĂ€ttas efter tvivelaktiga prestationer. En av de Ă„tgĂ€rder aktörer pĂ„ aktiemarknaden har vidtagit för att skapa nytt förtroende för kapitalmarknaden Ă€r Svensk kod för bolagsstyrning ("koden"). Vid sidan av den reglerade ABL Ă€r den endast rĂ„dgivande.

Hundar har genom historien anpassat sig till ett liv med mÀnniskan och har idag en viktig roll i vÄrt samhÀlle, bÄde som arbetsredskap och sÀllskapsdjur. Ett starkt band har bildats mellan mÀnniska och hund, generellt sett starkare Àn med vÄra andra husdjur. Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att undersöka vilka egenskaper hos hunden som gjort att den kommit sÄ nÀra mÀnniskan och hur de har uppkommit. Studier pekar pÄ att hundar har en stor kognitiv förmÄga, de har en förstÄelse för mÀnskligt beteende och kan tolka sociala signaler. De hÀr egenskaperna kan vara en anledning till att hunden fÄtt en sÄ stor roll i samhÀllet. Studier stödjer teorin om att detta antagligen uppkom under domesticeringen.

I dagens mÄngkulturella samhÀlle Àr det mÄnga barn som talar tvÄ eller flera sprÄk. Det Àr viktigt att kunna bemöta flersprÄkiga barn och ge dem rÀtt sprÄkligt stöd vid behov. Denna studie baseras pÄ MAINs testmaterial som Àr utformat inom ramarna för COST projekt IS0804 för bedömning av barns narrativa förmÄga och anvÀnder berÀttelser till bildserier som ett sÀtt att samla in barns narrativer. Syftet med studien Àr att beskriva narrativ förmÄga hos tvÄsprÄkiga rysk-svensktalande barn och bidra med referensdata till ovannÀmnda projekt. Deltagarna var tio simultant tvÄsprÄkiga rysk-svensktalade barn mellan 6:8 och 7:10 samt tre successivt tvÄsprÄkiga barn.

Idag Àr brukandet av konsulter en vardaglig del av företagande. Management konsult branschen har expanderat kraftigt och under senare decennier har fördelningen av marknadsandelar förÀndrats till de vÀrldsomspÀnnande managementconsulting-aktörernas fördel. De mindre företagen har dock fortfarande en, lÄngt ifrÄn obetydlig, del av marknaden. Vid kontakt med ett mindre managementkonslutföretag, Karlöf Consulting, fick vi informationen att de under 2008 hade vÀxt med 80 procent. NÄgot som vÀckte vÄrt intresse att studera företaget, för att dÀr söka svar pÄ vad som gör att organisationer vÀljer att vÀnda sig till mindre managementkonsultföretag.

I dagens förĂ€nderliga omgivning har det blivit allt vanligare för smĂ„ och medelstora företag att samverka i nĂ€tverk (SME nĂ€tverk) för att möta kundernas mer komplexa och specifika krav. SME nĂ€tverk Ă€r en frivillig, avsiktlig sammanslutning av relativt homogena, smĂ„ och medelstora företag som arbetar tillsammans under ledning av en styrgrupp, för att nĂ„ affĂ€rsspecifika mĂ„l. Oavsett storlek eller antal medlemsföretag i ett SME nĂ€tverk Ă€r det nödvĂ€ndigt med struktur och styrning. Det Ă€r viktigt för nĂ€tverkets utveckling att tillsĂ€tta en styrgrupp, vars frĂ€msta uppgift Ă€r att övervaka medlemsföretagen sĂ„ att de resurser som nĂ€tverket tilldelats genererar önskade och utlovade prestationer. Övervakning har i studier visat sig vara absolut nödvĂ€ndigt för att motverka medlemsföretagens naturliga instinkt att konkurrera med varandra.

Bakgrund och problem: Verksamheter möter allt hÄrdare ekonomiska krav och Àr understÀndig utveckling. Under de senaste Ärtiondena har samhÀllet gÄtt ifrÄn stordrift dÀrmarknaden erbjöds vad som tillverkades till att bli mer kundorienterat med köparen i centrum.Dagens ekonomistyrning Àr trots detta fortfarande kostnadsfokuserad, Àven om det Àr intÀktersom driver företag framÄt. NÀr fokus hamnar pÄ kundvÀrde blir Àven icke-finansiella mÄtt merviktiga för verksamheter som Àr mer effektiva Àn finansiella prestationsmÄtt för att förutspÄframtida prestationer. Eftersom intÀkter Àr ett relativt outforskat omrÄde Àr det intressant attgenomföra en studie av intÀktsdrivare, som i dagslÀget inte Àr speciellt omskrivet. FÄ studierhar gjorts tidigare och dessa i mer övergripande karaktÀr av enskilda intÀktsdrivare, enbart enstudie har varit branschspecifik.

Den externa redovisningens uppgift Àr att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara pÄ hur det har gÄtt för ett företag utan ger ocksÄ en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen Àr ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen Ät de hÄll som förvÀntas av omvÀrlden. Det Àr dÄ begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag pÄ nÄgot sÀtt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en Ärsredovisning.Det finns olika syften med att anvÀnda sig av kreativ redovisning, beroende pÄ vilken intressent företaget vÀnder sig till.