Det finns mycket tidigare forskning och litteratur om hur design som kommunikationsmedel kan tilla?mpas i praktiken, ba?de genom estetisk och strategisk design. Da?remot framga?r inte huruvida tilla?mpningen av design som kommunikationsmedel a?r branschspecifik eller generellt ga?llande fo?r fo?retag oavsett bransch. Fo?retag kan nyttja design som ett kommunikationsmedel fo?r att kommunicera sin varuma?rkesidentitet till konsumenterna sa? att deras syn pa? imagen blir liksta?lld med identiteten.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka orsaker, samt dessa orsakers betydelse, som ungdomar uppger för deltagande i Svenska kyrkans ungdomsverksamhet. UtifrÄn syftet formulerades frÄgestÀllningarna: Vilka skÀl anger ungdomar för att delta i Svenska kyrkans ungdomsverksamhet? Vad i kyrkans verksamhet vÀrdesÀtts av ungdomarna? Vilken, om nÄgon, betydelse har den kristna tron för ungdomarnas val att delta och för deras uppfattning om verksamheten?Teori: Lövheim & Sjöborg (2006) har studerat orsakerna till ungdomars engagemang i Svenska kyrkan och konstaterar att motiven till att vÀlja kyrkans verksamhet Àr i stort sett de samma som för andra fritidsaktiviteter och att fÄ uppger skÀl som relaterar till den kristna tron.Metod: Genom fokusgruppsintervjuer har 19 ungdomar i Äldern 16-18 Är i en församling i Göteborgs stift fÄtt diskutera kring varför de vÀljer att komma till kyrkans verksamhet, vad de tycker om med att var dÀr och vilken betydelse den kristna tron har för deras val att delta och för deras uppfattning om verksamheten.Resultat: UtifrÄn intervjuresultaten gÄr det att utlÀsa att den frÀmsta orsaken till att ungdomarna kommer till verksamheten Àr för gemenskapen och för att trÀffa vÀnner. Det tycker det Àr kul att vara dÀr och menar ocksÄ att det Àr enkelt att komma till verksamheten eftersom de inte upplever nÄgon press att nÀrvara varje gÄng och att det inte finns nÄgra krav pÄ prestationer. I övrigt vÀrdesÀtter ungdomarna att verksamheten Àr Äldersblandad och ger möjlighet att lÀra kÀnna framför allt Àldre ungdomar, att man kan utveckla den egna personligheten och att en speciell atmosfÀr gör att kyrkan kÀnns som en paus frÄn vardagen.

Elevers störande beteenden i undervisningen utgör en del av lÀrares vardag och innebÀr problem som de mÄste hantera men Àven förebygga. Enligt Skollagen har alla elever rÀtt till arbetsro i klassrummet och lÀrares uppgift Àr att skapa en miljö dÀr de kan fÄ det (Skollagen 5 kap. 3§). Syftet med förevarande studie Àr att fÄ fördjupad förstÄelse för gymnasielÀrares uppfattningar om störande elevbeteenden i klassrummet, att förstÄ hur de hanterar dessa samt hur de uppfattar att de har fÄtt kunskap om detta omrÄde samt om klassrumsledarskap.Kvalitativa intervjuer har anvÀnts som metod i förevarande studie med motiveringen att den lÀmpade sig vÀl till studiens syfte. Genom att enskilt intervjua gymnasielÀrare om deras personliga uppfattningar om och arbete med störande beteenden i klassrummet fanns stora möjligheter att tillÀgna mig ett rikt empiriskt material bestÄende av berÀttelser ur deras egna verklighetsvÀrldar.Studiens resultat visar att prat, mobiltelefonanvÀndning, undvikande av arbete, sen ankomst och fysiskt störande beteenden Àr de beteenden som Àr mest störande hos eleverna enligt gymnasielÀrarnas uppfattningar.

 De senaste Ă„rens företagsskandaler har lett till ökad fokusering pĂ„ bolagsstyrning. I samband med dessa har investerare ifrĂ„gasatt bolagens vilja att tillvarata Ă€garnas intressen pĂ„ bekostnad av egenintressen. Även revisorernas oberoende har börjat ifrĂ„gasĂ€ttas efter tvivelaktiga prestationer. En av de Ă„tgĂ€rder aktörer pĂ„ aktiemarknaden har vidtagit för att skapa nytt förtroende för kapitalmarknaden Ă€r Svensk kod för bolagsstyrning ("koden"). Vid sidan av den reglerade ABL Ă€r den endast rĂ„dgivande.

Hundar har genom historien anpassat sig till ett liv med mÀnniskan och har idag en viktig roll i vÄrt samhÀlle, bÄde som arbetsredskap och sÀllskapsdjur. Ett starkt band har bildats mellan mÀnniska och hund, generellt sett starkare Àn med vÄra andra husdjur. Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att undersöka vilka egenskaper hos hunden som gjort att den kommit sÄ nÀra mÀnniskan och hur de har uppkommit. Studier pekar pÄ att hundar har en stor kognitiv förmÄga, de har en förstÄelse för mÀnskligt beteende och kan tolka sociala signaler. De hÀr egenskaperna kan vara en anledning till att hunden fÄtt en sÄ stor roll i samhÀllet. Studier stödjer teorin om att detta antagligen uppkom under domesticeringen.

I dagens mÄngkulturella samhÀlle Àr det mÄnga barn som talar tvÄ eller flera sprÄk. Det Àr viktigt att kunna bemöta flersprÄkiga barn och ge dem rÀtt sprÄkligt stöd vid behov. Denna studie baseras pÄ MAINs testmaterial som Àr utformat inom ramarna för COST projekt IS0804 för bedömning av barns narrativa förmÄga och anvÀnder berÀttelser till bildserier som ett sÀtt att samla in barns narrativer. Syftet med studien Àr att beskriva narrativ förmÄga hos tvÄsprÄkiga rysk-svensktalande barn och bidra med referensdata till ovannÀmnda projekt. Deltagarna var tio simultant tvÄsprÄkiga rysk-svensktalade barn mellan 6:8 och 7:10 samt tre successivt tvÄsprÄkiga barn.

Idag Àr brukandet av konsulter en vardaglig del av företagande. Management konsult branschen har expanderat kraftigt och under senare decennier har fördelningen av marknadsandelar förÀndrats till de vÀrldsomspÀnnande managementconsulting-aktörernas fördel. De mindre företagen har dock fortfarande en, lÄngt ifrÄn obetydlig, del av marknaden. Vid kontakt med ett mindre managementkonslutföretag, Karlöf Consulting, fick vi informationen att de under 2008 hade vÀxt med 80 procent. NÄgot som vÀckte vÄrt intresse att studera företaget, för att dÀr söka svar pÄ vad som gör att organisationer vÀljer att vÀnda sig till mindre managementkonsultföretag.

I dagens förĂ€nderliga omgivning har det blivit allt vanligare för smĂ„ och medelstora företag att samverka i nĂ€tverk (SME nĂ€tverk) för att möta kundernas mer komplexa och specifika krav. SME nĂ€tverk Ă€r en frivillig, avsiktlig sammanslutning av relativt homogena, smĂ„ och medelstora företag som arbetar tillsammans under ledning av en styrgrupp, för att nĂ„ affĂ€rsspecifika mĂ„l. Oavsett storlek eller antal medlemsföretag i ett SME nĂ€tverk Ă€r det nödvĂ€ndigt med struktur och styrning. Det Ă€r viktigt för nĂ€tverkets utveckling att tillsĂ€tta en styrgrupp, vars frĂ€msta uppgift Ă€r att övervaka medlemsföretagen sĂ„ att de resurser som nĂ€tverket tilldelats genererar önskade och utlovade prestationer. Övervakning har i studier visat sig vara absolut nödvĂ€ndigt för att motverka medlemsföretagens naturliga instinkt att konkurrera med varandra.

Bakgrund och problem: Verksamheter möter allt hÄrdare ekonomiska krav och Àr understÀndig utveckling. Under de senaste Ärtiondena har samhÀllet gÄtt ifrÄn stordrift dÀrmarknaden erbjöds vad som tillverkades till att bli mer kundorienterat med köparen i centrum.Dagens ekonomistyrning Àr trots detta fortfarande kostnadsfokuserad, Àven om det Àr intÀktersom driver företag framÄt. NÀr fokus hamnar pÄ kundvÀrde blir Àven icke-finansiella mÄtt merviktiga för verksamheter som Àr mer effektiva Àn finansiella prestationsmÄtt för att förutspÄframtida prestationer. Eftersom intÀkter Àr ett relativt outforskat omrÄde Àr det intressant attgenomföra en studie av intÀktsdrivare, som i dagslÀget inte Àr speciellt omskrivet. FÄ studierhar gjorts tidigare och dessa i mer övergripande karaktÀr av enskilda intÀktsdrivare, enbart enstudie har varit branschspecifik.

Den externa redovisningens uppgift Àr att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara pÄ hur det har gÄtt för ett företag utan ger ocksÄ en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen Àr ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen Ät de hÄll som förvÀntas av omvÀrlden. Det Àr dÄ begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag pÄ nÄgot sÀtt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en Ärsredovisning.Det finns olika syften med att anvÀnda sig av kreativ redovisning, beroende pÄ vilken intressent företaget vÀnder sig till.

Den externa redovisningens uppgift Àr att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara pÄ hur det har gÄtt för ett företag utan ger ocksÄ en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen Àr ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen Ät de hÄll som förvÀntas av omvÀrlden. Det Àr dÄ begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag pÄ nÄgot sÀtt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en Ärsredovisning.Det finns olika syften med att anvÀnda sig av kreativ redovisning, beroende pÄ vilken intressent företaget vÀnder sig till.

Sammanfattning Den allt hÄrdare globala konkurrensen har pÄ senare Är tvingat företag att bli mer lean, ett begrepp som bland annat innefattar eliminering av icke vÀrdeskapande aktiviteter, bemyndigande av arbetsstyrkan och just-in-time-produktion. Det Àr inte bara stora internationella bolag som kÀnner av den ökade konkurrensen, utan Àven medelstora företag pÄverkas av vad som hÀnder pÄ ett internationellt plan. Det gÀller dÀrför att vara vÀl förberedd inför ökade hot frÄn omvÀrlden för att inte förlora marknadsandelar. MÄnga författare menar att ett lean-tÀnkande Àr det i sÀrklass bÀsta sÀttet att se pÄ och driva ett företag. Denna studie undersöker hur lÄngt anvÀndandet av lean har kommit i svenska medelstora tillverkningsföretag.

Bakgrund och problemdiskussion Ett flertal företagsskandaler har Àgt rum i modern tid, bland andra Enron och Worldcom. Följden har blivit regleringar i form av SOX i USA, Ättonde direktivet inom EU och Svensk kod för bolagsstyrning i Sverige. Dessa betonar bolagets interna kontroller, vilka syftar till att hantera och kontrollera företagets risker. Det Àr i hög grad de anstÀllda som utför kontrollmomenten och dÀrför anser vi det intressant att undersöka hur de uppfattar och förstÄr de interna kontrollerna. Syfte Rapportens syfte Àr att för de personer som Àr ansvariga för utformning och uppföljning av intern kontroll belysa hur kontrollerna kan förstÄs av personalen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att belysa hur idrottslÀrare gÄr till vÀga för att samtliga elever ska kÀnna sig tillfreds med sin utbildning och sitt eget lÀrande under idrottslektionen.Finns det nÄgra verktyg som idrottslÀrare anvÀnder för att eleven ska fÄ arbeta och utvecklas pÄ sin egen specifika nivÄ och i sÄ fall hur anvÀnds de?Finns det nÄgra likheter eller skillnader nÀr det gÀller verktygen som anvÀnds mellan de elever som besitter mer respektive mindre utvecklade idrottskunskaper?Hur dokumenterar lÀraren elevernas prestationer nÀr det gÀller skiftande prestationsnivÄer?Vad anser eleverna sjÀlva om hur lÀraren anvÀnder sina eventuella verktyg?MetodDen hÀr studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som huvudinriktning. Intervjuerna har genomförts pÄ olika skolan, bÄde gymnasiet och grundskola med fyra stycken idrottslÀrare samt fyra stycken elever. De har spelats in pÄ bandspelare eller nedtecknats. De har alla grundats pÄ en intervjuguide och intervjuerna med lÀrarna tog mellan 20 till 30 minuter att genomföra och 5-10 minuter att genomföra med eleverna.

Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i gymnasieskolan (kommunala och fristÄende) kan resonera kring formativ bedömning, dÀr feedback, elevers motivation och mÄl med lÀrande samt elevers sjÀlvkÀnsla Àr centrala faktorer. Syftet Àr ocksÄ att undersöka huruvida lÀrarnas utsagor avspeglar olika sÀtt att hantera formativ och summativ bedömning, vilka kan ge olika förutsÀttningar för elevers motivation, sjÀlvkÀnsla och prestationer, positivt och/eller negativt. Teori: De teoretiska utgÄngspunkterna hÀmtas i tidigare forskning om formativ bedömning, interaktionistisk motivationsteori, Illeris lÀrandemodell samt Nilholms dilemmaperspektiv. Metod: Det empiriska materialet i studien har genererats med hjÀlp av kvalitativ forskningsintervju. LÀrare inom gymnasieskolan (kommunala och fristÄende) har intervjuats eftersom de Àr nyckelpersoner i arbetet med att stimulera och stödja elever i deras lÀrande.