I denna uppsats unders?ks motst?nd som en aspekt av supporterskap inom svensk fotboll. Uppsatsens syfte ?r att unders?ka olika uttryck f?r motst?nd inom supporterkultur samt redog?ra f?r hur n?gra av dessa uttryck ser ut och vart de riktar sig. Genom detta ?mnar denna uppsats ocks? att bidra till f?rst?elsen kring somliga supportrars f?rm?ga att engagera, mobilisera och uppn? gemensamma m?l. Uppsatsens empiriska delar utg?r fr?n objektsorienterade kvalitativa intervjuer som gjordes av mig och med fem svenska fotbollssupportrar under 2024.

Den statistiska centralbyr?n (2022) beskriver Sveriges befolkning som en stor variation av olika kulturella bakgrunder. De svenska f?rskolorna har som uppdrag enligt f?rskolans l?roplan (2018) att uppm?rksamma dessa olika kulturer i verksamheten. Pesonen (2015a) menar att m?ngkulturell litteratur ?r betydelsefullt i barns utveckling, d?r bilderb?cker inte bara fungerar som pedagogiska resurser.

Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte Àr att undersöka lÀrargiven feedback till elever under lektioner i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ gymnasienivÄ.FrÄgestÀllningar? Vilken typ av feedback ges?? PÄ vilket sÀtt ges feedbacken?? Vad Àr lÀrarens syfte med feedbacken?MetodI studien anvÀnds bÄde deltagande observationer och ostrukturerade intervjuer. Tre lÀrare med varierande Älder och tid i yrket valdes ut och observerades vardera under tvÄ lektioner i idrott och hÀlsa. DÀrefter genomfördes en intervju med observationerna och studiens frÄgestÀllningar som utgÄngspunkt.ResultatFeedback kan vara bland annat positiv, negativ, neutral och konstruktiv. Kombinationer av de olika typerna förekommer och riktas bÄde mot elevernas prestationer under lektionsaktiviteterna samt mot deras beteende eller uppförande i största allmÀnhet.

Den 15 april 2013 presenterade regeringen ett fo?rslag till nya regler ga?llande beskattning av utdelning och kapitalvinst pa? kvalificerade andelar i fa?mansfo?retag. Dessa regler a?terfinns i IL 57 kap. och kallas fo?r 3:12-reglerna.

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Denna uppsats a?r en studie av Svenska Dagbladets agenda och La?kare Utan Gra?nsers och Ro?da Korsets informationsflo?de med fokus pa? humanita?ra kriser. Syftet fo?r va?r studie a?r att ta reda pa? i vilken utstra?ckning hja?lporganisationernas informationsflo?de o?verenssta?mmer med Svenska Dagbladets agenda. Fo?r att fa? en helta?ckande studie vill vi a?ven ta reda pa? hur hja?lporganisationerna go?r fo?r att fo?rso?ka styra mediernas agenda.Ide?n till denna studie utvecklades efter att La?kare Utan Gra?nser presenterade rapporten Kriserna svenskar glo?mt som visar att flera humanita?ra kriser som drabbat miljontals ma?nniskor ga?tt svenskarna fo?rbi.

Syftet med studien ?r att unders?ka barns m?jligheter till inflytande i f?rskolan och p? vilka s?tt dessa m?jligheter skapas i verksamheten, n?rmare best?mt i m?ltids- och samlingssituationer. Intresset ligger ?ven i att ta reda p? hur makt kommer till uttryck i interaktionen mellan barn och f?rskoll?rare, samt hur maktaspekten blir relevant i f?rh?llande till barns inflytande. Syftet motiveras utifr?n Barnkonventionen artikel 12 (UNICEF Sverige, 2018, s.

SammanfattningSyfteSyftet med uppsatsen Àr att undersöka elevens syn pÄ bedömning vid ett högt betyg i idrott och hÀlsa. För att uppfylla vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av frÄgestÀllningarna;Vad tror eleven Àr viktigt för att uppnÄ ett högt betyg? Hur tror eleven att hans/hennes instÀllning till Àmnet pÄverkar betyget?MetodStudien Àr utförd pÄ en skola i Stockholmsregionen dÀr fem kvalitativa intervjuer genomfördes med elever i Är nio. Intervjuerna fokuserade pÄ elevernas Äsikter och tankar kring bedömning i Àmnet idrott och hÀlsa och vad eleverna tycker Àr viktigt för att ett högt betyg ska erhÄllas.ResultatResultatet visar att alla intervjuade elever tror att fysiska prestationer, till exempel att springa en viss strÀcka pÄ en viss tid Àr betydande för att fÄ ett högt betyg i idrott och hÀlsa. Eleverna tror ocksÄ att beteendekriterier, som exempelvis nÀrvaro och instÀllning, Àr viktigt.

O?verla?telsedirektivets a?ndama?l a?r att skydda arbetstagares ansta?llning fra?n negativ pa?verkan av en verksamhetso?verga?ng. O?verla?telsedirektivet fo?reskriver sa?ledes ett uppsa?gningsfo?r- bud som inneba?r att arbetsgivare inte fa?r vidta uppsa?gningar av arbetstagare vid en verk- samhetso?verga?ng pa? grund av o?verga?ngen som sa?dan. O?verla?telsedirektivet syftar a?ven till att beakta arbetsgivares intressen.

Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.

I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.

Uppsatsens titel: Operationell prestation och företagsförvĂ€rv- en logistic regressionsanalys av operationell prestation och dess förklaringsgrad till förvĂ€rv Seminariedatum: 2006-05-31 Ämne/kurs: Kandidatuppsats i finansiering, 10 akademiska poĂ€ng (15 ECTS-poĂ€ng) Författare: Andreas Lundmark, Johan Lundquist, Johan Lusth Handledare: Göran Anderson Nyckelord: Logistic regressionsanlays, förvĂ€rv, operationell prestation, vinstmaximering Syfte: Genom en logistic regressionsanalys testar vi till hur stor del det gĂ„r att förklara förvĂ€rv genom bolags operationella prestation. Teoretiskt perspektiv: DĂ„ vi undersöker ett nytt fenomen har vi valt att presentera den tidigare forskning som tangerar vĂ„ra ansatser. Denna forskning studerar företags finansiella profiler vid förvĂ€rv, dĂ€r bĂ„de förvĂ€rvare och icke förvĂ€rvare undersöks och jĂ€mförs med varandra och branschindex. Metod: Genom att jĂ€mföra förvĂ€rvande bolag med icke förvĂ€rvande bolag i en logistic regressionsanalys undersöker vi till hur stor del vĂ„ra mĂ„tt pĂ„ operationella prestationer kan förklara förvĂ€rv. Resultat: Vi fann inga signifikanta resultat, ingen av de sex förklarande variablerna var signifikant till förvĂ€rv, samt vi fann ingen förklaringsgrad för operationell prestation till förvĂ€rv.

Problem: Bankerna har i en situation med ökande konkurrens anammat en relationsmarknadsföringsstrategi för att genom denna ansats bÀttre kunna tillfredsstÀlla kunderna och dÀrmed stÀrka marknadsandelarna. Vid denna strategis tillÀmpning tillskrivs den personliga bankmannen en central, men ocksÄ mycket komplicerad roll. Hon eller han stÀlls följaktligen inför uppgiften att balansera de krav som organisationen har pÄ vinst och lönsamhet med de finansiella önskemÄl och behov som kunderna har. Emellertid kan denna dubbla uppmÀrksamhet resultera i att bankmannen, för egen kortsiktig vinning, exploaterar och pÄverkar kundens svagare situation vilket kan medföra att strategin i ett lÀngre perspektiv undergrÀvs. Syfte: Att klargöra huruvida bankerna och de personliga bankmÀnnen Àr medvetna om problemen med pÄverkan, samt att utreda ifall de agerar för att förhindra att kunderna utnyttjas och pÄ vilket sÀtt detta i sÄ fall sker.

Det har lÀnge pÄgÄtt en debatt huruvida aktiv förvaltning kan prestera bÀttre Àn marknaden och dÀrmed göra skÀl för en högre avgift Àn den för passiv förvaltning. Studien Àr relevant dÄ majoriteten av Sveriges befolkning fondsparar genom premiepensionen. Uppsatsen Àr av kvantitativ karaktÀr och utvÀrderar 40 svenska aktivt förvaltade aktiefonder inom premiepensionen under perioden oktober 2010 ? september 2013. NÀrmare bestÀmt undersöks hur aktiva fonderna egentligen Àr samt den verkliga kostnaden för den aktiva förvaltningen. Metoden Àr uppbyggd som sÄ att fonderna delas upp i en aktiv del och en passiv del, varvid kostnader samt prestationer allokeras mellan dessa delar.

Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.