Vertikal hoppförmåga inom svensk dambasket
en jämförelse mellan divisioner och spelarpositioner
Bakgrund: Basket har spelats under många år och sporten utvecklas hela tiden för att bli snabbare och mer effektiv. Spelarnas fysik måste hela tiden förbättras för att de ska kunna hänga med i det nya snabbare spelet. Tester på spelares fysiska förmågor utförs med jämna mellanrum av forskare och inom idrottsklubbar, för att utvärdera spelarnas fysiska prestationer, såsom stretch-shortening-cykeln. Syfte: Att undersöka vertikal hoppförmåga hos dambasketspelare. Metod: Fyra olika hopptester har utförts på dambasketspelare från tre divisioner. Resultat: Hopphöjden ökar desto högre basketdivision samt att guardernas hoppförmåga är högre än det uppnådda medelvärdet för forwards och centrar. Konklusion: Det finns en tendens till att hoppförmågan skiljer sig mellan nivåer inom dambasket, där elitspelarna generellt hoppade högre samt att guarderna hoppade högre än de övriga två spelarpositionerna. Det låga deltagarantalet i studien medför att inga generella slutsatser kan dras av resultaten i denna studie.