Den 18 maj 1995 beslutade regeringen att tillkalla en kommitté med uppgift att utreda frågan om, och i så fall på vilket sätt, Sverige bör ansluta sig till Europarådets konvention om regionala språk och minoritetsspråk. Till kommitténs ordförande valdes riksdagsledamoten Carin Lundberg (s). Den 17 oktober 1996 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv med den innebörden att kommittén skulle utreda frågan om Sverige bör ratificera Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter. Kommittén fick även i uppgift att utreda vilka åtgärder i så fall vore nödvändiga för att Sverige skulle kunna efterleva bestämmelserna i konventionen. Kommittén delades i två sektioner och det nya uppdraget tilldelades kommitténs sektion 2.

Finansinspektionen har sedan 2002 intensifierat sin tillsyn av livbolagen. Den vill främst skärpa kraven på information till spararna samt öka insynen i bolagens ekonomiska situation. Finansinspektionen tar i sin regeringsrapport främst upp intressekonflikterna i livbolagen samt informationskravet för hur de ömsesidigt bedrivna livbolagen hanterar säkerställandet av transaktioner mellan sig och närstående företag. I Finansinspektionens rapport framkom att riktlinjer och metoder för att uppnå ett marknadsmässigt förhållande varierar och lösningen på detta anser Finansinspektionen vara att metodstöd krävs vid internprissättningsfrågor och att en best practice för branschen om möjligt bör fastställas. Finansinspektionen ska för att nå detta genomföra en granskning av nu gällande väsentliga koncerninterna avtal.

Många av Europas öringpopulationer har dålig rekrytering. Flera variabler som påverkar rekryteringen av dessa bestånd har uppmärksammats i forskningen genom åren. Forskningen har oftast bedrivits på specifika bestånd, för att se vilka variabler som påverkar just dem. I  Pinnarpsbäcken i Kinda kommun finns ett öringbestånd som har vikande populationssiffror. Bäcken har klassats som riksintressant och delar av  den blev 2007 registrerad som ett Natura 2000-område.

Icke steroida antiinflammatoriska läkemedel (non steroidal anti-inflammatory drugs, NSAIDs) är en stor grupp läkemedel som har antiinflammatoriska, smärtstillande och febernedsättande effekter. Verkningsmekanism är att de hämmar enzymet cyklooxygenas (COX) vilket är det första enzym som omvandlar arakidonsyra till bland annat prostaglandiner (PG). Det finns flera isozymer av COX, varav COX-1 och COX-2 är de vanligaste målenzymen för NSAIDs. PG är involverade i flertalet viktiga processer i kroppen exempelvis smärta, feber och inflammation. NSAIDs kan grovt delas in i två grupper, traditionella icke-selektiva substanser som hämmar både COX-1 och COX-2 (oftast är substanserna mer selektiva för COX-1) samt coxiber som är selektiva för COX-2.

Under handläggning av ett ärende i form av myndighetsutövning kan beslut komma att fattas vilka den enskilde måste rätta sig efter. Avgöranden och beslutsprocessen inom förvaltningsrätten ska präglas av ett rättssäkerhetsperspektiv för att skapa legitimitet. Det är också något som domstolen ska beakta vid en granskning av beslut från myndigheter. Polismyndigheten utreder ärenden, med stöd av till innehållet skiftande förvaltningsrättslig lagstiftning, som till exempel lagen om tillsyn över hund och katt. Lagen syftar till att skydda allmänheten mot hundar som är under bristande tillsyn.

Studiens syfte var att genom litteraturstudier undersöka mörningsprocessen i nötkött samt studera hur vakuummörning, hängmörning samt mörning i Tublin mörningspåse påverkar nötköttets ätkvalité. Studien innefattar också intervjuer där syftet med dessa var att kartlägga vilka mörningsmetoder som idag tillämpas hos svenska småskaliga slakterier/ styckningsanläggningar. Av det nötkött som idag produceras i Sverige är variationen i kvalité stor. Konsumenten kan därför inte garanteras ett nötkött med liknande egenskaper vid varje inköpstillfälle, trots att köttet kommer från samma typ av styckningsdetalj. För att kunna konkurrera med den ökade importen av nötkött är det viktigt att svenskt kött håller hög och jämn kvalité.

Ändrade köp- och betalningsvanor i förening med att det har blivit allt lättare att få tillgång till information om andra människor har öppnat dörren för en ny typ av brottslig verksamhet. En verksamhet som består i att tillfälligt utnyttja någon annans identitet för att tillskansa sig så mycket pengar, varor eller tjänster som möjligt. Både köp och betalningar sker i dag i stor utsträckning över internet och inte ens för att bli beviljad ett lån krävs ett personligt sammanträffande. Detta har gjort att möjligheterna att utge sig för att vara någon annan har ökat avsevärt. I dag kan man utan större svårigheter använda någon annans identitetsuppgifter för att exempelvis beställa varor eller ta upp lån och själva utnyttjandet utgör ofta ett led i bedrägeri.

Gulsparven Emberiza citrinella är en vanlig jordbruksfågel i Sverige. Beståndet har dock under senare tid kraftig minskat och mer än halverats sedan 1975-talet. Populationsned-gången antas beror på ett allt effektivare jordbruk, med en minskning av småbiotoper i slättbygderna, men även ökad användning av bekämpningsmedel. Studiens syfte är att undersöka effekten av obrukade åkerkantzoner på förekomsten av gulsparv på 38 gårdar i Mälar- och Hjälmarbygden. Målet är att närmare undersöka om (1) jordbruksblock med fasta gränser (t.ex. gräsbevuxna kanter och vägar) och (2) åkerholmar har en gynnande effekt på antalet häckande gulsparvar. Ett heterogent åkerlandskap med en högre andel obrukad mark förväntas att gynna gul-sparven, då det erbjuder lämpliga habitat för både födosök och häckning.

För att stävja spridningen av upphovsrättsskyddat materiel via internet har det i Sverige, med bakgrund i en mängd EU-direktiv, införts en rad olika sanktionsmöjligheter. En rättighetsinnehavare kan bl.a. vända sig till domstol och yrka på att en intrångsgörare ska beläggas med ett förbud vid vite mot att fortsätta med intrånget. Ett sådant föreläggande kan även meddelas en mellanhand, i form av exempelvis en internetleverantör, som i objektiv mening anses medverka till upphovsrättsintrång. I praxis har förbudet kommit att innebära att internetleverantörer ålagts att sluta tillhandahålla internetuppkoppling till internettjänster, vilka möjliggjort spridning av upphovsrättsskyddat material.

Nuvarande jordförvärvslag är från 1979 och reglerar bland annat juridiska personers möjligheter att förvärva lantbruksegendom. Avsikten med lagen är att sysselsättning och bosättning ska främjas i glesbygdsområden. Man vill även att strukturförbättringar ska underlättas i omarronderingsområden. Ambitionen är också att bibehålla balansen mellan olika ägarkategorier, främst mellan privatpersoner och bolag. Detta genom att begränsa juridiska personers möjlighet att förvärva lantbruksegendom. Frågan om juridiska personers rätt att förvärva mark har diskuterats den senaste tiden.

I uppsatsen behandlas aktieägarnas bundenhet av styrelsens ogiltiga beslut främst utifrån ett ratihabitions- och klanderperspektiv. Uttryckt på annat sätt behandlas aktieägares möjlighet att neutralisera ett internt ogiltigt styrelsebeslut. Av betydande intresse är därför att redogöra för de situationer då ett styrelsebeslut anses internt ogiltigt samt att åskådliggöra skälen för detta. Bolagets förhållande till tredje man ges därför begränsat utrymme. Den avtalsrättsliga principen om ratihabition har ansetts tillämplig för de fall en bolagsföreträdare företagit en rättshandling utan att binda bolaget.

Ändrade köp- och betalningsvanor i förening med att det har blivit allt lättare att få tillgång till information om andra människor har öppnat dörren för en ny typ av brottslig verksamhet. En verksamhet som består i att tillfälligt utnyttja någon annans identitet för att tillskansa sig så mycket pengar, varor eller tjänster som möjligt. Både köp och betalningar sker i dag i stor utsträckning över internet och inte ens för att bli beviljad ett lån krävs ett personligt sammanträffande. Detta har gjort att möjligheterna att utge sig för att vara någon annan har ökat avsevärt. I dag kan man utan större svårigheter använda någon annans identitetsuppgifter för att exempelvis beställa varor eller ta upp lån och själva utnyttjandet utgör ofta ett led i bedrägeri.

Ändrade köp- och betalningsvanor i förening med att det har blivit allt lättare att få tillgång till information om andra människor har öppnat dörren för en ny typ av brottslig verksamhet. En verksamhet som består i att tillfälligt utnyttja någon annans identitet för att tillskansa sig så mycket pengar, varor eller tjänster som möjligt. Både köp och betalningar sker i dag i stor utsträckning över internet och inte ens för att bli beviljad ett lån krävs ett personligt sammanträffande. Detta har gjort att möjligheterna att utge sig för att vara någon annan har ökat avsevärt. I dag kan man utan större svårigheter använda någon annans identitetsuppgifter för att exempelvis beställa varor eller ta upp lån och själva utnyttjandet utgör ofta ett led i bedrägeri.

När man blir äldre får man svårare att röra sig och blir mer beroende av andras hjälp. Det är vanligt att man med åldern blir mindre aktiv då vardagliga sysslor blir svårare och mer ansträngande att genomföra. Detta leder ofta till att äldre människor vistas mindre ute. Att fysisk aktivitet är hälsofrämjande är allmänt känt, genom aktivitet kan äldres hälsa och välbefinnande påverkas. Aktiviteter och vistelse i naturlika miljöer har positiv effekt på människors hälsa. Faktorer som väder, tillgänglighet till utemiljön, utemiljöns utformning och humör är många gånger avgörande för om äldre personer går ut eller inte.

Utifrån ett handelsrättsligt perspektiv har skiljeförfarandet som tvistelösningsmetod alltjämt varit att föredra. Kommersiella aktörers speciella krav på handläggningen upprätthålls med hjälp av en stark partsautonomi som möjliggör en insynsfri, snabb, effektiv och ändamålsenlig handläggning. Effektiviteten aktualiseras inte minst på grund av uppbyggnaden som ett eninstansförfarande. Ett förfarande utan en generell överprövningsmöjlighet medför vissa inskränkningar i parternas rättssäkerhet. Den inskränkta rättssäkerheten i ett skiljeförfarande anses dock kompenseras av att parterna är medvetna om förfarandets uppbyggnad och av att det står dem fritt att välja varsin skiljeman de har förtroende för.