Konsekvenser av ny jordförvärvslag
för befintliga och framtida markägare
Nuvarande jordförvärvslag är från 1979 och reglerar bland annat juridiska personers möjligheter att förvärva lantbruksegendom. Avsikten med lagen är att sysselsättning och bosättning ska främjas i glesbygdsområden. Man vill även att strukturförbättringar ska underlättas i omarronderingsområden. Ambitionen är också att bibehålla balansen mellan olika ägarkategorier, främst mellan privatpersoner och bolag. Detta genom att begränsa juridiska personers möjlighet att förvärva lantbruksegendom.
Frågan om juridiska personers rätt att förvärva mark har diskuterats den senaste tiden. Detta eftersom förutsättningarna ändrats radikalt sen lagens tillkomst, dels genom stigande fastighetsvärden och dels via brukningsenheternas storleksökning. Syftet med undersökningen är att klargöra hur befintliga och framtida ägare av lantbruksegendom skulle påverkas vid en eventuell ny jordförvärvslag, där juridiska personer får möjlighet att förvärva mark.
Bland de vanligaste företagsformerna i Sverige ingår enskild firma och aktiebolag. En enskild firma är en näringsverksamhet som en fysisk person driver. Ett aktiebolag räknas som en juridisk person och är den företagsform som ger mest skydd vid personligt ansvar. Till juridiska personer räknas bolag, kommuner, föreningar, stiftelser och kyrkan. För att dessa ska få köpa lantbruksegendom krävs oftast förvärvstillstånd, vilket beviljas av Länsstyrelsen på berörd ort. De lantbruksegendomar som drivs i aktiebolagsform upplever att de har en betydligt högre lönsamhet än de som drivs i andra former. Differensen mellan avkastningsvärde och marknadsvärde är kraftig, vilket har lett till att ett stort kapitalbehov i branschen föreligger inför framtiden. Detta ses som ett bekymmer vid bland annat generationsskifte.
Resultatet i studien bygger på en halvstrukturerad forskningsintervju med öppna intervjufrågor och där vi träffat personerna individuellt. Dessa är valda efter yrkesposition och deras kunskap inom ämnet, ett så kallad subjektivt urval. I vårt arbete har framkommit flera möjligheter vilka skulle underlätta för befintliga och framtida markägare om man ändrade lagen så att juridiska personer får förvärva mark. Dessa är att sammankoppla driftsbolaget med ägandet i fastigheten, få in annat kapital från andra branscher, att man inte behöver vara personligt ansvarig samt att underlätta vid generationsskifte. Även vissa hot har framkommit i studien. Dessa är högre fastighetspriser, hårdare kreditbedömning, konkurrens från utländska bolag samt att stora bolag ser skogen som en placeringsmöjlighet.
Våra slutsatser, sett ur ett lantbruksperspektiv, blir därför att en viss uppmjukning bör övervägas på jordbrukssidan, men med försiktighet på skogssidan. Lagen har viktiga syften och dessa bör beaktas vid en lagändring.