Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka vilka bakomliggande faktorer som p?verkar ?terg?ngen eller avslutet till idrott efter en l?ngtidsskada hos kvinnliga innebandyspelare i ?ldern 16?19 ?r. Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ metod som grundar sig i sex semistrukturerade intervjuer. Deltagarna har tagits fram genom sn?bollsurval, bekv?mlighetsurval samt avsiktligt urval. Intervjuerna av de sex kvinnliga innebandyspelarna som haft en l?ngtidsskada transkriberades och genomgick b?de en tematisk analys samt en kvalitativ inneh?llsanalys.

Denna underso?kande designstudie utforskar hur visuellt material till en simulator kan komma att se ut och hur va?gen fram till det fa?rdiga designen kan se ut. Simulatorn som sta?r i centrum fo?r just denna studie kallas fo?r Simulerade Provokationer (SimProv) och har la?rarstudenter som huvudsaklig ma?lgrupp. I SimProv kan la?rarstudenten som anva?ndare va?lja mellan fyra olika handlingar i en klassrumssituation.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personer som trÀnar pÄ gym ansÄg att olika faktorer pÄverkade betydelsen för hur trovÀrdig en gyminstruktör Àr. FrÄgestÀllningarna var: Finns det faktorer som Àr betydelsefulla för trovÀrdigheten oberoende av trÀningsmÀngd och bakgrundsfaktorer? Varierar uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovÀrdig beroende pÄ hur mÄnga trÀningstillfÀllen per vecka en person har? Skiljer sig uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovÀrdig mellan personer som har en lÄng tids medlemskap i gymkulturen? Metoden var enkÀtundersökning som genomfördes pÄ sex olika gymanlÀggningar i mellanstor stad i vÀstra Sverige. EnkÀterna bearbetades i ett datorprogram och diskuterades sedan utifrÄn begreppet trovÀrdighet ur ett sociokulturellt perspektiv. Det framkom att den faktor som graderades högst för trovÀrdigheten hos en gyminstruktör var att kunna uppvisa goda kunskaper om trÀningsformen.

Sveriges demografiska utveckling visar att fler och fler bor i tÀtorter samtidigt som resandet ökar. Det skapar efterfrÄgan pÄ bostÀder i tÀtorter med god tillgÄng till kommunikationer. Boende nÀra kollektivtrafiknoder ger god tillgÄng till transporter samt möjlighet för god service, men en av dess baksidor Àr buller. BostÀder i tÀtorter planeras genom detaljplaner. Kommunen Àr ansvarig för planeringen samt att ta andra aktörers Äsikter i beaktning.

KlimatförĂ€ndringar befaras ge en mĂ€ngd olika konsekvenser för samhĂ€llet. Ökade översvĂ€mningsrisker Ă€r bara en av dessa. De ökade översvĂ€mningsriskerna kommer att pĂ„verka den möjliga markanvĂ€ndningen och mĂ„nga omrĂ„den som idag anses sĂ€kra att bebygga och odla kommer att bli riskzoner för översvĂ€mning i ett framtida klimat. I samhĂ€llets anpassningsprocess ligger nödvĂ€ndigheten att skydda befintlig bebyggelse men ocksĂ„ att kunna lokalisera ny bebyggelse, odling och infrastruktur till sĂ€kra zoner. Den kommunala fysiska planeringen har styrmedel som kan pĂ„verka bebyggelsens placering och utformning.

De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.

Vi lever i ett samh?lle d?r teknologiska uppfinningar hela tiden h?jer hastigheten, inte bara i arbetet utan ocks? i vardagen. Denna studie syftar d?rf?r till att unders?ka om samtidens norm om produktivitet genomsyrar alla ?ldrar och livsstadier genom att fokusera p? pension?rer. F?r att bidra till f?rst?else av normer kring produktivitet hos ?ldre ?mnar studien f?rst? pension?rernas subjektiva upplevelser av tid och hur den ?nskas spenderas i relation till ?lderdomen. Genom ett utforskande av dikotomin produktivitet/reproduktivitet och hur den f?rh?ller sig till rekreation samt agentskap och ett temporalt perspektiv avser studien att unders?ka ?lderdomens kapitel och pensionen med nya glas?gon.

Den 1 januari 2005 bo?rjade redovisningsstandarden IFRS tilla?mpas pa? noterade bolag inom Europeiska unionen. En av fo?ra?ndringarna med info?randet av standarden a?r att noterade bolag ska utfo?ra ett a?rligt nedskrivningstest av goodwill. Detta fo?r att underso?ka om det intra?ffat en va?rdeminskning av tillga?ngen.

KlimatförĂ€ndringar befaras ge en mĂ€ngd olika konsekvenser för samhĂ€llet. Ökade översvĂ€mningsrisker Ă€r bara en av dessa. De ökade översvĂ€mningsriskerna kommer att pĂ„verka den möjliga markanvĂ€ndningen och mĂ„nga omrĂ„den som idag anses sĂ€kra att bebygga och odla kommer att bli riskzoner för översvĂ€mning i ett framtida klimat. I samhĂ€llets anpassningsprocess ligger nödvĂ€ndigheten att skydda befintlig bebyggelse men ocksĂ„ att kunna lokalisera ny bebyggelse, odling och infrastruktur till sĂ€kra zoner. Den kommunala fysiska planeringen har styrmedel som kan pĂ„verka bebyggelsens placering och utformning.

Diabetes typ 1 Àr en kronisk sjukdom dÀr insulinproduktionen Àr helt eller delvis upphörd. Det finns idag inget botemedel utan behandlingen Àr symtomlindrande. Sjukdomen krÀver daglig kontroll och en individ som lever med diabetes mÄste alltid vara uppmÀrksam pÄ kort- och lÄngsiktiga komplikationer. Individen mÄste pÄ egen hand, med stöttning av nÀrstÄende och sjukvÄrd, kunna bemÀstra de olika situationer som kan tÀnkas uppkomma vid en diabetessjukdom. Att leva med diabetes typ 1 som tonÄring kan stÀlla andra krav Àn vad en frisk tonÄring kan stÀllas inför.

Det hĂ€r examensarbetet handlar om Nötbolandet, ett gammalt fritidshusomrĂ„de sydöst om Örnsköldsvik, som till stora delar omvandlats till Ă„retruntboende. Örnsköldsviks kommun vill gĂ€rna ha en översiktlig planering av omrĂ„det för att kunna styra utvecklingen. En sĂ„dan planering finns inte idag. Exploateringstrycket i Nötbolandet Ă€r stort och det finns mĂ„nga förfrĂ„gningar om bygglov och detaljplanering. Dessa förfrĂ„gningar rör alla bebyggelse av smĂ„hus.

Title: Identity management on Facebook: a qualitative study in approaches to personal identity between two different age groups on the most public stage of our time (Identitetshantering pÄ Facebook: En kvalitativ studie om förhÄllningssÀttet till den egna identiteten hos tvÄ olika Äldersgrupper pÄ vÄr tids mest offentliga scen).Number of pages: 43.Author: Isabelle KÄge.Tutor: Amelie Hössjer.Course: Media and Communication Studies C.Period: Fall Semester 2010.University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University.Purpose/Aim: To identify differences in attitudes towards and management of personal identity onFacebook within two different age groups.Material/Method: Personal interviews, literature, electronic sources, Internet sources.Main results: Those in the younger age group present themselves differently depending on the person or persons with whom they are communicating. Those in the older age group however, present themselves in a more consequent matter based upon the visibility their actions have to all their friends on Facebook as a whole. The definitions of certain elements on Facebook, such as what constitutes private information or anexcess of photo-tags, differ between the two age groups. Comments and feedback differ in importance and effect between the two age groups. Those in the younger age group are more likely to modify their attitudes towards their identities based upon the functions of Facebook.

Fetma a?r ett av de allvarligaste ha?lsoproblemen i va?rlden. O?vervikt i sa?va?l ungdomen och vuxenlivet a?r associerad med en o?kad do?dlighet. Besta?ende viktminskning minskar risken att do? i fo?rtid.

Reklam pÄ internet Àr stÀndigt ökande och mÄnga internetanvÀndare Àr negativt instÀllda till den. DÀrför har de utvecklat olika medvetna och omedvetna strategier för att undvika den nÀr de ska göra nÄgot pÄ internet. För skapare av reklam pÄ Internet kan det vara bra att kÀnna till hur reklamen undviks för att kunna bli bÀttre pÄ att skapa effektiv reklam. Denna undersökning har baserats pÄ intervjuer med vana internetanvÀndare med olika bakgrund för att fÄ reda pÄ hur de hanterar reklambanners samt en förstÄelse för hur de tÀnker. Intervjuerna föregicks av en videoinspelning dÀr försöksdeltagarna fick specifika uppgifter att utföra för att efterstrÀva ett naturligt beteende.Resultatet av undersökningen visade att banner blindness Àr ett fenomen som anvÀnds av mÄnga försöksdeltagare, bÄde pÄ ett medvetet och omedvetet plan.

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.