Sök:

Sökresultat:

18452 Uppsatser om Tidigare skolćren - Sida 55 av 1231

Bufferbloating : En undersökning av bufferhanteringens inverkan pÄ ett nÀtverks latenstider.

Bufferbloat Àr förekomsten av överdrivet stora buffrar i system förnÀtverkskommunikation. NÀr TCP-paket fyller buffrarna kommer de inte lÀngre vara anvÀndbara och inte lÀngre att ta hand om inkommande/utgÄende paket vilket leder till fördröjningar. Syftet med denna rapport Àr att se hur stor pÄverkan dÄligt implementerade buffrar vid flaskhalsar har pÄ latenstiderna i ett nÀtverk, samt att se hur stor roll en flaskhals har i uppkomsten av bufferbloating. En testmiljö skapades utefter riktlinjer frÄn tidigare forskning och Àven testerna som utfördes byggdes upp för att efterlikna tidigare forsking. Resultatet av testerna visar att belastningen av nÀtet inte har pÄverkat buffertabellen i routingutrustningen nÀmnvÀrt, men att flaskhalsen har viss inverkan bÄde pÄ latenstiderna och antalet paket som köats i buffrarna.

LÀrares upplevelser av sin situation och de eventuella förÀndringar som skett

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lÀrare upplever sin situation i skolan, och om situationen förÀndrats de senaste 10 Ären. DÄ flertalet tidigare studier om lÀrare Àr kvantitativa sÄ genomfördes denna undersökning kvalitativt med öppna enkÀter dÀr 11 lÀrare deltog. Dessa lÀrare var alla verksamma pÄ samma grundskola. Resultatet visade att 10 av lÀrarna upplevde stress och tidsbrist i sitt arbete och mÄnga ansÄg att en stor del av detta berodde pÄ ökad dokumentation och pappersarbete. MÄnga upplevde stress över att inte hinna med eleverna i den utstrÀckning de skulle önska.

PrestationsÄngest : Yttre faktorer som relaterar till upplevd press i studier hos unga studerande mÀn

I denna studie har prestationsa?ngest underso?kts i relation till tre olika typer av socialt sto?d och tva? faktorer inom tidspress. Tidigare forskning pekar pa? att socialt sto?d spelar en betydande roll fo?r minskad prestationsa?ngest i studier, samt att tidspress ger en o?kad effekt. Underso?kningen hade 151 manliga studenter fra?n tva? olika program pa? en ho?gskola.

Arbetstrygghet i Bemanningsföretag

Syftet med studien var att studera arbetstryggheten av de anstÀllda via bemanningsföretag, vilket utfördes utifrÄn tre trygghetsaspekter; psykologiska, sociala och ekonomiska. Studiens forskningsdesign Àr en fallstudie, Àven kallad för representative fallstudie, i vilket man studera en vardaglig situation eller en form av organisation. Denna fallstudie omfattade en specifik faktor och en specifik bransch, vilka Àr arbetstrygghet och bemanningsföretag. Det empiriska materialet samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med sex personer varav tio uppdrag sammanlagt, som arbetar eller har arbetat via bemanningsföretag. Tolkning av det empiriska materialet genomfördes i form av en analysmodell som skapades utifrÄn tidigare forskning kring studieÀmnena.

LÀra vÄga tala! : Om tal i klassrumsoffentligheten

SammandragFörfattare: Peggy PalmÅr: Ht 2007Titel: LĂ€ra vĂ„ga tala. Om tal i klassrumsoffentlighetenEngelsk titel: Speak up! About communication in the classroomOrt, Universitet: VĂ€xjö, VĂ€xjö UniversitetSidor: 40InnehĂ„ll:Undersökningens syfte var att ta reda pĂ„ hur det offentliga talutrymmet fördelar sig i klassrummet för de tidigare Ă„ren, för lĂ€raren, men Ă€ven för hur det fördelar sig mellan flickor och pojkar. Undersökningen syftar Ă€ven till att belysa pĂ„ vilket sĂ€tt som eleverna fĂ„tt/tagit ordet pĂ„ den offentliga nivĂ„n i klassrummet och vid hur mĂ„nga tillfĂ€llen som lĂ€raren har vidareutvecklat svaret med sina elever vid dessa tillfĂ€llen. Samt Ă€ven hur lĂ€rare och elever uppfattar att det offentliga talutrymmet fördelar sig i klassrummet för de tidigare Ă„ren.Metoden bestĂ„r av observationer och ljudinspelningar i klassrummen i Ă„k 1, 3 och 5. Jag har Ă€ven utfört intervjuer av de tre berörda lĂ€rarna och av tre flickor och tre pojkar frĂ„n varje klass.Resultatet visar att lĂ€raren talar i cirka 54-78 % av den offentliga taltiden, deras uppfattning lĂ„g pĂ„ cirka 50-60 %.

StormĂ€n, bönder och landbor : - jordĂ€goförhĂ„llanden i 1500-talets Kalmar lĂ€n och pĂ„ Öland

I StormĂ€n, bönder och landbor undersöks jordĂ€gofördelningen under 1500-talets första hĂ€lft i Kalmar lĂ€n och pĂ„ Öland. UtifrĂ„n kamerala förteckningar frĂ„n denna tid studeras och beskrivs fördelningen mellan jordnaturerna: skattejord, frĂ€lsejord, kronojord, kyrkojord och arv och eget-jord.Med detta som utgĂ„ngspunkt och syfte genomförs uppsatsens undersökning, vilken Ă€r tudelad i en kvantitativ och en kvalitativ del. I den första kvantitativa delen undersöks Kalmar lĂ€n och Ölands hĂ€rader och socknar betrĂ€ffande jordĂ€gofördelningen under undersökningsperioden. I den andra mer kvalitativa undersökningsdelen presenteras olika förklaringsmodeller till de mönster som framtrĂ€tt i den första delen.Tidigare forskning inom omrĂ„det fungerar som en teoretisk utgĂ„ngspunkt eller ram för uppsatsen, och dĂ„ kanske frĂ€mst för den kvalitativa undersökningsdelen. Resultatet i den kvantitativa, första delen presenteras i 6 olika geografiska omrĂ„den utifrĂ„n de mönster i jordĂ€gofördelningen som framtrĂ€tt.

RÀttvisa klÀder? Uppförandekoders betydelse för de anstÀllda hos underleverantörer i klÀdindustrin

Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur arbetsvillkoren ser ut hos leverantörer i Kina som levererar produkter till vÀsterlÀndska företag och stÀlla dessa arbetsvillkor i jÀmförelse med de uppförandekoder som företagen har. Studien utforskar vilka omrÄden av uppförandekoderna som Àr sÀrskilt problematiska samt vilka faktorer som har inflytande pÄ hur uppförandekoderna följs.Den tidigare forskning som finns pÄ omrÄdet Àr mycket begrÀnsad och framförallt saknas studier av ett större antal fabriker. I dessa studier syns vissa samband mellan hur uppförandekoderna följs och faktorer som t ex storlek pÄ fabriken, antal tidigare kontroller, andel av fabrikens totala kapacitet. VÄr teoretiska referensram anvÀndes till att förklara varför det ser ut som det gör och vi utgick frÄn intressentmodellen samt teori kring förÀndring av organisationskultur för att göra detta.För att undersöka detta fick vi tillgÄng till dokument frÄn organisationen Fair Wear Foundations kontroller av arbetsförhÄllanden i relation till uppförandekoder hos sina leverantörer. Dessa dokument kodades sedan genom kvantitativ innehÄllsanalys för att fÄ fram en bild av i hur hög utstrÀckning leverantörerna bryter mot uppförandekoderna vilket vi sedan kunde analysera statistiskt.Resultatet visar oss att uppförandekoderna följs i förhÄllandevis hög utstrÀckning.

Varför misslyckas organisationer med agil metodtillÀmpning vid systemutvecklingsprojekt?

Organisationer har ökat tillÀmpningen av agila metoder i systemutvecklingsprojekt markant under de senaste Ären. Tidigare forskning visar trots det att systemutvecklingsprojekt fortsÀtter att misslyckas i en alarmerande takt. Syftet med uppsatsen var att identifiera de bakomliggande orsakerna till varför systemutvecklingsprojekt med agil metodtillÀmpning misslyckas.Undersökningen genomfördes genom att först samla in en teoretisk grund till de Àmnesintressanta omrÄdena. För att komma fram till resultatet pÄ den frÄgan genomfördes en utforskande fallstudie. Datainsamlingen bestod av tre semistrukturerade intervjuer med respondenter i det valda fallet.

En moders sorg övergÄr ju varje annan : Familjerelationer ur medeltida mirakelberÀttelser

Denna studie över medeltida mirakelberÀttelser har som mÄl att undersöka familjerelationer under medeltiden genom att studera arbetsfördelning, relationen till barnen och mellan makarna. Syftet Àr att bidra till tidigare forskning om medeltidens kvinnor, mÀn och barn. Detta genomförs med hjÀlp av en kvalitativ hermeneutisk metod dÀr förstÄelsen för periodens politiska, sociala och kulturella förestÀllningar Àr centralt. KÀllmaterial Àr medeltida mirakelberÀttelser dÀr detaljer och information utöver det centrala för miraklet utgör huvuddelen av undersökningsmaterialet. Som kompletterande litteratur har bland annat Nina Sjöberg, Ronny Ambjörnsson, Yvonne Hirdman, Janken Myrdal, och Colin Heywood varit centrala.

Elever pÄ individuella programmet - deras anseende och bemötande

Syftet med föreliggande examensarbete var att beskriva elever som gÄr pÄ individuella programmets (IV) sjÀlvvÀrderingar och att redogöra för hur sjÀlvbilden ser ut hos de elever som gÄtt vidare frÄn individuella programmet till ett annat gymnasieprogram. Som grund för arbetet har vi samlat in det empiriska materialet genom att anvÀnda oss av en kvantitativ metod i form av strukturerade enkÀter med slutna frÄgor. DÄ vi har anvÀnt oss av tvÄ urvalsgrupper Àr utformningen pÄ respektive frÄgoformulÀr lite olika, detta för att de skulle passa respektive urvalsgrupp. EnkÀt 1 som vÀnder sig till elever pÄ IV innehÄller totalt 20 frÄgor och enkÀt 2 som vÀnder sig till de elever som gÄtt vidare till ett annat gymnasieprogram innehÄller totalt 25 frÄgor. Vad det gÀller enkÀt 1 hade vi hoppats pÄ 50 respondenter men fick 38 av vilka vi fick utelÀmna 2 pÄ grund av att frÄgorna inte hade besvarats korrekt.

FörÀldrars ansvar för barns fostran och utbildning : Att utmana eller bevara genushabitus

Tidigare forskning gÀllande relationen hem och skola visar att förÀldrar inte kan betraktas som en homogen grupp utan att förÀldrar skiljer sig Ät gÀllande sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning. FörÀldrar har olika vÀrderingar som bl a kan hÀnföras till klass, etnicitet och genus. Mammor framstÀlls ofta som den förÀlder som frÀmst ansvarar för barnens fostran och utbildning medan pappan har ett marginaliserat deltagande pÄ distans.UtifrÄn genushabitus som ett centralt begrepp syftar denna undersökning till att problematisera relationen mellan nÄgra mammor och skolan. Min undersökning bygger pÄ antagandet att mammor, som ett uttryck för sin sociala bakgrund, förkroppsligar vissa vÀrden nÀr det gÀller hur de ska engagera sig samt delta i sina barns fostran och utbildning. Jag kommer att undersöka hur nÄgra mammor, till barn i grundskolans tidigare Är, beskriver sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning samt hur dessa beskrivningar kan förstÄs i relation till begreppet genushabitus.

Metoder och möjligheter med höglÀsning : En studie om hur lÀrare arbetar med höglÀsning i grundskolans tidigare Är

Det hÀr examensarbetet handlar om hur tjugo lÀrare arbetar med höglÀsning i grundskolans tidigare Är. Underlag för studien har skapats genom enkÀtstudier och intervjuer med verksamma lÀrare pÄ grundskolans tidigare Är. Studien svarar pÄ hur lÀrarna arbetar med höglÀsning i skolan, vad lÀrarnas syften med höglÀsningen Àr och vad för betydelse höglÀsningen kan ha för barns utveckling i allmÀnhet enligt lÀrarna. Samtliga lÀrare har uppgett att de anvÀnder sig av höglÀsning i sin undervisning. OmfÄnget av höglÀsningen varierar och sÄ Àven metoder.

Physically based rendering - Ur en 3D-grafikers perspektiv

Det hÀr kandidatarbetet undersöker hur Physically based rendering kan pÄverkar en 3D-grafikers arbete. MÄlet Àr att skapa förstÄelse kring physically based rendering och hur denna tekniken kan komma att pÄverkar en 3D-grafikers arbete. För att undersöka problemomrÄdet skapades en virtuell miljö i 3D med hjÀlp av physically based rendering. Arbetsupplevelsen jÀmfördes senare med det tidigare arbetssÀttet. Undersökningen beskriver tidigare arbetsÀtt och hur arbetet har Àndrats med physically based rendering.

Meningsfull sysselsÀttning i tvÄ typer av dagliga verksamheter : -en jÀmförelse mellan en brukarstyrd och en kommunalt driven daglig verksamhet för mÀnniskor med psykiska funktionshinder

Daglig sysselsÀttning för mÀnniskor med ett psykiskt funktionshinder drivs av olika huvudmÀn sÄsom kommuner, intresseorganisationer och kooperativ. Psykiatrireformens syfte Àr att förbÀttra livsvillkoren för den studera mÄlgruppen samt att öka delaktigheten i samhÀllslivet . Vi som genomför denna studie har tidigare varit yrkesverksamma inom kommunal socialpsykiatri. Genom dessa erfarenheter har vi ocksÄ erhÄllit ett intresse av mÀnniskor med ett lÄngvarigt psykiskt funktionshinder. VÄr förförstÄelse bygger pÄ tidigare erfarenheter i yrket som sÀger oss att det finns ett begrÀnsat utbud till aktivitet och sysselsÀttning för den studerade gruppen.

FörutsÀttningar att skapa musik i grundskolan

Uppsatsen beskriver tre musiklÀrares syn pÄ förutsÀttningar att skapa musik i grundskolan. De har intervjuats med stöd av en intervjuguide som har försÀtts med öppna huvudfrÄgor och följdfrÄgor för att stimulera informanterna till att ge mÄlande beskrivningar och exempel. I svaren redogör de för sina uppfattningar om musik, musikskapande, aktiviteter och skapandeprocesser, misslyckanden, gruppen och behov i grundskolan. De har Àven i en enkÀt angivit vilken musiklÀrarutbildning de har, antal undervisningsgrupper, lektionstid, lokaliteter, antal instrument, IT-utrustning och inspelningsmöjligheter pÄ respektive skola. För att fÄ inblick i musikskapandets förutsÀttningar i grundskolan, har jag Àven studerat styrdokument, litteratur och tidigare undersökningar.

<- FöregÄende sida 55 NÀsta sida ->