Sök:

Sökresultat:

1089 Uppsatser om Tidiga skolćren - Sida 41 av 73

Medborgardialog i stadsförnyelseprojektet H+ - förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt

I Sverige mÄste samrÄdsmöten hÄllas enligt lag i utvecklingen av planer sÄsom översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner. FörhÄllningssÀtt till medborgardialog och sÀttet att arbeta pÄ varierar dock mellan kommunerna, eftersom det inte finns nÄgra sÀrskilda villkor för den metod som ska anvÀndas nÀr det gÀller samrÄd och dialog med medborgarna. Huvudsyftet med denna uppsats Àr att studera attityder och praxis gÀllande medborgardialog i det samtida stadsförnyelseprojekt H+ i staden Helsingborg, ett projekt som har hÄllbar utveckling som frÀmsta mÄl. FrÄgor som besvaras i detta arbete Àr hur medborgardialog praktiseras i stadsförnyelseprojekt H+, och vilket förhÄllningssÀtt till den offentliga medborgardialogen som kan urskiljas i projektet H +. Metoden som anvÀndes för undersökning och datainsamling var litteraturstudier, dokumentstudier och tvÄ kvalitativa intervjuer. Studien visar att den tidiga visionsfasen av H+ projektet var ett kritiskt skede, dÀr stora frÄgor har tagits upp, och medborgarna inte varit sÀrskilt inblandade. IstÀllet har större delen av medborgardialogen hittills handlat om att höja medvetenheten om stadsförnyelsen, och att genomföra en öppen planering efter beslutet om att projektet skulle genomföras.

Nya lÀromedel, gamla ideal? En kvalitativ och kvantitativ studie av fyra lÀromedel i svenska

Syftet med studien Ă€r att undersöka lĂ€rare och speciallĂ€rares uppfattningar och erfarenheter av elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter. FrĂ„gestĂ€llningarna handlar om förutsĂ€ttningar för lĂ€randet, upptĂ€ckt och identifiering, vilket stöd elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter fĂ„r och hur stödet för dessa elever organiseras. Andra frĂ„gor rör undervisningsmetoder och arbetssĂ€tt som enligt lĂ€rarna och speciallĂ€rarna Ă€r framgĂ„ngsrika för elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter.Studien Ă€r en kvalitativ studie som utgĂ„r frĂ„n ett specialpedagogiskt perspektiv. Den metod som anvĂ€nts Ă€r halvstrukturerade intervjuer, vilka har analyserats med hjĂ€lp av kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultat: FörutsĂ€ttningar för att lĂ€sinlĂ€rningen ska fungera handlar om miljömĂ€ssiga faktorer dĂ€r barnets tidiga möte med sprĂ„ket och texter Ă€r av betydelse. Även individbundna faktorer som fonologisk medvetenhet, kopplingen fonem-grafem och förmĂ„ga till koncentration, Ă€r exempel pĂ„ förutsĂ€ttningar för den första lĂ€sinlĂ€rningen.

Att leva med ALS i hemmet: : Ur patient och anhörig perspektiv

Bakgrund: HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefÀr fem till sju Är senare i livet Àn mÀn. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom pÄ bröstsmÀrtor och vÀntar ofta för lÀnge med att söka vÄrd. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjÀrtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad pÄ artiklar frÄn 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stÀmde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades.

Case management för personer med psykisk funktionsnedsÀttning

Bakgrund: HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefÀr fem till sju Är senare i livet Àn mÀn. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom pÄ bröstsmÀrtor och vÀntar ofta för lÀnge med att söka vÄrd. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjÀrtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad pÄ artiklar frÄn 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stÀmde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades.

ATT UNDERVISA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING : Sex lĂ€rares uppfattningar

?Syftet med studien Àr att undersöka hur ett antal lÀrare, som har genomgÄtt Grön Flaggs utbildning, uppfattar sitt arbete med handlingskompetens för hÄllbar utveckling. FrÄgestÀllningarna rör hur lÀrare förhÄller sig till olika typer av direkta/indirekta pÄverkanshandlingar för hÄllbar utveckling i sin undervisning/verksamhet samt vilka drivkrafter och hinder lÀrarna uppfattar för att implementera ESD (Education for Sustainable Development).För att besvara vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av en enkÀt som genomfördes muntligt med sex lÀrare som arbetar inom de tidiga skolÄren. Vi gjorde enkÀten muntligt för att fÄ kommentarer/motiveringar till deras svar och pÄ sÄ sÀtt kunna behandla materialet kvalitativt.Resultatet visade att lÀrarna uppger sig behandla bÄde direkta (till exempel att kÀllsortera) och indirekta (till exempel att pÄverka beslutsfattare) pÄverkanshandlingar, men att de direkta övervÀger. MÄnga av de drivkrafter och hinder som forskare tidigare har kunnat identifiera framkom Àven i vÄr studie, men det framkom Àven andra, till exempel sÄdant som har att göra med elevernas engagemang och praktiska förutsÀttningar.

MÄste jag bli stor för att synas? : En kvalitativ studie kring hur samarbetet mellan skola, socialtjÀnst och polis kan bidra till att man tidigt kan fÄnga upp de barn som far illa

Bakgrund: Det som definierar att ett barn far illa Àr enligt SoL barn som inte fÄr sina behov tillgodosedda inom familjen samt att det kan vara barn eller ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt genom ett eget skadligt beteende. AnmÀlningsskyldigheten och utredningsplikten ska verka för att skola, polis och socialtjÀnst ska kunna fÄnga upp de barn som far illa i ett tidigt skede.Syfte: Med en utgÄngspunkt av ovanstÄende problematik, pÄ att barn faller mellan olika myndigheters ansvar, Àr syftet med denna uppsats att ta reda pÄ hur samverkan mellan socialtjÀnst, polis och skola fungerar jÀmfört med vad lagen sÀger, med fokus pÄ barn som far illa.Metod: Studien Àr baserad pÄ att kvalitativ metod dÀr vi anvÀnt oss utav kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer bestÄr av en kurator, tvÄ handlÀggare pÄ socialförvaltningen, en rektor, tre skolsköterskor och tillsist en polis.Resultat: Studien har visat att skolor tolkar sin anmÀlningsplikt olika vilket leder till att socialförvaltningen inte har möjlighet att utreda i den utstrÀckning de hade önskat och dÀrmed begrÀnsas de tidiga insatserna..

Övervikt och fetma i barndomen : En översyn över riskfaktorer relaterat till barnhĂ€lsovĂ„rdens insatser

Bakgrund: Bland barn har övervikten fördubblats frÄn Är 1982 till Är 2002. Personal inom mödra- och barnavÄrdscentralen har en betydelsefull roll i preventionsarbetet genom att tidigt i livet fÄnga upp de barn som ligger i riskzonen för att senare i livet utveckla övervikt och fetma. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva tidiga riskfaktorer för utvecklandet av övervikt och fetma hos barn. Vidare var syftet att undersöka om barnhÀlsovÄrden belyste dessa riskfaktorer, samt jÀmföra detta med aktuell forskning. Metod: Systematisk litteraturöversikt som baseras pÄ kvantitativa forskningsartiklar, samt material hÀmtat frÄn mödra- och barnhÀlsovÄrden.

FrÄn lÀsinlÀrning till matematik : En studie om sambandet mellan tidig fonologisk medvetenhet och matematiksvÄrigheter i skolÄr 2

I vilken grad ett barn Àr fonologiskt medvetet Àr i mÄnga fall avgörande för hur barnets lÀsinlÀrning kommer att fortlöpa, varför det Àr av stor vikt att redan tidigt arbeta för att stÀrka den fonologiska medvetenheten. En tillfredsstÀllande lÀsförmÄga Àr central för inlÀrningen Àven i andra skolÀmnen Àn svenska. Forskning har pÄ senare tid visat att det finns ett tydligt samband mellan lÀs- och skrivsvÄrigheter och svÄrigheter i matematik. I denna studie undersöks huruvida det finns nÄgon koppling mellan tidiga fonologiska svÄrigheter och matematiksvÄrigheter tvÄ Är senare hos en grupp elever. Med kvantitativa metoder och genom analyser av bedömningar i olika diagnos- och kartlÀggningsmaterial har ett resultat kunnat presenteras som visar att majoriteten av de elever som i förskoleklassen uppvisade tecken pÄ fonologiska svÄrigheter Àven hade matematiksvÄrigheter i Är 2.

Det var en gÄng... : Betydelsen av höglÀsning i undervisningen

HöglÀsning Àr en handling nÀr en vuxen lÀser en text högt för ett eller flera barn och Àr en viktig del av barns sprÄkutveckling. Att besitta ett rikt sprÄk Àr av stor vikt för att leva och verka i dagens samhÀlle som prÀglas av text och samtal. Sett frÄn det senaste decenniet har barns lÀsförmÄga och intresse till lÀsning försÀmrats. DÀrför Àr det betydelsefullt att lÀrare tillÀmpar arbetssÀttet höglÀsning i undervisningen. Syftet med litteraturstudien var att belysa höglÀsningens betydelse i de tidiga skolÄren.

Greta Knutson och surrealismen : en studie av Greta Knutsons senare stilperiod utifrÄn verken La Surprise, Feu dans la maison och Det stulna brevet

Denna uppsats undersöker hur den svenska konstnÀren Greta Knutson historiskt sett har kanoniserats i relation till sitt förhÄllande med den kÀnde dadaisten Tristan Tzara och den franska surrealiströrelsen under 1920- och 1930-talet. Knutson hade en lÄng och produktiv karriÀr och uppsatsens intention Àr att flytta fokus frÄn de tidiga dagarna i Paris med surrealisterna till hennes senare konstnÀrliga period, rÀknad frÄn slutet pÄ 1960-talet fram till hennes död 1983. Min tes Àr att en radikal stilförÀndring dÄ skedde till ett, paradoxalt nog, mer surrealistisk konstnÀrligt uttryck. Med hjÀlp av Griselda Pollock och det teoretiska begreppet ?kanonisering? ifrÄgasÀtts varför denna senare period i stort har gÄtt förbi konsthistorien och hur Knutsons relation till surrealismen sett ut.

Livet tillsammans med en familjemedlem som drabbats av demens : Anhörigas upplevelser

Bakgrund: Demenssjukdomar har ett smygande förlopp, dÀr tidiga symtom kan vara svÄra för anhöriga att upptÀcka. Allteftersom sjukdomen progredierar tvingas de anhöriga ta ett större ansvar för den insjuknade och hamnar omedvetet i en vÄrdgivarroll. Syfte: Syftet Àr att belysa anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med en familjemedlem som drabbats av demens. Metod: Studien Àr en litteraturstudie som baseras pÄ vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna har analyserats enligt Burnards innehÄllsanalys.

"Det kommer onekligen att smÀlta": En studie om elevers förestÄelse för vattnets fasförÀndringar

Studiens syfte var att undersöka hur elever i Ă„rskurs tvĂ„ förstĂ„r vattnets fasförĂ€ndringar i jĂ€mförelse med elever i Ă„rskurs fyra. Även elevernas kunskaper i förhĂ„llande till kursplanens centrala innehĂ„ll och kunskapskrav undersöktes. Studien baseras pĂ„ 52 elever varav 24 i Ă„rskurs tvĂ„ och 28 i Ă„rskurs fyra. För att ta reda pĂ„ hur eleverna förstod vattnets fasförĂ€ndringar gjordes kvalitativa gruppintervjuer dĂ€r eleverna fick förklara olika fenomen som visades för dem. Även intervjuer med lĂ€rarna för klasserna har gjorts för att ta reda pĂ„ vilken undervisning eleverna har fĂ„tt.

Kan digivningsbeteendet förutsÀga senare fast födointag hos griskultingar? :

AvvÀnjningsdiarré Àr vanligt förkommande hos smÄgrisar i svenska grisstall. En anledning till detta kan vara att griskultingen inte har Àtit av den fasta födan som erbjudits, utan endast fÄtt i sig mjölk frÄn suggan fram till avvÀnjningen. Detta innebÀr att kultingen inte haft nÄgon chans att utveckla de nödvÀndiga enzymer i mag-tarmkanal som behövs för att kunna tillgodogöra sig fast föda. Denna studie gÄr ut pÄ att se om det finns en möjlighet, genom att studera griskultingars digivningsbeteende pÄ ett tidigt stadium, att förutse om en kulting ligger i farozonen för att fÄ avvÀnjningsdiarré. Studien förutsÀtter dÄ att intag av fast föda Àr en av faktorerna som motverkar avvÀnjningsdiarré.

SÄ var fallet löst : En narratologisk analys av Freuds fallstudie "Fröken Elisabeth von R."

The main purpose of this paper has been to use narratological theory for uncovering the narrative structure in Freud?s cases, such as anachronisms and focalizing. My aim was to investigate the narrative and through these viewpoints discover what impact Freud?s writing?s had on the look of hysterical women. I choose one of the earliest cases,"FrĂ€ulein Elisabeth von R." which is published inStudien ĂŒber Hysterie (I?ve used the text translated to Swedish and published in Tidiga skrifter och historik.

Svensk snabbinsats med stridsflyg i Libyen

Vilja Àr avgörande för politiska beslut om vÀpnad insats och i Libyen efterfrÄgades pÄ kort tid stridsflyg i en konflikt som fick ett starkt folkrÀttsligt mandat. Viljan till insats med stridsflyg, vilket inte anvÀnts internationellt sedan 1963, stÀlldes mot Sveriges tradition av att stÀlla upp nÀr FN kallar.I uppsatsen analyseras viljan till insats i beslutsprocessen som föregick insatsen, stridsflygets förmÄga och interaktionen dÀremellan.Uppsatsen har en kvalitativ ansats med förklarande ambition dÀr intervjuer utgör en stor del av empirin. Den nationella beslutsprocessen har anvÀnts som teoretisk struktur för analysen.Sammanfattning:Resultatet visar att stridsflygets förmÄga vid tillfÀllet för beslutsprocessen var sÀrskilt hög. Försvarsmakten uppvisade en stark vilja till insats genom hela beslutprocessen. Den politiska viljan var inledningsvis svag för en insats men vÀxte sig stark inom delar av stridsflygets förmÄgebredd.FörmÄgan möjliggjorde tidiga och klara besked frÄn Försvarsmakten vilka var avgörande för den politiska viljan.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->