Varje Är blir tusentals barn och ungdomar placerade för vÄrd och behandling utanför det egna hemmet. Trots att en placering pÄ institution eller i ett familjehem innebÀr ett omfattande ingrepp i de ungas liv finns det idag mycket lite forskning inom omrÄdet som utgÄr ifrÄn de ungas perspektiv. Detta Àr bakgrunden till vÄr egen studie, i vilken vi har velat lyfta framungdomarnas egna upplevelser och erfarenheter av institutionsplacering.Syftet med denna uppsats har varit att via institutionsplacerade ungdomars egna berÀttelseroch tankar försöka förstÄ hur vÀgen fram till placeringen har sett ut samt om det underplaceringstiden har skett nÄgra förÀndringar i deras liv och i deras syn pÄ sig sjÀlva och sinlivssituation. Vi har dÀrför utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar:- Hur har vÀgen fram till placeringen sett ut?- Hur beskriver ungdomarna sina erfarenheter av att bli placerade pÄ institution?- Beskriver ungdomarna förÀndringar eller vÀndpunkter i sina liv under placeringstidenoch har deras syn pÄ sin livssituation och sig sjÀlva förÀndrats?För att uppnÄ vÄrt syfte och besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att ha en kvalitativ ansats och har genomfört halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer med tre institutionsplaceradeungdomar.

Nuförtiden Àr det stora flertalet försörjningskedjor internationella till sin karaktÀr och trenden gÄr alltmer mot fokuserade fabriker. Det innebÀr att ett fÄtal fabriker som var och en fokuserar pÄ ett fÄtal produkter tar hand om produktionen för hela vÀrldsmarknaden. DÄ tillverkningen sker pÄ fÄ utvalda platser och marknader vÀrlden över ska försörjas ifrÄn dessa krÀvs ett globalt distributionssystem som ska klara av att hantera den ökade konkurrensen, kundernas krav pÄ kortare ledtider och den ökade differentieringen av produkter.Det finns olika strategier för att hantera ett globalt distributionssystem. Syftet med denna uppsats Àr att utreda om en transitlagerstrategi kan vara ett konkurrenskraftigt komplement eller alternativ till de mer vanligt förekommande distributionsstrategierna. Studien har gjorts genom att skapa ett teoretiskt ramverk vilket beskriver hur det globala distributionssysteme kan hanteras.

FritidsgĂ„rdar Ă€r troligtvis den enda kommunala institutionen som har biljardbord som standardutrustning. Varför och nĂ€r började man med det? Detta Ă€r frĂ„gestĂ€llningar som legat till grund för min uppsats. Jag sökte de bakomliggande motiven genom studier med följande tre spĂ„r: ? Är det för att stilla ungdomarnas behov av att lĂ€ra sig nĂ„got som de inte kan fĂ„ i hemmet och behöver för att klara sig som medborgare i Sverige? Jag har sökt svaret hos Bourdieu och hans tankar om strategier och habitus.

SammanfattningStatens Jordbruksverk ansvarar för den centrala kontrollen av djurskyddet i Sverige. De kontrollerar och sÀkerstÀller att samhÀllet fungerar enligt de lagar som riksdagen bestÀmt. De utövar offentlig kontroll, samordnar kontrollmyndigheterna samt ger dem stöd, rÄd och vÀgledning. Sedan 2009 har lÀnsstyrelserna ansvaret för djurskyddskontrollerna i Sverige.Under Är 2010 utförde Sveriges lÀnsstyrelser 12 882 kontroller och det skrevs 1541 förelÀgganden och förbud. Under samma Är uppmÀttes antalet lantbruksdjur- och hÀstföretag till 21 586 med nötkreatur, 17 509 med hÀst, 8 657 med fÄr, 1 695 med svin samt 102 med fjÀderfÀn.

 Tora Vega Holmström (1880-1967) beskrivs ofta som en avantgardistisk kolorist som gÀrna anvÀnde exotiska motiv. I min uppsats redogör jag för TVHs förutsÀttningar, strategier och status i konstens Sverige med tonvikt pÄ Ären 1910-1930, med hjÀlp av sociologen Pierre Bourdieus modell för maktpositionering i kulturella fÀlt. Dessutom görs en översiktlig beskrivning i TVHs portrÀtt- och figurbilder, men tonvikt pÄ det varierande bildsprÄket och den öppna instÀllning hon tycks ha haft gentemot sina modeller. En av hennes ?negerbilder? Utanför ett musikcafé i Biskra analyseras ur ett postkolonialt perspektiv och verket stÀlls i relation till det tidiga nittonhundratalets vÀrderingar och till TVHs egna ord.

VÄrdpersonal kÀnner ofta stor rÀdsla att gÄ in i vÄrdsituationer med en döende förÀlder. Tidiga stödinsatser har visat sig vara av vÀrde för barns krisbearbetning och accepterande i dessa vÄrdsituationer. VÄrden Àr vanligen inte anpassad för att barnen ska involveras och mÄnga förÀldrar upplever det svÄrt att förmedla information om sjukdom och förvÀntad död till sina barn. Syftet med studien var att undersöka vÄrdpersonalens upplevelser och erfarenheter av att stödja familjer med minderÄriga barn nÀr en förÀlder Àr svÄrt sjuk eller döende. I form av tre fokusgruppsintervjuer intervjuades 10 personer med olika vÄrdyrkesbakgrund.

Vi har gjort en fallstudie pÄ en lÀrare ? L.J, i Är 1 utifrÄn hennes svenskundervisning. I Är 1 bestÄr denna undervisning mest av lÀs- och skrivinlÀrning. Hennes klasser har ofta goda resultat i olika lÀsförstÄelsetexter, och vi var nyfikna pÄ varför. Under vÄr utbildning har mÄnga önskat fÄ svar om vilken metod som Àr ?bÀst? vad gÀller lÀs- och skrivinlÀrning.

Ledarskapsforskning och forskning kring ledarskapskulturer har varit ett populÀrt Àmne det senaste decenniet och det finns stor tillgÄng till uppsatser, artiklar och böcker inom Àmnet. Enligt Mats Alvesson Àr det svÄrt att sÀtta fingret pÄ Àmnet ledarskapskultur och skapa en definition av just begreppet kultur. En annan intressant utgÄngspunkt inom ledarskap har varit den forskning som handlar om att försöka se hur tydligt det tidiga ledarskapet och kulturen format ledarskapskulturen som Äterfinns senare inom organisationer.Syftet Àr att ge en djupare förstÄelse för vilka utmÀrkande drag frÄn ledarskapskulturen och ledarskapet som fanns under 1970-1980 talet pÄ IKEA som lever kvar Àn idag och beskriva de verktyg som IKEA anvÀnder sig av för att behÄlla kulturen. FrÄgestÀllningar som uppsatsen avser att besvara Àr: Hur mycket av den initiala ledarskapskulturen som Àr bestÄende i ett internationellt expanderande företag över en viss tidsperiod? Vilka verktyg anvÀnder sig IKEA av för att hÄlla ledarskapskulturen intakt?Fallstudien baserades pÄ en kvalitativ studie för att kunna ge en djupare förstÄelse för vilka utmÀrkande spÄr frÄn ledarskapskulturen och ledarskapet som fanns under 1970-1980 talet pÄ IKEA som lever kvar Àn idag.

Investeringarna i förnyelsebara energikÀllor har ökat mycket i Sverige under de senaste Ären i takt med att frÄgor om miljö och hÄllbar utveckling fÄtt ett allt större fokus i samhÀllet. En energikÀlla som det görs stora investeringar inom i dagslÀget Àr vindkraft och det kommer sannolikt att öka Ànnu mer dÄ man bedömer att elproduktionen frÄn vindkraft kommer att öka till 12 TWh per Är frÄn dagens nivÄ pÄ 3,5 TWh. Detta skapar en intressant marknad för byggföretagen dÄ man ska bygga fundament, vÀgar, kranplatser och lÀgga elkablar till vindkraftverken. PÄ denna marknad verkar bÄde de rikstÀckande företagen och mindre specialiserade företag och det finns dÀrmed ett stort intresse frÄn byggföretagens sida av att kunna utveckla sin produktion och korta ner produktionstiden. Effektivisering gör det möjligt att vinna anbud och genomföra dessa projekt pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt.

Idén med den svenska tvÄkammarriksdagen var att Andra kammaren skulle vara den politiskt berÀttigade befolkningens direkta röst, medan den likaberÀttigade Första kammaren skulle frÄnhÄlla sig frÄn kortsiktiga politiska schatteringar. Detta skulle genomföras genom de indirekta valen, genom nioÄriga och successivt förnyade mandat, och genom ledamöternas ekonomiska oberoende, för vilket den frÀmsta garanten var arvodeslösheten, som kvarstod fram till 1909.Medan Första kammaren studerats ur olika synvinklar har just omsÀttningen i praktiken av dessa valprinciper tilldragit sig relativt liten uppmÀrksamhet. Var valen prÀglade av konflikt eller konsensus? Interagerade valkorporationerna, landstingen, pÄ nÄgot sÀtt med offentligheten och den allmÀnna opinionen? HÀr studeras dessa frÄgor nÀr det gÀller det vÀrmlÀndska landstinget under Ären 1866?1894. KÀllmaterialet utgörs av protokoll, privat korrespondens och dagstidningsartiklar.Svaret pÄ den första frÄgan Àr att valen successivt övergick frÄn en konfliktsituation till en konsensussituation.

Syftet med denna empiriska studie Ă€r att frambringa en ökad kunskap och förstĂ„else för samspelet mellan de anstĂ€llda och de boende i ett Ă€ldreboende, samt hur personalens förhĂ„llningssĂ€tt gentemot de boende kan komma att fĂ„ olika konsekvenser. Vi vill vidare belysa betydelsen av den sociala interaktionen i förhĂ„llandet anstĂ€llda - boende. VĂ„r frĂ„gestĂ€llning lyder: Vilken betydelse har social interaktion i förhĂ„llandet anstĂ€llda-boende för trivsel och mĂ„ende?  Datainsamlingen bygger pĂ„ tre övergripande metoder; observation, intervjuer samt enkĂ€tundersökning. Dessa metoder skall dels komplettera varandra men Ă€ven ge oss olika data som kan vara lĂ€mpliga i nĂ€rmandet av att besvara vĂ„r frĂ„gestĂ€llning.  Tolkningen och analys vi gör har sin utgĂ„ngspunkt i socialpsykologiska teorier och begrepp hĂ€mtade ur Asplunds begrepp/teori social responsivitet, Alvessons organisationskultur och Scheffs sociala band. Den kultur som prĂ€glar det Ă€ldreboende vi studerat karaktĂ€riseras av en individanpassad vĂ„rd dĂ€r man tillsammans med de fysiska förutsĂ€ttningarna strĂ€var efter att skapa och dĂ€rmed bevara utrymme dĂ€r den sociala responsiviteten kan komma till uttryck.  Konsekvenserna av detta kan bli att de boende upplever trivsel och mĂ„ende. Äldreomsorgen Ă€r och har varit en aktuell frĂ„ga i mĂ„nga Ă„r, inte minst inom den politiska vĂ€rlden.

De första försöken till att systematisera mentorskapet förekom redan pÄ grekernas tid, 1000 fkr dÄ kung Odysseus utsÄg sin gode vÀn Mentor att vÄrda och fostra hans familj medan han sjÀlv deltog i det Trojanska kriget. Trots mentorskapets tidiga ursprung blev fenomenet inte aktuellt i Sverige förrÀn pÄ 1980-talet, efter det att arbetsgivare insett betydelsen av personalutbildningar och personalutveckling. I dagens lÀr- och kunskapstörstiga samhÀlle med ett högt tempo blir det alltmera angelÀget med eftertanke och reflektion kring bÄde arbets- och livssituationen. Mentorskap symboliserar en relation mellan en vis person som utbyter erfarenheter och kunskap med en mindre erfaren person för sÄvÀl personlig- som karriÀrmÀssig utveckling. 2000-talets teknologiska revolution har Àven möjliggjort öppningar för andra mentorskapsmetoder.

VÄra stÀder och tÀtorter skiftar snabbt karaktÀr efter det att solen gÄtt ned. Befolkningen i Sverige lever och verkar med ett fÄtal timmar dagsljus per dygn under en betydande del av Äret. Utomhusmiljöer som dagtid Àr behagliga och fulla av liv kan kvÀllstid kÀnnas hotfulla. Detta kan till stor del hÀrledas till undermÄlig belysning. FörmÄgan att kÀnna igen, se sin omgivning och möjligheten till att orientera sig försÀmras avsevÀrt nÀr solens naturliga ljus ersÀtts av konstgjort ljus.

Titel: Samverkan mellan byggherre och byggentreprenör? hur ökad samverkan pÄverkar byggprocessenFörfattare: Hanna LjungqvistAnna WesslingHandledare: Civ.ing. Jerker Lessing, Industridoktorand Tyréns AB och avd. för Projekteringsmetodik LTH.Civ.ing. Christoffer Persson, Entreprenadingenjör Peab Sverige ABProblemformulering: Hur ter sig samverkan mellan en byggherre och byggentreprenör och hur kan ökad samverkan pÄverka byggprocessen? Hur arbetar Peab Sverige AB för att skapa ett förtroende och ett ökat mervÀrde idag och hur kan de förÀndra det arbetssÀttet pÄ lÄng och kort sikt?Syfte: Syftet med rapporten Àr att genom studier och analyser kartlÀgga arbetssÀttet mellan en byggentreprenör och en byggherre i ett samverkansprojekt.

BakgrundEtt barn som föds före pÄbörjad graviditetsvecka 37 rÀknas som för tidigt född och det kan dÄ bli aktuellt att barnet vÄrdas pÄ en neonatalavdelning. Inom neonatalvÄrden ses förÀldrarna som den viktigaste resursen i omvÄrdnaden av barnet och deras medverkan Àr avgörande för barnets framsteg i utvecklingen. Graviditeten kan ses som en tid att vÀnja sig vid tanken pÄ sitt framtida förÀldraskap. NÀr ett barn föds tidigare Àn berÀknat kan dÀrför förÀldrarna kÀnna stress och oro över att snabbare Àn vÀntat kastas in i sina förÀldraroller. SjukvÄrdspersonalen pÄ neonatalavdelningen ska sörja för sÄvÀl mammans som pappans delaktighet i omvÄrdnaden, vilket kan ske genom att introducera kÀnguruvÄrd samt ge stöd och information i den kris som förÀldraparet gÄr igenom.