Syfte: Att finna en metod, enkÀtform som kan upptÀcka tidiga tecken pÄ stressutlöst utmattningsreaktion. Metod: En grupp pÄ 19 personer följdes med en Äterkommande mÄnadsenkÀt innehÄllande 8 frÄgor under 4 mÄnader. 14 personer kunde fullfölja studien. Vid bÄde studiestart och avslutning gjordes en undersökning med 2 andra vÀl validerade metoder. (GHQ 12 samt SHC) Avslutningsvis fick gruppen utvÀrdera mÄnadsenkÀten.

BAKGRUND:Efter att ha kommit i kontakt med Tragetonstrategin under vÄr utbildning, blev vi intresseradeav att undersöka strategin nÀrmare. I vÄr bakgrund presenterar vi bland annat olika lÀs- ochskrivinlÀrningsmetoder sÄ som Bornholmsmodellen, LÀsning pÄ Talets Grund (LTG), WritingTo Read (WTR) och Tragetonstrategin. Enligt Malmgren (1996) finns det framförallt tvÄolika perspektiv pÄ lÀs- och skrivinlÀrning; formalismen och funktionalismen. Inomformalismen Àr arbetssÀttet syntetiskt, dvs. man utgÄr ifrÄn delarna för att steg för steg nÀrmasig en helhet.

Sedan millenniumskiftet förÀndrades modevÀrlden radikalt av fler sÀsonger, ökad mÄngfald av trender samtidigt som trendernas livslÀngds blev allt kortare. Hos inköparna pÄ de stora klÀdbolagen stÀlls det idag ett allt större krav att veta vad som kommer att sÀlja i framtiden. Idag mÄste besluten tas snabbt sÄ att klÀderna hinner producera och levereras i tid innan modet hinner Àndra sig. Som ett hjÀlpmedel för inköpare och designers om i vilken riktning modet kommer att gÄ finns trender som fungerar som ett avgrÀnsat modeuttryck för att förmedla och tolka en viss stil och dÀrmed ge en tydlig bild om vad som bör produceras och efterfrÄgas. Men eftersom internet har medfört en ökad acceleration av trender kan det upplevas svÄrt att veta vad som kommer sÀlja i framtiden och det Àr hÀr ser vi trendbyrÄernas roll.

Under Är 2011 började den nya skollagen i Sverige tillÀmpas. Lagen markerar pÄ ett tydligare sÀtt att skolan ska ta hÀnsyn till den enskilda individens behov i undervisningen. Kommunerna brottas med att hÄlla en given budget och det gör att lÀrartÀtheten inte Àr tillrÀckligt stor för att till fullo kunna uppfylla kraven. Allt mera av lÀrarnas arbetstid gÄr Ät till att dokumentera eleverna. Det handlar dÄ inte bara om kunskapsinhÀmtning utan exempelvis ÄtgÀrder för att stÀvja mobbing, elevens hÀlsa och det som kommer fram vid utvecklingssamtal.

Ur ett barndomssociologiskt perspektiv studeras i denna uppsats tre riktningar i forskningen om barns lÀslÀrande samt de metoder som bygger pÄ denna. De tre riktningarna Àr: Traditionell pedagogisk och psykologisk forskning om barns lÀslÀrande; Emergent literacy/Early literacy samt Literacy from infancy. I första hand studeras skrifter av tre svenska forskare: Ingvar Lundberg, Caroline Liberg och Ragnhild Söderbergh. Syftet Àr att undersöka vilka barndomsdiskurser och vilka sÀtt att se pÄ begreppen barn och barndom som speglas.I Lundbergs forskning ser jag diskursen om Barnet som kultur- och kunskapsÄterskapare ? ett förhÄllningssÀtt som sÀkrar makthierarkin mellan barn och vuxen.

Bakgrund: Att vara en god skribent Àr en förutsÀttning för att verka i dagens samhÀlle. Det ligger pÄ skolans ansvar att ge alla elever möjligheten att utveckla en sÀkerhet i skriftsprÄket. Synen pÄ skrivutveckling har varierat över tid och just nu ligger fokus pÄ att elever i de tidiga skolÄren ska skriva med flöde, dÀr skrivandet ska vara lustfyllt. Faktorer som pÄverkar elevers skrivlÀrande Àr den sprÄksyn lÀrare har med sig och det bemötande elever fÄr av lÀrare. Det har visat sig i tidigare forskning att introduktion av grammatik, tidigt i skolÄren, Àr gynnsam för elevers skrivkunskaper.

Bakgrund: FolkhÀlsan i Sverige beror till viss del pÄ befolkningens matvanor. Matvanor grundlÀggs i de tidiga Ären vilket ger den offentliga miljön, exempelvis förskolor, stora möjligheter att skapa goda förutsÀttningar för barnens matvanor. PÄ sÄvÀl global som nationell nivÄ finns flera styrdokument som berör barns matvanor och hÀlsa. Det debatteras ofta vilka risker befolkningens matvanor innebÀr. Vi ville öka förstÄelsen för matens möjligheter genom ett salutogent perspektiv.

Idag stÀlls stora krav pÄ matpotatisen utseende. Att förbÀttra skalfinishen Àr mÄnga gÄnger önskvÀrt för matpotatisodlaren. En försÀmring av skalfastheten hos etablerade matpotatissorter har uppmÀrksammats av Lars Bolin, VD pÄ Svensk Potatis. Genom att undersöka praktisk odling och dÀrigenom samla in underlag för slutsatser alternativt för framtida studier inom omrÄdet Àr förhoppningen att minska problem med skalhÄllfasthet. MÄlsÀttningen Àr att hitta metoder som ger potatisen ett bra hÄllfast skal vilket skulle öka lönsamheten för odlarna.

Titel: Personalinvolverat förĂ€ndringsarbete i industriföretag: Ett verksamhetsledande perspektiv Författare: Axelsson TobiasExaminator: Lindhult ErikHandledare: Sjödin CarinaÄmne/Kurs: Innovationsteknik, KIN190Nyckelord: innovation, Ledarskap, Personal, Personalinvolvering, organisation, Industri Inledning och problembakgrund: Skandinaviska företag har lĂ€nge haft en tradition av att engagera och involvera personal och det Ă€r essentiellt att ha en engagerad personal för att hantera och implementera innovation. Personalinvolverat innovationsarbete kan ha mĂ„nga direkta och indirekta positiva effekter pĂ„ en organisation, detta omrĂ„de Ă€r dock relativt nytt för industriföretag. Vad behöver dĂ„ en personalstyrka pĂ„ ett industriföretag för att kunna hantera förĂ€ndringsarbete och vad krĂ€vs av verksamhetsledare. Vilken möjlighet har egentligen en personalstyrka att skapa unika idĂ©er om företaget?Syfte: meningen med studien Ă€r i huvudsak att öka kunskapen om personalinvolverad innovation i industriföretag.

Under de senaste Ärtionden har en stor förÀndring skett hos familjers olika sÀtt att förhÄlla sig till arbetslivet. Den traditionella arbetsdagen pÄ 8-timmar Àr inte lÀngre normen, och den framvÀxande informations- och kommunikations teknologin gör att en anstÀlld kan fÄ tillgÄng till allt arbete 24/7. En följd av dessa förÀndringar Àr att efterfrÄgan pÄ familjerelaterande- och hushÄllsnÀratjÀnster har ökat bÄde för mÀn och kvinnor. Rapporten har visat forskning och studier som pÄvisar att de negativa effekterna som obalans mellan arbete och familjeliv medför, har bÄde negativa konsekvenser för arbetstagare och arbetsgivare. DÀrför Àr det viktigt att arbetsgivare gör det möjligt att anstÀlldas balans mellan arbete och familjeliv fungerar.

I sta?der byggs va?gtunnlar fo?r att ge rum a?t bosta?der och kontor, i dessa trafikplatser fa?rdas a?rligen miljontals fordon. Bra?nder i dessa insta?ngda utrymmen kan fa? allvarliga konsekvenser och arbetas aktivt med att fo?rhindras. I Va?rtahamnen i Stockholm projekteras mellan 2011 och 2013 en kortare va?gtunnel i slutet av E20.

Under gymbranschens tidiga Ă„r var det nĂ€stan uteslutande manliga kroppsbyggare som anvĂ€nde sig av gymtrĂ€ningen. I dag ser situationen helt annorlunda ut, gymtrĂ€ningen Ă€r en trĂ€ningsform som utövas av mĂ€n och kvinnor i alla Ă„ldrar och med helt olika bakgrund.Fler och olika typer av mĂ€nniskor innebĂ€r Ă€ven fler och olika uppfattningar om vad ett bra gym Ă€r. Större krav började stĂ€llas pĂ„ gymmen att identifiera vilka trĂ€nande de hade och vad dessa önskade av sitt gym och dĂ€rmed blev det viktigare Ă€n nĂ„gonsin för ledningen till gymmen att förstĂ„ och tolka begrepp som tjĂ€nstekvalitet och vĂ€rdeskapande. Vidare Ă€r det av central betydelse för ledningen att veta vad de trĂ€nande pĂ„ gymmen hĂ„ller som vĂ€rdeskapande och samtidigt kunna anvĂ€nda denna vetskap i den vĂ€rdeskapande processen, allt för att skillnaden i vĂ€rdeuppfattningar mellan företaget och dess kunder ska vara sĂ„ liten som möjligt. Som fallföretag för denna undersökning stĂ„r Nautilus gym och dess trĂ€nande i Örebro.TjĂ€nster skiljer sig i vissa avseenden ifrĂ„n produkter, en viktig aspekt Ă€r kundens deltagande i produktionsprocessen.

Studiens syfte var att undersöka om, och i sÄ fall hur, det norska observationsmaterialet Tidig Registrering av SprÄkutveckling (TRAS) följs upp pÄ de förskolor vi valt ut, samt att undersöka i vilken utstrÀckning samarbete mellan specialpedagog, pedagoger och förÀldrar förekommer.Som metod har anvÀnts semistrukturerade intervjuer som tagits upp via diktafon. Specialpedagog, pedagoger och förÀldrar har delgivit oss tankar och Äsikter kring de frÄgor som stÀllts. Sammanlagt gjordes fjorton intervjuer, varav tvÄ med huvudansvariga specialpedagoger i vÄr utvalda kommun, Ätta stycken med pedagoger samt fyra med förÀldrar.Studien bygger pÄ artiklar, avhandlingar och annan litteratur kring barns sprÄkutveckling, samt det norska observationsmaterialet TRAS. I vÄr litteraturgenomgÄng kring tidigare forskning har vi redovisat en del av de studier som pÄgÄtt kring barns sprÄkutveckling frÄn 1800-talet och framÄt. Vi har ocksÄ intresserat oss för hur tidiga insatser i förskolan kan pÄverka barns sprÄkutveckling och vad det kan leda till lÀngre fram i barnens lÀs- och skrivutveckling.

Sedan millenniumskiftet förÀndrades modevÀrlden radikalt av fler sÀsonger, ökad mÄngfald av trender samtidigt som trendernas livslÀngds blev allt kortare. Hos inköparna pÄ de stora klÀdbolagen stÀlls det idag ett allt större krav att veta vad som kommer att sÀlja i framtiden. Idag mÄste besluten tas snabbt sÄ att klÀderna hinner producera och levereras i tid innan modet hinner Àndra sig. Som ett hjÀlpmedel för inköpare och designers om i vilken riktning modet kommer att gÄ finns trender som fungerar som ett avgrÀnsat modeuttryck för att förmedla och tolka en viss stil och dÀrmed ge en tydlig bild om vad som bör produceras och efterfrÄgas. Men eftersom internet har medfört en ökad acceleration av trender kan det upplevas svÄrt att veta vad som kommer sÀlja i framtiden och det Àr hÀr ser vi trendbyrÄernas roll.

Separation av ko och kalv sker tidigt inom bÄde konventionell och ekologisk mjölkproduktion. Enligt KRAV:s tidigare regler skulle ko och kalv gÄ tillsammans under rÄmjölksperioden, det vill sÀga de första fyra dygnen. Nyligen Àndrades reglerna till endast ett dygn och nÀrmar sig i och med det praxis inom konventionell produktion, dÀr djuren separeras omgÄende efter födseln. Detta innebÀr en stor kontrast mot nötkreaturens naturliga beteende, dÀr ko och kalv skiljs Ät i samband med kalvens könsmognad eller Ànnu senare. Studier har visat att den tidiga separationen inom mjölkproduktionen innebÀr en stress och ett potentiellt vÀlfÀrdsproblem för bÄde ko och kalv.