Sök:

Sökresultat:

1070 Uppsatser om Tidiga ćldrar - Sida 25 av 72

LÀrares svenskundervisning utifrÄn elevers inlÀrningsstilar i de tidiga skolÄren

Det finns forskning som hÀvdar att undervisningen bör grunda sig pÄ den enskilde elevens personliga inlÀrningsstil och den hÀrstammar frÀmst frÄn USA. En del svenska forskare försöker ocksÄ lansera denna undervisningsform i den svenska skolan. Den hÀr undersökningen grundar sig dÀrför pÄ om ovanstÄende forskning frÄn USA anvÀnds av svensklÀrare i Sverige. Enligt Boström och Wallenberg (1997) inriktar sig den traditionella skolan huvudsakligen sin undervisning genom visuell och auditiv inlÀrning (inlÀrning via syn och hörsel). Enligt Lpo 94 skall undervisningen anpassas till den enskilde elevens behov och förutsÀttningar (LÀrarnas Riksförbund, 2005).

?UngefÀr nÀr man bygger nÄgot? : En studie om lÀrare och elevers instÀllning till teknikÀmnet i skolan

Syftet med uppsatsen var att undersöka lÀrare och elevers instÀllning till teknikÀmnet i skolan och om lÀrarna nÄr ut med sin undervisning till sina elever. För att ta reda pÄ detta genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer och 78 enkÀter. LÀrarna intervjuades med hjÀlp av intervjuguide för att kunna lÄta intervjun gÄ i olika riktningar. Eleverna fick enkÀter med bÄde öppna och slutna frÄgor. Resultatet visar pÄ att undervisning i teknik sker i större utstrÀckning Àn förvÀntat.

Barnkonsekvensanalyser i jÀrnvÀgsutredningar: förslag till arbetsmetod

Planeringen av stora infrastrukturprojekt styrs av speciallagar och miljöbalken vilka stÀller stora krav pÄ att allmÀnheten ska ges insyn och möjlighet att pÄverka genom bland annat samrÄd. En grupp som lÀtt missas i denna process Àr de minderÄriga som ofta har helt skilda intressen frÄn övriga grupper i samhÀllet. FN:s barnkonvention stÀller krav pÄ att landet ska ta hÀnsyn till barnens intressen i alla beslut som rör barn. För att tillgodose barnens intressen i planeringsprocessen har sÀrskilda barnkonsekvensanalyser börjat tillÀmpas. Nya infrastrukturprojekt kan leda till att barnen blir Ànnu mer begrÀnsade pÄ grund av att nya barriÀrer uppstÄr. Men nya vÀgar och jÀrnvÀgar behöver inte alltid medföra en försÀmring om utformningen sker pÄ ett vÀlplanerat sÀtt dÀr hÀnsyn till barnens behov tas redan i tidiga planerings- och utredningsskeden. Syftet med examensarbetet Àr att sammanfatta den kunskap som finns om infrastrukturplanering och dess pÄverkan pÄ barn och ungas nÀrmiljö, sÀkerhet och rörelsemönster.

Barnkonsekvensanalyser i jÀrnvÀgsutredningar: förslag till
arbetsmetod

Planeringen av stora infrastrukturprojekt styrs av speciallagar och miljöbalken vilka stÀller stora krav pÄ att allmÀnheten ska ges insyn och möjlighet att pÄverka genom bland annat samrÄd. En grupp som lÀtt missas i denna process Àr de minderÄriga som ofta har helt skilda intressen frÄn övriga grupper i samhÀllet. FN:s barnkonvention stÀller krav pÄ att landet ska ta hÀnsyn till barnens intressen i alla beslut som rör barn. För att tillgodose barnens intressen i planeringsprocessen har sÀrskilda barnkonsekvensanalyser börjat tillÀmpas. Nya infrastrukturprojekt kan leda till att barnen blir Ànnu mer begrÀnsade pÄ grund av att nya barriÀrer uppstÄr.

Elevers forskande: att öka elevers anvÀndning av olika verktyg

Eleverna fÄr redan i tidiga Är forska i skolan, men varken arbetssÀttet eller resultatet överenstÀmmer med elevernas lust till att forska. VÄrt syfte var dÀrför att öka elevernas metoder i arbetssÀttet forska genom att ge dem verktyg, hur de kan inhÀmta fakta. Utvecklingsarbetet genomfördes i en Ärskurs fyra. Undersökningsgruppen bestod av 18 elever varav 3 valdes till urvalsgrupp. Eleverna har utifrÄn egen fördjupningsuppgift forskat om medeltiden.

Hur hantera upprepad korttidsfrÄnvaro?: Medarbetarnas attityd till PiteÄ kommuns tidiga rehabiliteringsarbete

SjukfrÄnvaro, och dess orsaker har debatterats kraftigt i samhÀllet under mÄnga Är. Debatten har frÀmst avsett lÄngtidssjukskrivning. Denna studie har fokus pÄ korttidsfrÄnvaron, vilket avser sjukfrÄnvaro under 15 dagar och som ligger inom arbetsgivarens sjuklöneperiod. KorttidsfrÄnvaron Àr upprepande nÀr medarbetaren har varit borta vid sex tillfÀllen under 12 mÄnader.NÀr möjligheterna att göra nÄgot Ät livssituationen stÀngs (genom att kontrollmöjligheterna har minskat samtidigt som kraven ökat) ÄterstÄr för mÄnga mÀnniskor endast att anvÀnda korttidsfrÄnvaro för ÄterhÀmtning, eller ocksÄ gÄr de in i utmattningstillstÄnd ? (Theorell, 2003: 9)Studien utgÄr frÄn medarbetarens perspektiv, och resultatet visar att de medarbetare i studien som har varit upprepat korttidsfrÄnvarande uppfattar PiteÄ Kommuns tidiga rehabiliteringsarbete pÄ olika sÀtt.

Drömmen om en framtid för landsbygden. En studie av Jordbrukare Ungdomens Förbunds lokala verksamhet i folkhemmets Sverige

Denna uppsats har som övergripande syfte att studera landsbygdsungdomarnas föreningsliv och tar sin utgÄngspunkt i Jordbrukare Ungdomens Förbund (JUF). Förbundet har studerats genom de brev som lokala avdelningar i landet skickat in till förbundets tidning som kallades JUF-bladet. Inledningsvis kommer en historisk bakgrund att presentera JUF och dess utveckling under den tid som uppsatsen avser att studera (1925-1960). DÄ de resultat som genomgÄngen av breven frambringar kommer att jÀmföras med de idéer och drivkrafter som lÄg bakom folkhemmet kommer Àven en genomgÄng av detta att finnas med. BÄde landsbygdens utveckling under det tidiga 1900-talet och ungdomars situation under perioden kommer att undersökas i uppsatsen.

Bedömning och betyg. NÀr-Hur-Varför? : En studie om tidigarelÀrares Äsikter och vad de grundar dessa pÄ.

Syftet var att undersöka vad ett urval av tidigarelÀrare anser om tidigarelagda betyg och bedömning och varför de tycker som de tycker. Undersökningen Àr kvalitativ och vi intervjuade 13 lÀrare. Resultatet av vÄr undersökning Àr att lÀrarna har ingen enhetlig bedömningsgrund. Att hjÀlpa eleverna i deras kunskapsutveckling genom bedömning Àr en viktig aspekt för lÀrarna. AngÄende betyg ansÄg majoriteten att de bör komma in nÄgot tidigare Àn vad de gör nu, i Är 8.

Konsultföretags metodanvÀndande under Requirements Engineering Processen

Requirements Engineering processen, RE-processen, Àr den tidiga fasen i ett systemutvecklingsprojekt, dÀr RE-processens syfte Àr att identifiera, verifiera, validera samt dokumentera en mÀngd krav som ett nytt eller utvidgat system skall konstrueras efter. RE-processen skall mynna ut i en kravspecifikation dÀr de dokumenterade kraven finns samlade.Detta examensarbete behandlar Àmnet systemutveckling och fokuserar pÄ konsultföretags metodanvÀndande under RE-processen. Att fokus ligger pÄ RE-processen beror pÄ att denna fas Àr den mest kritiska delen i ett systemutvecklingsprojekt.För att fÄ svar pÄ vilka metoder som konsultföretag anvÀnder under RE-processen har en intervjundersökning gjorts.Resultatet av undersökningen visar att konsultföretag anvÀnder olika metoder under RE-processen. SÀttet att anvÀnda dem fungerar pÄ ungefÀr samma sÀtt med ett aktivt deltagande frÄn kundernas sida. Systemutvecklingsmetoderna Àr ocksÄ uppbyggda pÄ liknande sÀtt med samma synsÀtt att arbeta efter..

Hur lÀr lÀrare elever att lÀsa? : En undersökning av lÀrares arbetssÀtt och val av metod

Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare lÀr elever att lÀsa. Vilka metoder de anvÀnder och om det finns skillnader mellan deras arbetssÀtt. Jag har anvÀnt mig utav kvalitativ forskningsmetod i min undersökning och utfört intervjuer av fem verksamma lÀrare och Àven tvÄ observationer i en Ärskurs 1. Skillnaderna visade sig inte vara sÄ stora och lÀrarna lÀgger tyndpunkten pÄ samma faktorer vid arbetssÀttet. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns endast en rÀtt metod att anvÀnda nÀr man lÀr elever att lÀsa.

La?xhja?lp och likva?rdighet i det svenska skolsystemet : en studie av den massmediala debatten

Den ha?r studien behandlar den massmediala debatten om skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp i hemmet. Den fo?rsta januari 2013 fattade Sveriges Riksdag ett beslut om skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp, ett beslut som innebar en uto?kad mo?jlighet fo?r husha?ll att fa? en skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp i hemmet. I de stora dagstidningarna har en debatt fo?rts mellan fo?respra?kare och kritiker om positiva och negativa konsekvenser av en statligt subventione- rad la?xhja?lp.

Det varierade arbetssÀttet ? sÄ nÄr vi alla elever : -En studie om att möta alla elever med fokus pÄ estetiska Àmnen och IKT

Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare lÀr elever att lÀsa. Vilka metoder de anvÀnder och om det finns skillnader mellan deras arbetssÀtt. Jag har anvÀnt mig utav kvalitativ forskningsmetod i min undersökning och utfört intervjuer av fem verksamma lÀrare och Àven tvÄ observationer i en Ärskurs 1. Skillnaderna visade sig inte vara sÄ stora och lÀrarna lÀgger tyndpunkten pÄ samma faktorer vid arbetssÀttet. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns endast en rÀtt metod att anvÀnda nÀr man lÀr elever att lÀsa.

Ristat i sten: en komparativ studie av de fornnordiska futharkerna och keltiskt ogham

En komparativ studie som behandlar framvÀxandet av den ursprungliga 24-typiga futharken samt övergÄngen till den yngre, 16-typiga, futharken och jÀmför utvecklingen av dessa bÄda med det samtida keltiska skriftsprÄket ogham. Den centrala frÄgan Àr vilket annat skriftsprÄk som kan ha stÄtt som modell för skapandet av den 24-typiga futharken och oghamskriften. Uppsatsen innehÄller bland annat runforskningens tidiga historia, teorier om runornas och oghams ursprung och utveckling, skriftsprÄkens anvÀndningsomrÄde och utdöende samt till en viss del de mytologiska aspekterna bakom de bÄda skriftsprÄken. Genom att stÀlla flera forskares teorier mot varandra, utreder denna uppsats huruvida de fornnordiska runorna och kelternas ogham har pÄverkats av varandra, eller om de har utvecklats helt oberoende av varandra. .

?- Det Àr roligt att skriva? - en studie om fyra ? femÄringars tankar om det skrivna sprÄket

Arbetet handlar om fyra - femÄriga barns tankar om skriftsprÄket. Vi lyfter fram vikten av att förstÄ och stödja barnens intresse för skriftsprÄket. Forskning visar pÄ att barn i denna Älder har ett intresse av att skriva och ofta kan lÀra sig att skriva. I teoridelen tar vi upp olika teorier om hur man lÀr sig sprÄket. BÄde det kognitiva perspektivet och det sociokulturella perspektivet.

Ett designperspektiv pÄ slöjden : en möjlig utveckling av Àmnet?

Detta arbete har syftat till att undersöka huruvida ett designperspektiv pÄ slöjd skulle kunna göra Àmnet mer samhÀllsnyttigt. Dessutom undersöks hur design tas upp i undervisningen. Undersökningen bygger pÄ intervjuer genomförda med lÀrare och litteraturstudier. Intervjuerna har utgÄtt frÄn yrkesverksamma slöjdlÀrares Äsikter och tankar kring slöjd samt hur de har beskrivit sin undervisning. NÄgra av lÀrarna i undersökningen har nÄgon gÄng arbetat med nÄgon typ av designprojekt och funnit arbetssÀttet vÀldigt givande för bÄde sig sjÀlv och eleverna.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->