AimThe aim with the work is to investigate if outdoor life at an early age will contribute to a maintained interest as a grown-up, and what other reasons play a part in maintained/lost interest. Questions:? Are the people active within outdoor life/physical activity today?? How much time do the people devote to outdoor life/physical activity?? What factors during the growth, from preschool to grown-up, contribute to a maintained or lost interest in outdoor life?MethodSince we wanted to bring forth all eventual factors that may have effected the people in their physical activity today we chose to do a qualitative study using deep interviews. The investigated group consists of six former students, four girls and two boys, from the I Ur och Skur preschool Mulleborg. Today the respondents are between 20 and 24 years old.ResultsThe investigation shows that all respondents are active with some kind of outdoor life or physical activity today, but there is a difference in how much.

Syftet med denna studien var att undersöka huruvida den glutenfria dieten för celiakipatienter påverkar det dagliga livet. Frågeställningen är: Hur är det att som vuxen leva med celiaki i vardagen? Hur påverkar kostomläggningen och tillgänglighet av glutenfri kost det dagliga livet och den privata ekonomin? Elva vetenskapliga artiklar granskades och resultaten i dem tematiserades i fem olika teman. Dessa teman var måltider i hemmet, måltider utanför hemmet, vardagslivet och sociala aktiviteter, copingstrategier samt ekonomi och tillgänglighet. Resultaten diskuteras med Carnevalis omvårdnadsmodell som teoretisk referensram. Celiakipatienters inre och yttre resurser balanseras mot kraven som finns för att klara det dagliga livet.

Den rådande diskursen kring tidigt uppvisat normbrytande beteende som ökad risk för fortsatt antisocialt beteende i vuxen ålder, öppnar för en viktig diskussion gällande brottsprevention - vart ska fokus för brottsprevention ligga? Fokus i denna studie ligger vid just interventioner mot normbrytande beteende på förskolenivå för att avvärja eventuell utveckling av antisocialt beteende senare i livet. Studien syftar till att presentera tidigare social preventiva projekt som utförts på förskolenivå, utvärdera dessa projekt för att generera kunskap kring vilka de väsentliga delarna i ett dylikt projekt är samt presentera hur ett socialt brottspreventivt projekt på förskolenivå bör utformas framöver. Genom en litteraturöversikt av tidigare projekt som utförts på förskolenivå resulterar denna studie i tre huvudsakliga tabeller innehållandes ålder på interventionssubjekten, programmets intensitet, riktning och typ av intervention samt huvudsakliga resultat. Studien påvisar vikten av tidig intervention, redan på förskolenivå.

Anknytningssystemet har visat sig vara en viktig del i barns trygghet och är kanskenyckeln till barns utveckling och lärande. Tidigare forskning visar att en trygg anknytning ger utlopp åt lusten att upptäcka och pröva nya erfarenheter av både aktiviteter och relationer till andra människor, en otrygg anknytning hämmar barnet och leder till ängslan och osäkerhet (Kihlbom, Lidholt & Niss, 2009).Syfte med studien är att undersöka hur förskollärare ser på begreppet trygghet, hur de skapar en trygg miljö samt vilka samband de ser mellan barns trygghet och barns utveckling och lärande i förskolan. För att besvara våra frågeställningar så användes intervjuer som metod. Åtta förskollärare har intervjuats på tre olika förskolor.Våra resultat utifrån litteraturgenomgången visar att pedagoger som är engagerade och intresserade av varje enskilt barn tillför en god möjlighet för en trygg anknytning. En trygg anknytning visar att barn vågar ta för sig i verksamheten, otrygga barn behöver en vuxen nära till hands för att få mer framgång i sitt lärande.

Denna uppsats handlar om de dubbla supinumformer som verbet växa har, alltså växt och vuxit. Syftet med denna undersökning var att ta reda på ifall de två formerna används olika, och i så fall varför. Min hypotes var nämligen att formen vuxit främst används om människor och att den associeras med att bli vuxen. Ett annat syfte var att undersöka ifall växt var den enda form som användes i fornsvenskan och när formen vuxit i sådana fall etablerades.För att genomföra undersökningen har korpusar från Språkbanken, Litteraturbanken och Projektet Källtext använts. I dessa har användningen av och frekvensskillnaderna mellan formerna växt och vuxit undersökts från fornsvenskan fram till dagens svenska.Resultaten visar att det i nutida svenska finns tendenser till att i vissa sammanhang hellre använda den ena av de båda formerna än den andra.

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

Psykopati är en personlighetsstörning som utmärks av speciella karaktärsdrag och särskilt beteendemönster. Det finns forskare som betraktar att psykopati finns med redan som en grund från barndomen, dock finns det inte någon behandling för barn med psykopatiska drag. Detta skapar ett behov av att finna stöd för att insatser i tidig ålder ger möjlighet till att förändra beteendet hos barnet. Syftet med studien var att undersöka förskolelärarens synsätt och kunskaper kring bemötandet av barn med psykopatiska drag. Ett annat syfte var att undersöka om det fanns skillnader i dessa synsätt mellan äldre och yngre förskolelärare respektive med längre och kortare arbetslivserfarenhet.

Syftet med min studie har varit att med hjälp av anknytningsteorin undersöka hur de olika inskolningsmetoderna som är aktuella inom svensk förskola idag, traditionell två veckors inskolning och den föräldraaktiva inskolningsmetoden på tre dagar, lyckas möta de yngsta barnens behov av att knyta an till en vuxen i förskolan. Jag ville med hjälp av tankar och erfarenheter från pedagoger i förskolan undersöka hur de upplever sina förutsättningar för att skapa betydelsefulla trygga relationer till de yngsta barnen i förskolan. För att på bästa sätt kunna ta del av pedagogernas tankar valde jag att genomföra en kvalitativ studie där jag använde mig av semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare på tre olika förskolor inom samma kommun. Resultatet av min studie visar att majoriteten av de intervjuade menar att en pedagogs viktigaste uppdrag i förskolan är att skapa trygga bestående relationer till barnen, att vara en stabil och trygg vuxen. Dock visar det även att pedagogerna upplever svårigheter att leva upp till rollen som en trygg vuxen, bland annat anger intervjupersonerna de stora barngrupperna och administrativa uppgifter som tar tid från barnen som hinder för att skapa och upprätthålla en trygg relation till varje enskilt barn.

Syftet med denna studie var att granska observationsmaterialet TRAS, Tidig Registrering Av Språkutveckling samt att försöka bringa klarhet i hur TRAS-materialet kan användas som ett utvärderingsmaterial av förskolans verksamhet. Inför studien granskades tidigare forskning samt nationella och lokala styrdokument. Därefter genomfördes kvalitativa intervjuer med sex pedagoger verksamma i en stad i norra Sverige som fått i uppdrag att använda sig av TRAS i verksamheten. Utgångspunkten i tolkningen och analysen av intervjuerna har haft en hermeneutisk ansats. Resultatet från denna studie antyder att materialet kan användas för att följa barnens språkutveckling men att TRAS-materialet ska användas med försiktighet.

Motivet till studien var att finna orsaker till kyrkan som mötesplats i avseende på gudstjänstdeltagande. En övergripande frågeställning var att undersöka i vilken omfattning gudstjänstbesök i kyrkan kan relateras till personer som har en kristen övertygelse. Undersökningen baseras på tre aspekter som antas vara knutna till gudstjänstbesök i kyrkomiljö. Det har antagits att nätverk/organisation, tradition och det sätt individen upplever sig som kristen är sammanlänkade med gudstjänstdeltagande i Svenska kyrkan. En beskrivning och jämförelse har genomförts av två geografiskt åtskilda kristna grupper med utgångspunkt i ovan nämnda faktorer.

Syftet med denna studie var att förstå vad det kan innebära att vara anhörig till en person som förvärvat hjärnskada i vuxen ålder. Vidare var syftet att få kunskap om anhörigas syn på stöd från Jönköpings kommun, enheten för fysiskt funktionshindrade. Kvalitativ tematiserad intervjustudie har använts som metod. Tio intervjuer har gjorts med anhöriga till personer vilka förvärvat hjärnskada i vuxen ålder för att förstå vad det kan innebära att vara anhörig till dessa personer. Till resultatets framställande och analysen har vi valt kvantitativ metod för att kunna se mönster och variationer i materialet.

Syftet med studien är att få en djupare inblick i hur en kvinna kan påverkas som barn men även som vuxen av att växa upp i en familj där den ena föräldern är alkoholmissbrukare. Intresseområdet är att studera uppväxtförhållanden samt hur dessa påverkar individen psykiskt, fysiskt och socialt. Då tidigare forskning i huvudsak fokuserar på hur pojkar och män påverkas av att växa upp i familjer där en förälder missbrukar alkohol, inriktar sig denna studie på kvinnor. För att få en djupare inblick i problemområdet valdes en kvalitativ metod där fyra kvinnor intervjuades. I studien framkommer flera likheter mellan kvinnorna, exempelvis funktioner inom familjesystemet, så som lojalitet, samt de roller som kvinnorna antog.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur tonåringar med depressioner tidigt kan upptäckas och få hjälp och vilken roll sjuksköterskan har i detta samt vad tonåringar själva tycker är viktigt i mötet med vården. Till resultatdelen har 17 vetenskapliga artiklar valts ut efter litteratursökning ifrån databaserna Cinahl, Elin och Pubmed. Depressioner hos tonåringar är ett allvarligt problem som innebär ett stort lidande och som i värsta fall kan leda till självmord. Förekomsten av depressioner hos tonåringar ökar och detta ställer allt högre krav på både skolhälsovård och primärvård. Resultatet visade att tonåringar i allmänhet hellre söker sig till skolhälsovården och ungdomsmottagningar än till primärvården och specialister.

Syftet med studien var att ta reda på hur unga vuxna som bott i familjehem under hela eller delar av barndomen såg på sin tid i familjehem. Vidare var syftet att ta reda på hur de såg på relationerna till sina biologiska föräldrar och familjehemsföräldrar, hur de såg på social-tjänsten, hur avslutningen av placeringen gick till samt hur deras situation såg ut i vuxen ålder.Kvalitativa intervjuer användes som metod för materialinsamling. Resultat teoretiserades med hjälp av anknytningsteori och Antonovskys känslan av sammanhang (KASAM). Det informanterna hade gemensamt var att de hade varit placerade i familjehem som barn, var villiga att dela med sig av sina erfarenheter samt uppgav att de hade det bra idag. Utöver det hade de haft ganska olika erfarenheter av familjehemsvården.

Sammanfattning:Frågeställning: ? Hur formar ungdomar idag sina livsuppfattningar?? Hur formas unga idag till individer?? Hur går övergången från ungdom till vuxen idag till?Material och metod: Metoden är fenomenologiskt inspirerad och bygger på metoden i Reflective lifeworld research (2008). Zygmunt Bauman, Thomas Ziehe och författarna till boken Livsföring ? ett sociologiskt grundbegrepp (2007) har varit teoretiska utgångspunkter. Insamlingsmetod har främst varit ostrukturerade intervjuer och observation vid 6 olika fritidsgårdar i en mellanstor stad (totalt 17 intervjuer).