BogsÄr Àr en form av trycksÄr och uppstÄr dÄ underliggande vÀvnad bryts ned som ett resultat av lÄngvarigt tryck. Problemen drabbar frÀmst lakterande suggor som spenderar stor del av tiden liggande. BogsÄren upptrÀder som synliga sÄr pÄ suggans bogparti och Àr diskutabelt sÄvÀl ur en djurvÀlfÀrdsmÀssig liksom ur en livsmedelshygienisk aspekt. Arbetet bygger pÄ tre delar, en litteraturstudie, en omvÀrldsanalys och en beteendestudie. Enligt litteraturen Àr uppkomsten av bogsÄr multifaktoriell och beror pÄ dels djurrelaterade faktorer (hull, Älder, sjukdom, tidigare förekomst av bogsÄr och ras etc.) samt pÄ miljörelaterade riskfaktorer (Ärstid, fukt, golvtyp och vÀrme etc.).

Eftersom vi i Sverige har svÄrt att nÀringsförsörja vÄra kor med inhemskt odlat protein Àr det intressant att utnyttja rÄproteinet i vallfodret sÄ effektivt som möjligt. Denna litteraturstudie gör vi för att pÄvisa möjligheten för lantbrukare att pÄverka kons utnyttjande av proteinet i vallfodret. Det Nordiska fodervÀrderingssystemet NorFor delar in fodret i Ätta fraktioner, vilka sedan delas upp i olika underfraktioner. De Ätta olika fraktionerna Àr; aska, NDF, stÀrkelse, socker, rÄfett, rÄprotein, fermentationsprodukter och restfraktioner. MÄnga av dessa fraktioner anvÀnds av de mikroorganismer (mikrober) som lever i vommen pÄ idisslare, sÄ att de kan föröka sig. Mikroberna förs kontinuerligt ut frÄn vommen och vidare genom matsmÀltningskanalen, för att brytas ned och komma kon tillgodo som aminosyror absorberade i tunntarmen (AAT).

Ur ett barndomssociologiskt perspektiv studeras i denna uppsats tre riktningar i forskningen om barns lÀslÀrande samt de metoder som bygger pÄ denna. De tre riktningarna Àr: Traditionell pedagogisk och psykologisk forskning om barns lÀslÀrande; Emergent literacy/Early literacy samt Literacy from infancy. I första hand studeras skrifter av tre svenska forskare: Ingvar Lundberg, Caroline Liberg och Ragnhild Söderbergh. Syftet Àr att undersöka vilka barndomsdiskurser och vilka sÀtt att se pÄ begreppen barn och barndom som speglas.I Lundbergs forskning ser jag diskursen om Barnet som kultur- och kunskapsÄterskapare ? ett förhÄllningssÀtt som sÀkrar makthierarkin mellan barn och vuxen.

Den h?r studien ber?r speciall?rares upplevelser och hantering av situationer d?r ett utmanande beteende hos en elev resulterat i akut hotfulla situationer d?r speciall?rare blivit skadade eller varit r?dda f?r att skadas fysiskt. Tidigare forskning visar att utmanande beteende ?r relativt vanligt hos barn med intellektuell funktionsneds?ttning. Utmanande beteenden kan ta olika for-mer d?r ett av de vanligaste ?r aggression, s? som att sl? eller sparka mot omgivningen.

Sedan 1 januari Är 2004 finns möjlighet att ny- och ombilda tredimensionella fastigheter och fastighetsutrymmen. NÀr tredimensionella fastigheter och fastighetsutrymmen bildas mÄste nödvÀndiga rÀttigheter tillförsÀkras som fastigheten behöver för att fungera pÄ ett ÀndamÄlsenligt sÀtt. Vilka rÀttighetslösningar som ska vÀljas för att detta krav ska vara uppfyllt, Àr enligt propositionen upp till lantmÀtaren att avgöra. Dock föreslÄr lantmÀteriet att sakÀgarnas önskemÄl bör ges stor betydelse. Hur rÀttighetsfördelning ska ske har varit oklart sedan lagstiftningen kom.

Bakgrund: BipolÀr sjukdom kÀnnetecknas av Äterkommande episoder av mani och egentlig depression med mellanliggande perioder av psykisk ÄterhÀmtning. Huvudsymtomen vid en manisk episod Àr förhöjd, expansiv eller irritabel sinnesstÀmning, medan huvudsymtomen vid en egentlig depression Àr nedstÀmdhet och minskat intresse eller glÀdje. BipolÀr sjukdom drabbar ungefÀr lika mÄnga mÀn som kvinnor och brukar debutera i tonÄren. Sjukdomen kan pÄverka familjerelationer, arbetsförmÄga med mera. Livskvalitet Àr ett mÄtt som kan anvÀndas för att mÀta en individs vÀlbefinnande och Àr betydelsefull att försöka mÀta vid bipolÀr sjukdom.

ProblemomrÄde Att kunna lÀsa och förstÄ vad man lÀser Àr viktigt för att man som elev ska nÄ framgÄng i skolans alla Àmnen. Det Àr ocksÄ fÀrdigheter som Àr nödvÀndiga för att delta i samhÀlles demokratiska processer. I vÄr digitaliserade vÀrld Àr skriftsprÄket viktigt och de allra flesta arbeten förutsÀtter en god lÀsförmÄga. I skollagen stÄr det att utbildningen ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Hur anvÀnder dÄ pedagogerna den beprövade erfarenheten för elever i behov av stöd i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen? Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med undersökningen var att fÄ en bild av hur pedagoger, i förskoleklass och i de tidiga skolÄren, uppfattar stöd och tidiga insatser för lÀs- och skrivsvÄrigheter.

I mÄnga kommuner finns sprÄkklasser. För att bli mottagen till sprÄkklass krÀvs nÄgon diagnos inom sprÄkstörning. Aktuell forskning gör gÀllande att sprÄkstörning sÀllan Àr en isolerad funktionsnedsÀttning. Barnets svÄrigheter kan förklaras utifrÄn att sprÄkstörning Àr den mest framtrÀdande funktionsnedsÀttningen vid en given tidpunkt eller att sprÄkstörningen Àr en markör pÄ andra utvecklingsrelaterade funktionsnedsÀttningar frÀmst i skolÄlder. Syftet med studien Àr att fÄ kÀnnedom om beslutsfattares och pedagogers erfarenheter och uppfattningar om begreppet sprÄkstörning och överlappande utvecklingsrelaterade funktionsnedsÀttningar samt hur detta pÄverkar kriterier och beslut som ligger till grund för mottagande till sprÄkklass.

En hörselnedsÀttning Àr en kommunikationsstörning som starkt pÄverkar en bebis utveckling pÄ mÄnga omrÄden, inte bara ljudperception och talad kommunikation. I Sverige screenas idag alla bebisar redan pÄ BB, för att sÄ tidigt som möjligt upptÀcka medfödda skador. Dessa metoder har dock informationsbegrÀnsningar angÄende hörselnedsÀttningens grad och frekvensberoende. NÀr bebisar Àr ett halvÄr gamla kan den observerande audiometriska metoden Visual Reinforcement Audiometry (VRA) anvÀndas för att utreda hörselnedsÀttningen. Metoden baseras pÄ att en audionom gör en subjektiv bedömning om bebisen reagerar och vÀnder huvudet till följd av presenterade ljudstimuli med kÀnt frekvensinnehÄll och kÀnd ljudtrycksnivÄ.

Mitt syfte Àr att undersöka om och hur rektorer upplever att barnkonventionens artikel 12, vilken innefattar att alla barn har rÀtt att sÀga sin mening och fÄ den respekterad, tillÀmpas i skolans verksamhet. Mina frÄgestÀllningar Àr; (1) Upplever rektorer att elevers Äsikter blir hörda i skolans verksamhet? (2) I vilken utstrÀckning upplever rektorerna att eleverna fÄr vara delaktiga och ha elevinflytande och vilken betydelse har dessa för skolans verksamhet? (3) Upplever rektorer att eleverna fÄr vara med i en beslutsprocess? Förenta nationerna (FN) arbetade fram en konvention om barnens rÀttigheter, barnkonventionen, 1989. En konvention innebÀr regler som flera lÀnder arbetat fram och kommit fram till att de skall följa. NÀr barn lÀr sig i tidig Älder om mÀnskliga rÀttigheter, jÀmstÀlldhet, mÀnniskors lika vÀrde och hur ett demokratiskt samhÀlle fungerar kommer det gynna samhÀllet i lÀngden.

Ductus arteriosus (DA) Àr en förbindelse mellan aorta och truncus pulmonalis som normalt finns hos alla dÀggdjur under fosterstadiet. Denna kanal har till syfte att shunta blod förbi lungorna tillbaka ut i systemkretsloppet, dÄ gasutbyte sker över placenta och lungorna endast krÀver en liten mÀngd blod för sin egen nutrition och metabolism. I samband med födseln ökar syretrycket vilket medför att den glatta muskulaturen i DA kontraherar, och dÀrefter sker en fysiologisk degeneration i kÀrlvÀggen, vilket resulterar i en stÀngning och tillbakabildning av shunten. Processen Àr normalt avslutad inom en mÄnad och DA har dÄ omvandlats till ett ligament. Persisterande ductus arteriosus (PDA), som Àr en av de vanligaste medfödda kardiovaskulÀra defekterna hos hundar, utvecklas i de fall dÄ stÀngningen av DA helt eller delvis uteblir. PDA hos hund Àr en Àrftliga sjukdom som orsakas av hypoplasi av den glatta muskulaturen i DA.

Flushing Àr samlingsnamnet för tillskottsutfodring med fodermedel med högt energiinnehÄll i syfte att förbÀttra den reproduktiva förmÄgan hos djur. Metoden anvÀnds aktivt pÄ flera av lantbrukets djur men fokus för det hÀr arbetet Àr frÀmst fÄr och nötkreatur dÄ de allra flesta studier gjorts pÄ dessa djurslag. DÀrefter diskuteras den eventuella anvÀndbarheten av metoden för hund, dÀr det vetenskapliga underlaget Àr begrÀnsat. I försök pÄ fÄr och nötkreatur anvÀnds vanligen kolhydrater, fetter eller proteiner som flushingdiet och dÄ ofta i form av glukos, palmitinsyra eller linolsyra samt lupiner. TillvÀgagÄngssÀttet Àr ofta, i försökssammanhang, att erbjuda djuren extra foder utöver det som tÀcker det basala nÀringsbehovet en eller tvÄ östralcykler före planerad betÀckning. Fodergivan ökas olika mycket beroende pÄ försöksutformning men en ökning med ca 1,5 % av kroppsvikten Äterkommer i flera försök. Det man avser att pÄverka Àr östrusbeteende samt duration och intervall av detsamma, oocytmognad, blastocystutveckling, prenatal överlevnad, antal och livsduglighet hos avkomman samt Àven lÄngsiktig pÄverkan pÄ ett genetiskt plan. För att utvÀrdera resultaten av metoden anvÀnder man sig av olika mÀtbara parametrar med vissa generellt Äterkommande i de flesta försök. Vanligt Àr att man uppskattar djurets nÀringsstatus vid början av försöket med utgÄngspunkt frÄn Body Condition Score-skalan som gÄr frÄn 1-5 (frÄn kraftigt undernÀrt till kraftigt överviktigt). Vikt anvÀnds antingen istÀllet för BCS eller som kompletterande information för att rÀkna ut en exakt fodergiva.

Befolkningsrörelser Àr inget nytt fenomen, de har funnits under lÄng tid. De stora grupperna som migrerat till Sverige efter andra vÀrldskriget har kommit som arbetskraft eller flyktingar, men Àven andra grupper som exempelvis anhöriga till personer med utlÀndsk bakgrund finns. Idag har ungefÀr en sjÀttedel av Sveriges befolkning annat etniskt ursprung. I Boden finns förhÄllandevis fÄ personer med utlÀndsk bakgrund, drygt tre procent av invÄnarna Àr födda utanför Sverige. Migrationsprocessen bestÄr normalt av fyra delar.

MjÀltbrand Àr en sjukdom som drabbar bÄde mÀnniskor och djur. Den orsakas av bakterien Bacillus anthracis som bildar miljötÄliga sporer. De kan överleva i jorden i mÄnga Är och nÀr rÀtt förutsÀttningar finns kan vegetativa celler utvecklas och framkalla sjukdom . MjÀltbrand, eller antrax förekommer vÀrlden över och i Sverige har vi sporadiska utbrott bland framför allt nötkreatur. Syftet med denna litteraturstudie Àr att utvÀrdera hur man hanterat olika mjÀltbrandsutbrott i industrialiserade lÀnder och vilka lÀrdomar vi kan dra av det i Sverige, dÀr vi dessutom Àr styrda av epizootilagen.

I fokus för denna uppsats stÄr barndomens metaforik i tvÄ litterÀra verk, nÀmligen Agnes von Krusenstjernas Tony vÀxer upp (1922) och Inger Edelfeldts Breven till Nattens Drottning (1985). Syftet men uppsatsen Àr att undersöka hur uppfattningen om barndomen konstrueras och förÀndras i litterÀra verk frÄn skilda tider. Metoden bygger pÄ att den jÀmförande analysen lyfter fram likheter och skillnader i gestaltningen av Krusenstjernas respektive Edelfeldts huvudpersoners sjÀlsliv och deras mognadsprocess ? ett begrepp som hÀnger ihop med barndomens skiftande betydelse. Genom att relatera romanerna till 1900-talets psykoanalytiska teorier av Jung, Freud, Fromm och Berne visar textanalysen att Tony frÄn Krusenstjernas berÀttelse och Edelfeldts romanfigur George Daniel gÄr igenom likadana utvecklingsfaser innan de upplever en slags försoning med livet och övervinner det inre frÀmlingskapet: mötet med Skuggan (personlighetens mörka sida), fascination av döden som smÀlter samman med kÀrlek till mÀnskligheten, det religiösa tvivlet, kroppsliga plÄgor och saknad efter ömhet.