MÄnga av Europas öringpopulationer har dÄlig rekrytering. Flera variabler som pÄverkar rekryteringen av dessa bestÄnd har uppmÀrksammats i forskningen genom Ären. Forskningen har oftast bedrivits pÄ specifika bestÄnd, för att se vilka variabler som pÄverkar just dem. I  PinnarpsbÀcken i Kinda kommun finns ett öringbestÄnd som har vikande populationssiffror. BÀcken har klassats som riksintressant och delar av  den blev 2007 registrerad som ett Natura 2000-omrÄde.

Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om förÀldradelaktighet genom att kartlÀgga faktorer som inverkar pÄ delaktighet och inflytande för förÀldrar under arbetet med ÄtgÀrdsprogram samt belysa delaktighet utifrÄn förÀldrars upplevelser. De specifika frÄgestÀllningarna lyder: ? Hur upplever förÀldrar sina möjligheter till delaktighet och inflytande vid upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram? ? PÄ vilka sÀtt kan en grundskola arbeta för att förÀldrar ska bli delaktiga vid upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram? FöljdfrÄgor blir dÄ: ? Vilka betydelsefulla faktorer kan identifieras? ? Vilka mindre gynnsamma faktorer kan identifieras? Teoretisk förankring Det teoretiska ramverk som vi utgÄr frÄn i studien Àr systemteori och Antonovskis KASAM-teori, kÀnslan av sammanhang. Systemteorin syftar till att se och utforska delar som tillsammans bildar en helhet. Det systemiska tÀnket bygger pÄ att vi som mÀnniskor utvecklas och tillÀgnar oss kunskap genom feedback och Äterkoppling mellan system som vi ingÄr i.

Detta examensarbete Àr en litteraturstudie, som Àr baserad pÄ bÄde Àldre och nyare vetenskaplig litteratur, samt populÀr facklitteratur. Syftet med detta examensarbete Àr att ÄskÄdliggöra tvÄ problemomrÄden inom den svenska kennelverksamheten/hundaveln. TvÄngsparningar av tikar Àr ett stort djurskyddsproblem som strider mot svensk djurskyddslagstiftning. Trots att denna metod medför lidande hos tiken anvÀnds den flitigt hos verksamma kennelÀgare, samt hos avelsdjursÀgare. I facklitteratur, som privatpersoner kan komma i kontakt med, illustreras detta övergrepp i detalj, fast dÄ under namnet parningshjÀlp. Denna s.k.

SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur projektledare sjÀlvskattar sitt ledarskap och projektmedlemmar upplever motivation i pre-development projekt pÄ Karolinska Universitetssjukhuset och Scania.MetodStudien Àr kvantitativ och deduktiv. För att undersöka förekomst av transformellt ledarskap hos projektledare och inre motivation hos projektmedlemmar har vi valt att anvÀnda tvÄ frÄgeformulÀr, Multifactor Leadership Questionnaire Leader Form respektive Work Preference Inventory. BÄda formulÀren Àr undersökta av forskare vad gÀller validitet och reliabilitet.ResultatResultatet i vÄr undersökning visade att projektledare pÄ Karolinska hade en högre förekomst av transformellt ledarskap Àn de pÄ Scania. I bÄda organisationerna fanns Àven transaktionellt ledarskap i ganska stor utstrÀckning medan förekomsten av passivt undvikande ledarskap var lÀgre. I analysen av underfaktorerna i MLQ Leader Form (5x-Short) visade vÄra data för transformellt ledarskap att idealiserade inflytandet och intellektuell stimulans lÄg högre pÄ Karolinska.

Diabetes Àr en av de stora folksjukdomarna och i Sverige berÀknas det finnas minst 350 000 mÀnniskor med diabetes. Typ 2-diabetes Àr den vanligaste formen och utgör cirka 90 % av alla diabetesfall. Diabetes Àr förenat med mÄnga följdsjukdomar och för tidig död. Detta ger upphov till betydande samhÀllskostnader. Socialstyrelsen har utformat nationella riktlinjer som ska ligga till grund för vÄrdprogrammen i respektive landsting.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor idag och var tionde kvinna drabbas nÄgon gÄng av sjukdomen. Genetiska faktorer kan öka risken för att drabbas av bröstcancer. Tidig menarche och sen menopaus hör Àven de till riskfaktorerna. De behandlingsmetoder för bröstcancer som finns tillgÀngliga Àr kirurgisk behandling, strÄlbehandling, cytostatika, hormonpreparat samt annan medicinsk behandling. Indikationen för hormonell behandling Àr om tumörcellerna har östrogenpositiva receptorer pÄ sin cellyta.

Brandskydd i byggnader med antagonistiska hot Àr inte reglerat i svensk lag. Byggnader som kan utsÀttas för antagonistiska hot med brand som följd kan innehÄlla samhÀllsviktig verksamhet, exempelvis ambassader och militÀra anlÀggningar. De svenska underrÀttelsetjÀnsterna för polis och militÀr anger att hotnivÄn för terrorism Àr förhöjd i Sverige. Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap har gett Fortifikationsverket i uppdrag att ta fram en handbok för hur byggnader ska göras sÀkra utifrÄn den hotbild som finns. Syftet med föreliggande examensarbete Àr att söka ta fram underlag för hur byggnader kan skyddas mot antagonistiska brandhot.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor idag och var tionde kvinna drabbas nÄgon gÄng av sjukdomen. Genetiska faktorer kan öka risken för att drabbas av bröstcancer. Tidig menarche och sen menopaus hör Àven de till riskfaktorerna. De behandlingsmetoder för bröstcancer som finns tillgÀngliga Àr kirurgisk behandling, strÄlbehandling, cytostatika, hormonpreparat samt annan medicinsk behandling. Indikationen för hormonell behandling Àr om tumörcellerna har östrogenpositiva receptorer pÄ sin cellyta.

SAMMANFATTNINGPostoperativ smÀrta uppstÄr genom vÀvnadsskador i samband med operation. Numerisk Rankningsskala (NRS) Àr ett smÀrtskattningsinstrument. Postoperativ smÀrta behandlas oftast med analgetika, ibland ges Àven nÄgon form av opioid, till exempel Fentanyl. En annan smÀrtlindringsmetod som anvÀnds Àr nervblockader dÀr lokalbedövningsmedel bedövar nerver. SmÀrtlindringen ska utgÄ ifrÄn patientens unika livsvÀrld.

Årligen kommer rapporter om hur svenskarnas boklĂ€sning minskar och pĂ„ kultursidorna förs regelbundet debatter kring bokens hotade position. Det finns en mĂ€ngd tillgĂ€nglig statistik över de mĂ€tbara aspekterna av böcker och lĂ€sning som t.ex. hur mĂ„nga som lĂ€ser, hur mycket de lĂ€ser, vad de lĂ€ser etc. De bakomliggande orsakerna, de underliggande motiv och attityder som pĂ„verkar konsumentbeteendet, finns det dĂ€remot inte lika mycket material kring. Ungdomar som kundsegment Ă€r av flera anledningar en intressant grupp att studera för Ă€mnet.

Den hÀr rapporten om Ellinge slott Àr en produkt inom kursen ?Bevarande, vÄrd och restaurering av historiska trÀdgÄrdsanlÀggningar?. Arbetet har skett i en grupp bestÄende av Karin Henriksson, Karin Ingemansson och Eva-Marie Samuelson.Syftet med rapporten Àr att teckna Ellinge slotts landskapliga omgivningar, trÀdgÄrdar och parks historia. Syftet har Àven varit att inventera dagslÀget, samt föra en diskussion med utgÄngspunkt i detta om hur anlÀggningen lÄngsiktigt kan vÄrdas, skötas och bevaras.Sökandet kring Ellinge slotts historia har skett frÀmst genom arkivstudier, kontakter med en rad olika personer samt genom besök pÄ platsen. Vi har Àven gjort en kortare kartlÀggning av Ellinges mer allmÀnna historia.

Vi har undersökt vad det Àr för skillnad mellan kommunal förskoleverksamhet och montessoriförskoleverksamhet i deras arbete nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrning. Vi har undersökt hur förskolelÀrarna förhÄller sig till den nya reviderade lÀroplanen 2010 nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrning. Det vi har kommit fram till Àr att det finns en del skillnader mellan förskolorna och hur pedagogerna arbetar med sprÄket och den reviderade lÀroplanen. UtifrÄn vÄra enkÀtfrÄgor kom vi fram till lite olika svar pÄ vÄra frÄgor pÄ grund av att alla pedagoger inte svarat sÄ utförligt som vi hade önskat för att fÄ en sÄ rÀttvis jÀmförelse som möjligt mellan de olika förskoleverksamheterna. Vi kan i alla fall se att alla pÄ bÄde kommunal- och montessoriförskoleverksamhet har arbetat mycket med implementeringen av den nya lÀroplanen genom att göra en analys utifrÄn de olika diskussionsforum som de haft pÄ respektive förskolor. Vi ser dock att de kommunala förskolorna har synliggjort den reviderade Lpfö 98 pÄ ett mer synligt sÀtt bÄde för sig sjÀlva, barnen och för förÀldrarna i verksamheten utifrÄn de svaren vi fÄtt pÄ enkÀtfrÄgorna. Det har framkommit hur viktigt det Àr att arbeta med sprÄklig medvetenhet redan i tidig Älder för att barnen ska fÄ en bra start i skolan.

Abstract Arbetets art: C ? uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap Sidantal: 32 Titel: Ätstörningar hos ungdomar i Ă„rskurs sex i tvĂ„ orter i SkĂ„ne Författare: Emma Stenfell Handledare: Ann-Sofi RĂ„stam Datum: 2006-06-08Bakgrund: Medierna pĂ„verkar oss mĂ€nniskor mycket. Ett budskap som förmedlas Ă€r de kroppsideal som rĂ„der idag. Man ska vara smal och se bra ut. Flera studier visar att vĂ€rderingarna pĂ„verkar mĂ„nga, och framförallt de unga mĂ€nniskorna i samhĂ€llet.

Bakgrund och problem: Hela 40 procent av EU:s totala budget gÄr till ett omrÄde kallat ?HÄllbar tillvÀxt?, vilket frÀmst utgörs av EU:s regionalpolitik. Regionalpolitiken Àr till för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regionerna i EU och dÀrmed bidra till en mer harmonisk utveckling inom hela EU. Detta görs bland annat genom lokala samverkansprojekt mellan olika kommuner, myndigheter och företag. Inom offentlig sektor stÀlls dock annorlunda krav pÄ projektÀgare, projektledare och andra intressenter som pÄ ett eller annat sÀtt Àr delaktiga i projektet.

Syfte: Att finna en metod, enkÀtform som kan upptÀcka tidiga tecken pÄ stressutlöst utmattningsreaktion. Metod: En grupp pÄ 19 personer följdes med en Äterkommande mÄnadsenkÀt innehÄllande 8 frÄgor under 4 mÄnader. 14 personer kunde fullfölja studien. Vid bÄde studiestart och avslutning gjordes en undersökning med 2 andra vÀl validerade metoder. (GHQ 12 samt SHC) Avslutningsvis fick gruppen utvÀrdera mÄnadsenkÀten.