Bakgrund: Uppfattningen har la?nge varit att Attention-deficit/hyperactivity disorder, ADHD, a?r en diagnos som va?xer bort och inte kvarsta?r in i vuxenlivet och da?rav har forskning runt ADHD, fram till det senaste decenniet, na?stan uteslutande bedrivits runt barn. Da? symtomyttringen ter sig annorlunda hos vuxna a?n hos barn saknas kunskap och fo?rsta?else bland annat inom va?rden och om hur dessa vuxna ska va?rdas och bemo?tas. Fo?r att va?rda vuxna med ADHD pa? ett medma?nskligt sa?tt beho?vs kunskap om hur de upplever sin ha?lsa ma?tt som livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att beskriva hur vuxnas livskvalitet pa?verkas av ADHD.Metod: Litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativa artiklar som underlag.

Syftet med min studie var att, utifrån ett föräldraperspektiv, undersöka vilka faktorer som har bidragit till att tre barn utan talförmåga, som använder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), har kunnat uppnå läs- och skrivkunnighet. Som datainsamlingsmetod användes en kvalitativ samtalsintervju med föräldrar till barn som saknar talförmåga och använder AKK. Resultatet visade att det är många faktorer som spelar in, för att ett icke-talande barn, som använder AKK, ska kunna få bra förutsättningar för sitt läs- och skrivlärande. De faktorer som föräldrarna anser har varit mest betydelsefulla för barnens framsteg i läs- och skrivlärande är positiv inställning och tro på barnets förmåga att lära sig läsa och skriva, tidig tillgång till datorer, ett fungerande och språkutvecklande AKK-system, tidiga insatser i läs- och skrivinlärning samt inkludering i vanlig skola. Andra viktiga faktorer som framgår av föräldrarnas berättelser är deltagande i varierande läs- och skrivaktiviteter, mycket högläsning från tidig ålder, en person i skolan som har teknisk-/specialkunskap, nära samarbete mellan hem och skola samt helhetssyn i barnets lärande..

ART, Aggression Replacement Training är en multimodal behandlingsmetod som bygger på tre samverkande komponenter. Dessa är: Interpersonell färdighetsträning där sociala färdigheter tränas, ilskekontrollträning som lär individen att handskas med sin ilska samt moralträningen som ska höja det moraliska resonerandet. 1987 började ART att användas på ungdomsvårdsskolor i USA, metoden har spridit sig och idag används ART inte enbart inom den institutionella vården utan allt mer i skolans värld.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket eller vilka teoretiska perspektiv på inlärning som metoden stödjer sig på och hur väl dessa stämmer överens med skolans styrdokument (Lpo 94). Studien är baserad på en kvalitativ textanalys av ART Aggression Replacement Training A Comprehensive Intervention for Youth, en bok av grundarna till metoden, samt skolans styrdokument (Lpo 94).Reultatet visar att ART vilar på flera olika teorier om inlärning, och att olika teorier finns representerade inom de olika komponenterna. I förhållande till Lpo 94 visar de delar jag analyserar på en överensstämmelse, även om någon punkt kan tolkas annorlunda..

Bakgrund Ordet ?yoga? betyder f?rena och grundas p? att f?rena kropp, sinne och sj?l f?r att skapa en balans. Det finns olika varianter av yoga och en av dessa ?r Medicinsk yoga. De ?r sammanfl?tade genom att huvudfokuset ligger p? att f? en s? naturlig andning som m?jligt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tidig vägledning bedrivs i skolan. Våra frågeställningar handlar om vilken metod som används för tidigare vägledning i grundskolan, samt vilka resurser och vilken samverkan som krävs. Kan tidigare vägledning förebygga kompromisser och begränsningar för elever i grundskolan. För vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod, där vi har intervjuat sex studie- och yrkesvägledare från olika skolor. Forskningen har visat att barn mellan 9-13 år är redo att ta till sig abstrakta kunskaper.

Syftet med studien var att undersöka interaktion vid logopedisk intervention för personer med afasi. Interaktionen utspelade sig i en institutionell kontext där undersökningen syftade till att påvisa om interaktionen skiljer sig åt beroende på interventionens form. Bakom studien finns antagandet att afasi påverkar förmågan att kommunicera. Språkliga svårigheter, såsom ordmobiliseringsproblem samt språkförståelseproblem, kan leda till pragmatiska svårigheter, och intervention syftar ofta till att öka förmågan att använda språket i olika vardagliga aktiviteter. Metoden för analysen i studien är inspirerad av Conversation Analysis (CA) då det är en metod för att systematiskt analysera interaktion.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekten av arbetsterapeutiska interventioner vid fallprevention för äldre i eget boende. Författarna har sökt i relevanta ämnesdatabaser och använt sökord som utgått från syftet vilket slutligen resulterade i elva kvantitativa artiklar. Vid analys av data har författarna tagit stöd av Fischers (2009) interventionsformer som raster och beskrivit bedömningar och interventioner på aktivitetsnivå, funktionsnivå samt bedömningar av miljö. Resultatet i studien påvisade att samtliga interventioner var på aktivitetsnivå vilket förespråkas inom arbetsterapi för ett klientcentrerat arbetssätt. Många arbetsterapeutiska fallpreventiva interventioner var anpassningar av miljön, hjälpmedel och även aktivitetsträning i syfte att stödja aktivitet.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor men med rutinmässig mammografiscreening vartannat år och tidig samt effektiv behandling, har dödligheten minskats de senaste två decennierna. Orsakerna till varför vissa kvinnor får bröstcancer är inte klarlagda. Det kan bero på flera bidragande faktorer, bland annat arvsanlag. En del av den ärftliga bröstcancern beror på mutation av bröstcancergen1 (BRCA1) och bröstcancergen2 (BRCA2). Mutationsbärare tillhör en högriskgrupp och erbjuds därför årlig screening med magnetresonanstomografi (MRT), mammografi och ultraljud redan i ung ålder för att tidigt kunna upptäcka och behandla eventuell bröstcancer.

Sammanfattning:Den framtagna produkten är i form av en webbsida. Webbsidan ser vi som ett verktyg riktat till pedagoger som vill introducera tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) tillsammans med grafiskt bildstöd som alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK) i förskolan för barn i åldrarna 1-3 år. Arbetssätten gynnar barns tidiga kommunikation och talspråksutveckling men används idag primärt som en metod först då ett barn uppfattas vara i behov av ett alternativt språk, som t.ex. när en språkstörning eller ett annat handikapp upptäckts. Vårt syfte med produkten är därför att den ska visa att TAKK, tillsammans med GAKK, kan användas för alla yngre barn som ett stöd för kommunikation och för utveckling av deras talade språk.

När en människa befinner sig i en trygg miljö finns större potential för utveckling och välbefinnande för personen än om miljön känns otrygg. Personer med utvecklingsstörning på en tidig utvecklingsnivå har stort behov av trygghet och utrymme för sinnesstimulering och koncentrations svårigheter är vanliga. I en utomhusmiljö kan förutsättningarna göra att det är lättare att hantera olika intryck. Forskning har visat det är enklare att sortera naturliga ljud från träd och fåglar än brus från bilar och människor. Därför är det av stor vikt att dagliga verksamheter och särskilda boenden har tillgång till en tillgänglig och för målgruppen anpassad utemiljö, så att den kan komma till nytta för dessa personer i deras vardag. I denna studie har observationer och intervjuer på en dagligverksamhet och särskilt boende utförts och analyserats med hjälp av Interpretative Phenomenological Analysis, IPA.

SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors och undersköterskors dokumentation och uppfattning om dokumentation av vätskebalans vid postoperativ vård på en ortopedisk vårdavdelning före och efter ett undervisningstillfälle.Metod: Studien som genomfördes var en kvantitativ interventionsstudie med en enkätundersökning och journalgranskning. Interventionen bestod av undervisning i ämnet vätskebalans. Enkätundersökningen genomfördes före och efter utbildningen med 11 respektive 8 deltagare. Före och efter utbildningen granskades 60 patientjournaler (n=120).Resultat: Enkätundersökningen visade att sjusköterskorna och undersköterskorna ansåg att arbetet med vätskebalans var viktigt för patienten, men en förändring i avdelningens rutiner var önskvärd. Ingen förändring i uppfattningen om arbetet med vätskebalans kunde ses hos sjuksköterskorna och undersköterskorna efter utbildningen.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva betydelsen av hjälpmedel som arbetsterapeutisk intervention för personer med demenssjukdom. Datainsamlingen genomfördes genom en litteratursökning via databaser tillgängliga vid Luleå tekniska universitet, vidare tillkom en artikel utifrån en sekundär sökning. Artiklarna kvalitetsgranskades för att avgöra om de var lämpliga att inkluderas i studien. Resultatet grundades på elva artiklar, varav nio kvalitativa och två kvantitativa Artiklarna analyserades genom att ta fram likheter och skillnader. Resultatet redovisas i tre kategorier; Hjälpmedel stödjer självständighet och delaktighet, Hjälpmedel minskar oro och stress för vårdgivare och anhöriga och Hjälpmedels funktion och design påverkar användandet.

Bakgrund Arbetsterapeuter har en central roll i ryggm?rgsskadade patienters str?van mot ett meningsfullt aktivitetsliv. Ungef?r 330 personer per ?r f?rv?rvar en ryggm?rgsskada i Sverige. En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen nedanf?r skadest?llet och aktivitetslivet f?r?ndras.

En Acceptance and Commitment Therapy (ACT)-intervention på tre sessioner á tre timmar har erbjudits en icke-klinisk grupp stressade kvinnor (N=20). Målet var att undersöka deltagarnas reaktioner på interventionen och att se huruvida ACT kan tänkas påverka deltagarnas upplevelse av och resurser för att hantera stress. Data samlades in före och efter interventionen, vid varje session, samt vid en tre månaders uppföljning. Deltagarnas reaktioner undersöktes med hjälp av enkäter och skriftliga utvärderingar, medan förändring i stressupplevelse och copingresurser mättes med självskattningsskalorna Perceived Stress Scale respektive Coping Resources Inventory. Acceptance and Action Questionnaire-2 användes för att mäta den för ACT centrala variabeln psykologisk flexibilitet.

Rökningsrelaterade sjukdomar utgör, trots minskning av antalet rökare, en mycket kostsam post på både individuell och samhällelig nivå. Genom sitt dagliga arbete möter sjuksköterskan många av de individer som vill och är i behov av att sluta röka. För att uppnå goda resultat i form av bestående rökfrihet krävs evidens för att avgöra vilken rökavvänjningsmodell som är den mest effektiva. Syftet med denna studie var att undersöka olika rökavvänjningsmodellers struktur och effektivitet med avseende på individer som står i kontakt med sjukhus. Studien avsåg även att undersöka huruvida den mest effektiva modellen bör anpassas utifrån kön och/eller sjukdomsbakgrund för att uppnå ett mer fördelaktigt resultat.