Sammanfattning: De flesta företag sätter idag större värde på lärande och hög utbildning. Dagens konkurrenskraftiga marknad kräver ett livslångt lärande där individen själv bär ansvar för sin anställning genom att hela Tiden utvecklas och lära sig mera för att vara anställningsbar. Kraven som ställs på individen inom EU är att denna ska vara anpassningsbar, flexibel, leva upp till arbetsgivarnas ökande krav samt uppdatera sin kompetens och sina färdigheter. Tidigare forskning visar att individer idag vill vara attraktiva och anställningsbara för nuvarande och framtida arbetsgivare. Ansvaret för karriärutveckling har gått från organisationen till att numera ligga på individen själv.

Det talas mycket om lärande och det talas om att skolan ska bli en lärande organisation. Det talas inte lika mycket om hur en skola ska bli lärande. Min uppsats handlar om hur skolan kan bli lärande genom att åstadkomma didaktiska möten där lärarna får tid att reflektera över verksamheten. Mötena har handlat om vårt uppdrag, olika skolkulturer och Tiden. De här faktorerna är betydelsefulla när det handlar om skolutveckling. Syftet har varit att skapa tid och plats för reflektion över den egna verksamheten och att på så sätt få syn på möjligheter och hinder som finns för att kunna göra förbättringar i verksamheten. Jag har använt mig av aktionsforskning som metod för att genomföra undersökningen. Studien visar att i den arbetsenhet som ingick i studien finns det goda förutsättningar att använda den egna verksamheten som utgångspunkt i ett utvecklingsarbete. Om didaktiska möten ska äga rum krävs förutsättningar i form av tid för möten med andra..

I studien undersökte vi hur ett antal förskollärare verksamma inom förskolan ser på begreppet barn i behov av särskilt stöd samt hur arbetet avseende dessa barn bedrivs inom förskolan. I studien använde vi oss av kvalitativ ansats i form av intervjuer. I resultatet har det framkommit att förskollärarnas definitioner av begreppet ?barn i behov av särskilt stöd? inte behöver vara någon diagnos. I arbetet med dessa barn framkom det att Tiden inte är tillräcklig.

Bakgrund: Företag utan vinst, historia och jämförelseobjekt är svåra att värdera med traditionella värderingsmetoder. Debatten kring detta problem har den senaste Tiden varit livlig, inte minst gällande internetföretag. Syfte: Identifiera de mekanismer som i huvudsak påverkar marknadens aktörers värdering av förhoppningsföretag, samt förklara hur mekanismerna påverkar aktörernas värdering. Avgränsningar: Vi studerar inte hur mekanismerna rankas av aktörerna eller hur vi ska kunna fastställa hur mycket de påverkar värdet på företaget. Genomförande: Intervjuer har förts med fem professionella aktörer.

Kongsberg Automotive (KA) är ett företag som verkar i den hårt konkurrensutsatta fordonsbranschen. Vid en av företagets anläggningar som är placerad i Mullsjö sker montering av växelföringssystem. KA ser ett behov av att öka kapaciteten i avsnittet genom att öka produktiviteten. En stor förbättringspotential har identifierats vid omställning mellan olika produktvarianter i monteringsavsnittet. Genom ställtidsreducering förväntas kapaciteten att öka i monteringsavsnittet, vilket även bidrar till ökad flexibiliteten för att på ett konkurrenskraftigt sätt kunna möta kundernas varierade behov.

Studiens syfte är att undersöka vad Reggio Emilias miljöfilosofi, med miljö menar jaginredning och undersöka hur den anpassats för att passa tre svenska förskolor, jag har ävenundersökt vilka hinder som finns i anpassningen, hur filosofin kan utvecklas och om det finnsen svensk miljöfilosofi. Svar på detta har jag fått genom en kvalitativ undersökning i form avintervjuer på tre förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerat i södra Sverige. Depedagogerna jag intervjuade såg få hinder i anpassningen eftersom filosofin var till för attanpassas, de ansåg att filosofin hela Tiden måste utvecklas och att detta sker genom möte ochutbyte med andra förskolor. Skapandematerial i olika former var i fokus på förskolorna, tillexempel byggmaterial och återvunnet material. Miljön var tydlig och tillgänglig för barn.

Arbetsmotivation är ett fenomen som är väl omtalat i massmedia men som kan vara svårt att få ett ordentligt grepp om och därför ville vi undersöka detta fenomen djupare. Syftet med denna studie var från början att undersöka vad som motiverar människor till arbete men detta syfte preciserades med Tiden och blev slutligen hur människor kan motivera andra till arbete, hur vägledare pedagogiskt arbetar med att motivera någon. Vi har valt en hermeneutisk ansats där vi utgått ifrån den framstående teorin om självbestämmande. I uppsatsen presenteras vår hermeneutiska väg från det preliminära syftet till det slutgiltiga resultatet med tillhörande diskussion.  För att kunna genomföra vår studie tog vi hjälp av en verksamhet vid namn AMA som jobbar med bland annat motivationsarbete. Sammanlagt utfördes intervjuer med 12 anställda från AMA:s sex avdelningar där två personer från varje avdelning intervjuades.

Svenska Högarna är en ö samling som ligger 70 km öster om Stockholm och tack vare dess centrala läge i Östersjön skulle en station kunna vara av strategiskt intresse för de stora fältstationer som redan finns i fastlandet.En inventering av den kustnära undervattensmiljön har tidigare skett där och enligt en rapport skulle ytterligare inventeringar behövas.Den är tillgänglig för forskning båda från hav och land. Det vill säga att forskarna ska kunna ta sig ute på havet med små motorbåtar direkt från stationen. En hanläggning som består av en pyr, bryggor och en inlastnings yta samt båtgarage är länkad till stationen.Byggnadens typologi och infrastruktur anpassas till öns kuperade topografi samt förhåller sig till det befintliga programmet på ön som består bland annat av tillsynsmans bostad, fyren och övriga lokaler i inre hamnen.Den ska hålla i Tiden mot de hårda förhållanden som ön utsätts för under de olika årstiderna..

Syftet med uppsatsen är att beskriva och skapa förståelse för den mening anställda ger projektarbete med tanke på de olikartade uppfattningar som råder. Ambitionen är att uppsatsen ska kunna vara till nytta för de organisationer vars medarbetare arbetar mer eller mindre i projekt, men även för dem som själva arbetar eller har arbetat i projekt. Samtidigt önskar jag också teoretiskt bidra till den samhällsvetenskapliga diskussionen om projektarbete. För att uppnå syftet har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod. Intervjuer har gjorts med personer som arbetar mer eller mindre i projekt för att utifrån detta sedan analysera meningsskapande i projekt. Jag har i min studie funnit att den mening som skapas i projekt bland annat beror på vad individen fokuserar och vilken referensram denne bär med sig.

Palliativ vård i livets slutskede omfattar vården av vårdtagare med obotbar, symtomgivande sjukdom. Palliativ vård inkluderar all omvårdnad så att inte vårdtagarna lider den sista Tiden av sin aliv. Som vårdgivare i den palliativa vården måste det finnas ett starkt engagemang och lyhördhet för vårdtagaren. Enligt vårdtagarna är en av de allra viktigaste egenskaperna hos vårdgivaren att kunna lyssna. Upplevelsen av att någon bryr sig om vårdtagarna betyder mycket.

Syftet med uppsatsen är att studera i vilken omfattning teorin för den gränslösaorganisationen kan appliceras och förbättra FMLOG: s förmåga att stödja Försvarsmaktensinternationella insatser samt att besvara på vilket sätt ?Den gränslösa organisationen?påverkar Försvarsmaktens Logistikorganisation genom att besvara följande frågor:1. I vilken grad påverkar Försvarsbeslut 2004 Förvarsmaktens logistik organisation?2. I vilken grad kan Försvarsmaktens logistik göras till gränslös organisation?För att besvara dessa frågor har gjorts en litteraturstudie och en enkätundersökning, somteoretisk koppling har använts Ron Ashkenas ?Den gränslösa organisationen?.Av uppsatsens resultat framgår att det finns möjlighet att applicera den gränslösaorganisationsteorin på Försvarsmaktens logistikorganisation.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger på förskolan beskriver hur de arbetar för att stödja barn att komma in i den fria leken. Vi ville även undersöka vilka strategier pedagogerna använder sig av för att hjälpa barn att komma in i den fria leken. I studien användes en kvalitativ forskningsstrategi. För att samla in material till studien intervjuades åtta pedagoger på tre olika förskolor. Resultatet visar att material, miljön och Tiden har en stor påverkan på barns fria lek.

Fixturer är vanliga i tillverkningsindustrin för att hålla detaljer på plats under Tiden de monterassamman. Det vanliga är att fixturerna konstrueras för varje specifik uppsättning av detaljer som skafixeras. Ibland uppstår behovet att kunna justera fixturer så att de kan återanvändas. Den typ avflexibel fixtur som används i detta arbete har fått namnet flexapod.Arbetets resultat är ett grafiskt användargränssnitt, en operatörspanel, som hjälper operatören medjusteringen av flexapoderna. Målet för operatören är att justera längden på flexapodens sex ben såatt flexapoden hamnar i önskat läge.

Syftet med undersökningen var att belysa kvinnors motivation- och copingstrategier på väg ut ur missbruk. Vidare var syftet att undersöka de salutogena faktorer kvinnorna ansåg hade hjälpt dem behålla sin drogfrihet. Tre intervjuer genomfördes och data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultaten visade att motivationen till den inledande behandlingen var knuten till upplevelsen av att ha förlorat allt och möjligheten att få tillbaka sitt liv samt barnen. Motivation till fortsatt drogfrihet var i första hand barnen och en ökad självkänsla samt mening med livet.

Hur beter sig skärpiplärkor (Anthus petrosus) när de försvarar reviret mot en inkräktare under häckning? Eskalerar de aggressivitet olika eller har de en gemensam strategi? Påverkas beteendet av häckningsfas? Kan använd tid säga något om motivation att försvara revir? För att besvara dessa frågor placerades en burhållen artfrände av endera kön i etablerade revir. I studien mättes ägnad tid åt olika aggressiva beteenden, vilka hade klassats och graderats beroende av styrkan i hoten. Resultatet visade att alla hanar eskalerar aggression på ett likartat sätt och ägnade i medeltal lika lång tid åt olika nivåer. Individuella skillnader förekom dock då några individer eskalerade lite snabbare men det tolkades inte som ökad motivation att försvara revir.