SammanfattningTitel:                             Hur får företaget sina anställda motiverade till sitt arbete?Datum:                         2012-05-25Nivå:                             C-uppsats i företagsekonomi 15 hpFörfattare:                   Ida Jensen, Nicklas Gustafsson samt Tanja LjubezHandledare:                 Thomas KarlssonExaminator:                 Petter BoyeProblembakgrund:     En av de viktigaste resurserna inom organisationerna är kunskapskapitalet som finns hos de anställda. För organisationerna handlar det om att maximera utnyttjandet och utvecklandet av kunskapskapitalet. Därmed måste de anställdas krav, behov och förväntningar tillfredsställas till den högsta möjliga grad.Problemformulering: Hur får företaget sina anställda motiverade att utföra arbetet? Genom en tillfredsställande arbetsmiljö, tydlig ansvarsfördelning, möjlighet till karriärmässig och personlig utveckling eller via belöningar som erbjudanden eller bonus?Syfte:                                  Syftet med genomförandet av studien är att få en bredare och djupare förståelse av hur företag motiverar sina anställda för att maximera utnyttjandet av kunskapskapitalet.Metod:                          En kvalitativ undersökning har gjorts där vi inriktat oss mot fyra kontorschefer.

Om den effektiva marknadshypotesen inte gäller skulle varje aktie handlas över eller under aktiens verkliga värde. Om så är fallet skulle alla index som är viktade efter börsvärde automatiskt överexponeras när en aktie handlas över dess verkliga värde och underexponera när en aktie handlas under dess verkliga värde. Det här betyder att kapitalviktade index är fundamentalt och strukturellt bristfälliga och kommer kontinuerligt övervikta alla aktier som handlas över verkligt värde och undervikta all aktier som handlas under verkligt värde. Efter att läst Robert Arnotts forskningsartikel ?Redefining Indexation? väcktes intresset av att utföra studien på den svenska aktiemarknaden.

The globalization of political and economic processes is a growing moral concern for theologians and political philosophers alike. My thesis aims to outline, analyze, and compare church studies of globalization with global theories of justice.To do this, I draw upon recent studies of globalization made by the World Council of Churches (WCC) and the Lutheran World Federation (LWF). The WCC and LWF are two global reaching church organizations. They have a common aim of uniting churches for ecumenical dialogue and are involved in social, economic, political, and ecological questions. The WCC and LWF analyze globalization by applying biblical and theological principles from the Christian tradition.

Research regarding the maintenance of the Sami language shows that the Swedish society has a big influence on the development of the Sami identity and also the maintenance of the Sami language. The assimilation of the Sami language and the traditional Sami religion was forced mainly by the Swedish education form and the Swedish church. In modern times many different forms of Sami identities have been developed due to the scattering of the Sami people, and also because of the urbanization of the Swedish society. The Sami nature religion is still alive in the Sami group, thanks to the mythological stories told and preserved by their oral  tradition. The purpose of this assignment was to make research of how the Sami identity is being presented in three current Swedish books.

Det här arbetet är en empirisk undersökning av Erasmus studenter i Lund under läsåret 2006/2007. Arbetet fokuserar på identitetsförändringen av Erasmus studenterna under tiden i Lund. Undersökningen baserar på George Herbert Meads, Peter Bergers och Thomas Luckmanns teorier om identitetsutvecklingen.Det empiriska materialet baserar på tre intervjuer, email och materialen ur "gruppen" jag lade opp i nätforumen Studiverzeichnis och Facebook. Frågorna riktade sig omkring följande teman: språk, boendesituation och festförhållande. Sammanlagt deltog tjugosex Erasmus studenter i min undersökning varav tjugoett var tysktalande.Undersökningen visade att tiden under Erasmus inte uppfattas som en äkta värld utan att den förmedlar bilden av en fiktiv värld och att de känns som om man befinner sig på en skolresa.

Denna uppsats syftar till att undersöka utbildning och forskning inom fysik- och teknikämnenavid Uppsala universitet mellan åren 1955 och 1975. Här studeras dels växelverkan mellan tvåolika verksamheter; utbildning och forskning, och dels den lokala utvecklingen av, ochgränsdragningsarbetet mellan, två vetenskapliga discipliner; fysik och teknik. Förändringarnatolkas som resultat av interaktion mellan forskning och utbildning å ena sidan, och utbildning ochandra samhälleliga arenor å andra. Uppsatsen diskuterar Thomas Gieryns teori om att epistemiskauktoritet hos en vetenskap uppkommer nedströms, i en samhällelig arena utanför forskningendär den uppkom. I uppsatsen drivs tesen att lärogång inte enbart kan räknas som nedströms irelation till forskning utan som uppströms, nedströms och mer därtill.

I denna uppsats analyseras ett avsnitt ur Thomas Warburtons svenska översättningav Gertrude Steins The Autobiography of Alice B. Toklas (1933). Analysen byggerpå en jämförelse mellan källtext och måltext, där skillnader på språklig detaljnivådiskuteras med avseende på möjliga orsaker och effekter. Diskussionen utgår ifrånen systematisk analys av hur stilistiska effekter i källtexten uppstår som ett resultatav genomgående drag på olika språkliga nivåer. Syftet är bland annat att se vad somhänder med sådana språkliga aspekter som inte hör till de mest uppenbara ochtypiska översättningssvårigheterna och som kanske därför inte får så mycket uppmärksamheti översättningsprocessen.Verktygen och metoderna för analysen är i huvudsak hämtade från den lingvistiskastilanalysen och dess tillämpning inom översättningsvetenskapen, samt tillviss del anpassade efter den bok som utgör mitt analysobjekt.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur de danska tidningarna Berlingske och Ekstra Bladet samt de svenska Expressen och Svenska Dagbladet rapporterade och diskuterade om attentatet mot Charlie Hebdo i Paris den 7 januari 2015 veckan efter händelsen. Uppsatsen syftar till att besvara följande frågeställningar: Hur skiljer sig de fyra tidningarna åt i hur de valt att publicera bilder på och ur Charlie Hebdo? Hur ser förekomsten av värdeord ut i de fyra tidningarna kring yttrandefrihet, pressfrihet och extremistisk islamism, i samband med attentatet? På vilket sätt diskuteras yttrandefrihet kontra extremistisk islamism i nyhets- respektive opinionstexter? Vad finns det för tankar bakom publicistiska val och pressetik i samband med Charlie Hebdo-rapporteringen?Resultaten visar att de danska tidningarna använder värderande ord i större utsträckning än de svenska. Det gäller både om orden används i positiv eller negativ kontext.  De visar också att tidningarna gjort olika värderingar när det gäller publicering av omslag samt karikatyrer kopplade till Charlie Hebdo.

The main objective in this study is to examine the pupil?s possibility to affect the upper secondary schools in Stockholm, Sweden. I was once active in the pupil?s council and experienced some hardships, feeling a great dissatisfaction among teachers and principals against pupil?s suggestions and chances to affect their school environment. Thus I wanted to do a contemporary study of where schools in Stockholm stand today within this issue.

This is an essay about the political development of Iraq after the overthrow of the Baath regime by the coalition forces in 2003. Almost seven years later, the political scene is still characterised by chaos, even though the country entered a new phase with the adoption of democratic thinking and a new openness to the world. The unstable political situation is a product of inter-ethnic conflict and the interference by neighbouring countries. Iraq is up against two formidable tasks ? building democracy and building a nation.

I föreliggande C-uppsats behandlar vi ämnet sociala band och dess beskaffenhet i en verksamhet i södra Sverige. Vi undersöker även huruvida dessa band är en påverkande faktor för emotionell energi och hur detta i sin tur påverkar motivationen i arbetet. Intresset har också varit att titta på om det existerar en skillnad i dessa processer, beroende på om respondenterna i verksamheten befinner sig i nära anslutning till varandra eller ej. Dessa frågor har vi undersökt genom kvalitativ metod samt hermeneutisk ansats, vilket innebär att vi inte är ute efter absolut sanning eller fakta utan det vi kommer fram till är en tolkning av respondenternas egna upplevelser. Materialinsamlingen har skett genom nio semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats utifrån fyra teorier ? Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas J.

Titel: Styrning- Fyra nyckelfaktorer Ämne/Kurs: FEK 591 Magisterseminarium, 10 poäng Författare: Olof Ask, Henrik Dreyer och Mikaela Kalcin Handledare: Robert Wenglén Företag: Saddex Nyckelord: Styrning, chefskap, subkulturer, kompetensbas och relationer. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utveckla en modell som beaktar viktiga aspekter vid val av styrsätt inom organisationer. Metod: Vi har i denna använt oss av en induktiv ansats och har således tagit utgångspunkt i empirin. Data har samlats in med kvalitativ metod i form av personliga djupintervjuer. Vi har genomfört nio stycken intervjuer som alla ägt rum i intervjuobjektens naturliga miljö.

Uppsatsen studerar representationen av romer i miniserien Den förste zigenaren i rymden (Agneta Fagerström-Olsson, 2002), med fokus på verkets bild av romerna och tillämpningen av de audiovisuella uttrycksmedlen.Studiens teoretiska och metodologiska utgångspunkt består i en av Richard Dyer inspirerad definition av representation, Stuart Halls utläggning om stereotypering och motståndsstrategier, Edward W. Saids resonemang gällande ?vi och de Andra?, Robert Stam och Louise Spences metod fokuserande tillämpning av audiovisuella uttrycksmedel i audiovisuella verk, samt Claudia Gorbmans och Kevin J. Donnellys tankar om filmmusik, jämte tidigare forskning i ämnet.Analysen avtäcker att representationen av romer i Den förste zigenaren i rymden är komplex. Å ena sidan stärker miniserien, genom innehållet och ljudspåret, flera ?zigenarstereotyper? och översätter mestadels ?rom/roma? med ?zigenare?.

AbstractAuthors: Mikael Gustafsson & Kristofer von WachenfeldtTitle: With help from people and cattle; to recover from mental illness in a rural environment [translated title]Supervisor: Kent-Inge PerseiusPurpose: The aim of this study was to examine feelings of recovery from mental illness in the perspective of individuals participating in Nymålen; a rural- situated facility focusing on recreation- and work- related interventions. The study took place outside of Oskarshamn, Sweden. The study focused on if, and in that case how, Nymålen contributes to recovery from mental illness. We were also interested in which factors affecting the recovery-process, as expressed by the participants themselves.Method: Eight individuals from Nymålen participated in individually performed semi- structured interviews. The collected data was then coded and categorized to enable further analysis by using Qualitative content analysis inspired by Graneheim & Lundman (2003).

Idag är en stor del av Sveriges befolkning sjukskrivna utifrån regeringens uppsatta mål. Därför har regering under 2001 startat ett arbete för att öka folkhälsan och minska sjukskrivningarna genom att tillsätta ett program av 11 stycken åtgärder, 11-punktsprogrammet. Uppsatsens syfte är att utvärdera två av punkterna i 11-punktsprogrammet genom Evert Vedungs måluppfyllelsemodell, samt att redogöra för vad demokratiteoretikerna Robert Nozick och John Rawls anser om statens inblandning och i vilken utsträckning den tillåts påverka befolkningens levnadsvanor för att få ned sjukskrivningarna. Frågeställningarna är: vilka mål har regeringen ställt upp gällande det svenska sjukförsäkringssystemet och då närmare bestämt i två av punkterna i 11-punktsprogrammet? Har målen uppfyllts utifrån Evert Vedungs måluppfyllelsemodell? Och i vilken utsträckning tillåts staten enligt etablerad demokratiteori att försöka påverka människors levnadsvanor för att uppfylla dess mål? Det vill säga, få ned sjukskrivningarna och förbättra folkhälsan.