I dagens globaliserade samhälle är det enkelt att placera sitt kapital på olika marknader. Dock kan det innebära både risker och möjligheter för investeraren. Vilket betyder att det satsade kapitalet antingen kan bli en lönsam investering eller gå förlorat. Bör hänsyn tas till landsrisker på aktiemarknaden för att kunna bedöma investeringens lönsamhet?Syftet med studien är att ta reda på vilken betydelse landsrisker har för avkastningen i industri- respektive tillväxtländer.

En väsentlig fråga hos textil- och klädindustrin (TK-industrin) har alltid varit om de skall utföra arbetet själv eller köpa in arbetet. TK-industrin använder sig av outsourcing på grund av att de inte själva klarar av att sköta verksamheten på ett tillfredställande sätt eller att man helt enkelt väljer att inte utföra arbetet själv. De främsta motiven till att outsourca är att företaget vill uppnå kostnadsbesparingar och fokusera på kärnverksamheten. TK-industrin är unik och frågan är om det främsta motivet är kostnadsbesparingar eller finns det andra motiv såsom fokus på kärnverksamhet, flexibilitet eller bättre kvalité som är huvudmotivet till outsourcing.Vårt syfte med uppsatsen är att genom intervjuer undersöka varför TK-industrin använder sig av outsourcing och vilka effekter det ger. Uppsatsen syftar även till att ta reda på hur specialiserade logistikföretag kan förbättra för företag inom TK-industrin.

Vi kodade 1318 artiklar från fyra tidningar: Aftenposten och Dagens Näringsliv i Norge och de svenska tidningarna Dagens Nyheter och Dagens Industri. Studien var kvantitativ och undersökte vem som syns i ekonomijournalistiken..

Aktiekursen påverkas av en rad olika faktorer, allt från spekulationer- till nationella och internationella händelser. Många tidigare studier har genomförts för att undersöka i vilken utsträckning olika centrala makroekonomiska variabler påverkar aktiekursen, de flesta i USA och Asien. Studier på den svenska marknaden har i stort sett lyst med sin frånvaro. Syftet med studien är att undersöka om det finns något samband mellan olika aktieindex och makroekonomiska variabler genom att studera fyra olika branschindex; finans, fastighet, teknologi och industri. Syftet är att lyfta fram eventuella skillnader mellan branschindexen.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur olika anställda på en given industri ? kollektivarbetare och tjänstemän - reflekterar över sina arbetskläder och vilket symboliskt värde kläderna har i deras kontext, samt hur detta påverkar deras egen identitet. Frågeställnigarna arbetet utgår ifrån är: Vilket symboliskt värde har arbetskläder för de anställda på den givna industrin? Och, hur påverkar arbetsklädernas symboliska värde den enskilde individens identitet? Uppsatsens empiri grundar sig på samtalsintervjuer med tre anställda från en industri, och där empirin tolkas utifrån sociologiska teoretiska modeller såsom den symboliska interaktionismen, det dramaturgiska perspektivet, begrepp från sociologen Pierre Bourdieu, och idéhistorikern Michel Foucaults redogörelse över den moderna disciplinen. De slutsatser som kan dras utifrån analysen av empirin, är att på denna industri så finns det en social hierarki - oberoende av överordnande chefspositioner - som upprätthålls genom arbetskläders symboliska värde. Arbetsklädernas symboliska värde består i att de uttrycker en distinktion och identifikation mellan olika typer av kapital och definierar och markerar de olika positioner som finns inom detta fält.

Syftet med denna studie var att undersöka ett maskinsystem för uttag av trädbränsle i klena gallringar i norra Västmanland och södra Dalarna för Mellanskog. Genom driftuppföljningsdata kunde produktiviteten och kostnaderna för maskinsystemet beräknas, samt kostnaderna för sönderdelning och transport och hur dessa förändras med transportavståndet till industri. Resultatet visar att skördarens produktivitet är beroende av storleken på skördad medelstam, samt att skotarens produktivitet sänks med ett ökat skotningsavstånd. Den totala kostnaden för drivningsarbetet för ett medelobjekt (sett till maskinsystemets produktivitet) i denna studie var 178 kr/m3f inklusive kostnader för flytt, planering och tillägg för vinst. Om man bortser från dessa kostnader uppgår kostnaden för skördaren till ca 88kr/m3f och kostnaderna för skotaren till ca 61kr/m3f. Att enbart sönderdela materialet kostar 58 kr/m3s och kostnaden för transport beror på tranportavståndet, ett längre avstånd innebär en högre kostnad.

Textilindustrin är en industri som ständigt växer och utvecklas. År 1995 introducerade det japanska företaget Shima Seiki den första maskinen med de tekniska egenskaperna, som gjorde det möjligt att producera ett trikåplagg med complete garment teknik. Denna introduktion revolutionerade tillverkningstekniken för dessa plagg. Denna studie har skrivits som ett examensarbete på kandidatnivå inom Textilingenjörsprogrammets avslutande del på Högskolan i Borås. Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka vilket produktionssätt som var mest effektivt tidsmässigt vid produktion av ett plagg i finstickad trikå, ur ett supply chain perspektiv.

Rapporten beskriver funktionen och implementationen av ett mjukvarusystem utformat för att hämta och presentera data från Internetanslutna sensorer. Idén bygger på ett koncept av Jerry Lindblom vid EISLAB på Luleå tekniska universitet. Utvecklandet har skett i nära samarbete med Gema Industri AB med målet att möjliggöra användning av systemet för övervakning av elmotorer och remdrifter i industrier, men detta är bara ett av de möjliga användningsområdena. Systemet gör det möjligt för användare att skapa webbsidor som kan innehålla dynamiskt skapade grafer utifrån mätdata som tidigare insamlats från sensorer. Tillvägagångssättet är användbart i en mängd olika tillämpningar.

This is a study of predictions made by the press during the financial crisis in Asia in the autumn of 1997. The study includes a qualitative, quantitative and comparative analysis of the Swedish newspapers Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet and Dagens Industri. In the last chapter a quantitative analysis of the newspaper Finanstidningen, that today no longer exists, has also been made for comparative reasons. A theoretical framework is also set in the study to explain how the predictions can affect the economy. The quantitative analysis shows that 2/3 of the texts in the traditional morning papers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet included predictions about the crisis from an Asian or global perspective, while only 1/3 of the texts in the financial newspapers Dagens Industri and Finanstidningen included such predictions.

Ett av de hetaste ämnen inom dagens IT-industri är SOA ? Service Oriented Architecture ? . Många av de aktiva debatterna handlar om hur SOA bidrar till att öka organisationernas flexibilitet och känslighet för förändring, något som historiskt har varit svårt att uppnå. Men hur många kan påstå sig veta vad SOA egentligen är? Termen har blivit ett så kallat ?buzzword?, dvs.

Jag vill berätta och jag väljer att göra det med stygn, tygoch färg. I sviten Sju sorters ensamhet är det tyst ochtomt, människorna vet inte riktigt vad de ska ta sig till.De har allt de tänker att de behöver, de har ett fint ochprydligt hem, de har ett jobb att gå till och en familjsom möter dem när de kommer hem. Ändå infinner siginte den där lyckan de har hört talas om att man skaleta efter. Det är något som fattas.Något är snett i samhället idag och det bekymrar mig.Jag tror att det därför jag återkommer till gråzonen, tillensamheten och allt det om skaver. För att på så sättkanske kunna förändra, om än bara lite, eller i alla fallförstå varför det är som det är.Med hjälp av böcker, filmer, P1 och helt vardagligaskeenden försöker jag ringa in vad det egentligen är jagvill säga.

En produktkonfigurator är en typ av informationssystem som skall stötta konfigurationsprocessen, det vill säga sammansättning av komponenter till en kundanpassad produkt. Ett sådant system har till uppgift att hitta en giltig och komplett specificerad produkt bland alla möjliga alternativ som matchar kundens behov.Flera produktkonfiguratorer finns tillgängliga på marknaden idag. Svårigheten med dessa är att de alla tillhandahåller olika modelleringsansatser och funktioner som gör det svårt för företag att välja det system som matchar bäst. Trots de uttryckta svårigheterna tycks det saknas tydliga riktlinjer för hur en tillverkande industri som står inför valet av produktkonfigurator kan få insikt i detta. Syftet med denna studie är därför att, via samarbete med företaget SOMAS Instrument AB, föreslå en modell som kan användas för att tydliggöra de behov och krav som bör styra valet av produktkonfigurator, samt identifiera de aspekter som behöver tas i beaktning i samband med detta.Studien är en aktionsbaserad fallstudie som tillämpat en modell, baserad på tre teoretiska perspektiv, hos företaget SOMAS Instrument AB.

Jag har vävt porträtt ett tag nu. Jag har tyckt om det sällskapliga i det. Umgänget med bilden av ett ansikte. Men var det egentligen bilden jag ville umgås med? Var det inte personen? Kanske kunde jag använda bilden för att komma personen nära? Jag ville ta det ett sällskapligt steg till.

De senaste årens långa och kalla vintrar har lett till ett ökat antal halkolyckor. Genom att undersöka halkolyckors utsträckning samt halkskydd som fanns tillgängliga konstaterades det att ett behov av nya halkskydd fanns. Enkäter för att ge svar på användning av halkskydd togs fram och svar från personer i åldrarna 20-65 visade att man överlag inte använde halkskydd. I stor utsträckning berodde det på halkskyddens dåliga kvalité och den negativa stämpeln som fanns på dem . Textila material undersöktes för att finna lämpliga egenskaper.

Denna rapport presenterar arbetet med att definiera och identifiera parametrar i form av kundvärden på svensk industri som är av vikt vid funktionsförsäljning av produktion. Arbetet är utfört i forskningsprojektet Factory-in-a-Box #4 som inriktar sig på att påvisa lönsamhetsmöjligheterna med funktionsförsäljning av tjänsten ?producera?. Industriell samarbetspartner för Factory-in-a-Box #4 är FlexLink Systems AB. En Factory- in-a-Box #4 är en mobil och flexibel produktionsenhet som snabbt ska kunna ställas om genom olika faser i sin livscykel.