Detta arbete behandlar den diskurs som utgörs av Estetiska Programmets Bild- och formgivningsinriktning. Studiens bakgrund är dels min mångåriga yrkesverksamhet som bildlärare i gymnasieskolan och den tveksamhet gällande läroplanens relevans som jag länge haft, dels gymnasieutredningens direktiv som varit att generellt höja kvaliteten på den svenska gymnasieutbildningen. Den uppfattning jag skaffat mig genom bl.a. tidigare studier på b- och cnivå, är att läroplanen är otydlig i syfte och målsättning och har en teoretisk grund som är både torftig och ålderstigen, och därigenom saknar viktiga begrepp för att behandla vår tids kultur. Arbetet är tvådelat.

I dagens Sverige konsumeras årligen stora mängder kläder. Nyproduktion av textil har en betydande miljöpåverkan med bland annat stor åtgång av vatten samt mängder av kemikalier. Ett alternativ till allt nyproducerat skulle kunna vara andrahandsmarknaden för kläder.Syftet med studien är att undersöka om de kvinnliga kunderna hos butikerna Myrorna och Beyond Retro konsumerar färre nyproducerade plagg för att de konsumerar second hand- och vintagekläder.Vi har använt oss utav en kvantitativ undersökning där vi intervjuat totalt hundra stycken respondenter i anslutning till Myrorna och Beyond Retros butiker. Vidare har vi genomfört fem stycken kvalitativa intervjuer med vana konsumenter hos ovannämnda butiker, för att fånga deras resonemang bakom svaren.De kvantitativa intervjuerna visar på att en liten majoritet anser sig konsumera färre nyproducerade plagg för att de konsumerar second hand- och vintagekläder. Samt att det överhängande motivet bakom köpen var att second hand- och vintagekläder är unikt och trendigt.

Ambitionen med projektet har varit att skapa en tillbyggnad som tydligt relaterar till huvudbyggnaden på flera nivåer. Projektet genomfördes genom att studera tidsandan, idéer och företeelser som låg till grund för museets födelse, arkitekten Stülers tankar kring vad ett museum är och hur en museibyggnad bör utformas, förstå huvudbyggnadens form och proportioner samt analysera platsen. Friedrich August Stüler ansåg att museet i lika hög grad som dess innehåll var konst. Stüler formulerade fyra punkter om hur byggnaden på bästa sätt kunde visa upp och komplettera sitt innehåll1. Undvikande av en för stor anhopning av likartade konstverk2. En i möjligast mån mångfaldig utformning av rummen med olika uppställnings- och belysningsmotiv för konstverken3.

Dust, our smallest common denominator                                                                                                                                                                 Charlotta Lindvall ABSTRACT  I find it fascinating to know that we are all made of the same material as the stars and that everything is connected to each other and in a constant movement and transformation, a recycle of material. We are all made of stardust. In fact all life is sprung out of dust.In my essay I investigate the dust and ask the question if there are any traces in the dust. I look at the history of the dust and how it has affected us and our world through the decades. What does this small and airy but oh so unappreciated dust tell us? Why do we want to get rid of it? Is it possible to find a sense of belonging in the big context by investigating the dust and its origin and could I transform such a low material as dust into something magic that makes people reflect on our origin and belonging and how everything is connected? In my work I use dust as a material and in the essay I compare my work with other artists who have worked with dust as a material.Dust is everywhere because its source is from everything.

Utifrån intresset för estetiska lärprocesser och hur det påverkar elevers lärande i ämnesintegrationhar jag gjort en undersökning i årskurs ett på gymnasiets estetiska program om elevers lärandegenom estetiska lärprocesser i ämnesintegration. Syftet är att tydliggöra vad den estetiskalärprocessens bidrar med vid ämnesintegrering. De frågeställningar jag utgått ifrån är ?På vilketsätt kan estetiska lärprocesser bidra till lärandet i ämnesintegration i projektform? Hur ser estetiskalärprocesser ut vid ämnesintegration med engelska och svenska? Hur kan man genomämnesintegration med Estetisk kommunikation 1 bredda förståelsen för innehållet i både denkursen och andra kurser??. Ramen för undersökningen är ett projekt som löper under sju veckordär kurserna Estetisk kommunikation, Engelska 5 och Svenska 1 integreras.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här undersökningen är skapa bättre förståelse för hur människor påverkas av att delta (passivt eller aktivt) i kulturella aktiviteter samt vidga kunskapen kring kultur som hälsofrämjande åtgärd. Följande frågeställningar har använts: Hur påverkas människan av mötet med kultur, fysiologiskt och psykologiskt. Vilka sjukdomstillstånd kan påverkas av kulturutövande? Vilken typ av kompetens krävs av personal som vägleder deltagarna i kulturella aktiviteter i hälsointerventioner? Vilka åtgärder behövs, inom vård, politik, samhällsstruktur och forskning för att kultur som hälsofrämjande åtgärd skall nå de människor som behöver den?MetodDen här studien är kvalitativ och bygger på halvstrukturerade djupintervjuer med fyra forskare. Intervjuerna är analyserade med meningsinnehållet (inte språket) i fokus.

Bakgrund: Redan på Platons tid ansågs det att utbildning bidrog till att människan utvecklade sina talanger och begåvningar för att må bra. Idag har man funnit att språk och andra uttrycksformer, som till exempel bild, kan användas som redskap för vår mänskliga interaktion. Barns lärande kan utvecklas genom bland annat skapande, samtal och reflektion. Det finns många möjligheter och många olika sätt för barn att lära sig att göra saker på. Pedagoger har friheten att utforma undervisningen efter eget tyckande, dock utifrån vissa ramar, som styrdokument och läroplaner.

Denna text a?r en reflektion o?ver maktfo?rha?llanden inom det (konst)musikaliska fa?ltet, och ett fo?rso?k att beskriva hur de produceras och reproduceras genom den musikaliska diskursen, de system av normer och avgra?nsningar som definierar den, och det sociala rum da?r den verkar.Den centrala tanken i texten a?r att det a?r verkets (och da?rigenom upphovspersonens) framtra?dande snarare a?n dess substans som avgo?r dess maktposition i fo?rha?llande till andra. Med framfo?rallt Michel Foucault och Judith Butler anva?nder jag mig av en teori om subjektet som na?got som inte a?r essentiellt, substantiellt och enhetligt, utan na?got som konstrueras i det performativa framtra?dandet i av diskursen fabricerade positioner. Musiken a?r sa?ledes performativ, som utsaga go?r den na?got, da? den tilla?ter, stabiliserar och reproducerar en given identitet och position.Diskursen ses ha?r alltsa? som ett maktfa?lt, definierad av sociala och kulturella normer, avgra?nsningar och fo?rbud, i vilken de subjekt som beha?rskar spra?ket, koderna, handlingarna, estetikerna och praktikerna tilla?ts framtra?da.Jag har i denna text fo?rso?kt att se hur diskursens manifesta yta ? musiken ? pa? olika sa?tt kan verka fo?r att do?lja den position som upphovspersonen intar, och da?rmed det subjekt som reflekteras i den socialitet da?r den tar plats.

Abstract ? What is an exhibition hall? ? How do you create tension between art and nature? ? Why should an exhibition hall be situated in the country side; would that add to the experience? ? What are the conditions of exhibiting contemporary art? These are some of the questions I first asked myself when I came to work with this project on an exhibition hall outside Kivik, Österlen. These questions brought me to new places, meetings and ideas. The team working actively to realize this project, calls it ?Art by the Sea?. The team has been working with the project since 2001 .

Syftet med studien är att genom en jämförande studie skapa förståelse för hur verksamma smyckekonstnärer i Sverige tänker kring bärbarhet och hur deras smycken påverkar kroppen.Jag har genom kvalitativa intervjuer med fem smyckekonstnärer lyft fram deras åsikter och tankar kring bärbarhet och jämfört detta med aktuell litteratur.De frågeställningar som behandlas är följande:Hur resonerar verksamma smyckekonstnärer kring bärbarhet i förhållande till kroppen, i deras arbete?På vilket sätt är bärbarheten viktig i uttrycket?Hur vill konstnärerna påverka kroppen med sina verk?Vem skapar de för?Resultatet visade att bärbarheten inom smyckekonsten inte är svart eller vit utan i relation till smyckets koncept och syfte. Både bärbarheten och kroppen är centrala element för de verksamma smyckekonstnärer som medverkar i studien men den kommer in i olika skeden i deras processer. Detta återfinns även i litteraturstudien vilket understryker att detta är en generell företeelse. Det finns även en uppdelning mellan kunder med mer traditionella förväntningar och kunder med mer konstinriktade förväntningar vilket gör att många smyckekonstnärer skapar både unika föremål till utställningar och mer gångbara smycken till butiksförsäljning för att nå ut till en bredare kundkrets.Även begreppet bärbarhet visar sig ha flera inriktningar; bärbart som kommersiellt gångbart och bärbart som funktion.

Bakgrund: Besöket med barn på en akutmottagning är oftast oplanerat så föräldrar tar sällan med sig någon leksak eller bok som förströelse under vistelsen. Sjukhusmiljön skiljer sig från miljön i hemmet. Den främmande miljön på sjukhuset med lukter, ljud och vitklädda vårdare kan göra barnen ängsliga. Den fysiska miljöns utformning kan bidra till att både vårdgivare och vårdtagare upplever en större trygghet och är mer tillfreds med sin situation om miljön är estetiskt tilltalande. Syfte: Belysa den inre fysiska miljöns betydelse för barns upplevelse av välbefinnande vid akuta besök på sjukhus.

Denna kandidatuppsats berör platsmarknadsföring på semesterön Mauritius. Vi författare har under en tre veckor lång fältstudie undersökt varför Mauritius utvecklats till att bli en exklusiv paradisö samt hur detta arbete har gått till väga. För att få en helhetsbild av ön samt direktkontakt med berörda aktörer har vi under vår studie intervjuat olika aktörer såsom marknadsföringsorganisationer, myndigheter, lokala entreprenörer samt turister. En intressant synvinkel för Mauritius del är hur denna lilla ö så snabbt kunnat växa fram till vad många i västvärlden kallar ett paradis. Vi åkte till Mauritius i ett tidigt stadium i uppsatsprocessen för att undersöka vilka grundläggande förutsättningar som krävs för att bygga upp en destination samt vilken ekonomisk betydelse turismen har för Mauritius.Uppsatsen fokuserar på de tre begreppen platsmarknadsföring, platsvarumärkesbyggande samt platsimage.

Denna utvärdering handlar om Referensbiblioteket.se, en ämnesportal som skapades 2005 av Informations-och lånecentraler i samverkan, ILS. Webbplatsen riktar sig till personal på folk- och gymnasiebibliotek,och tipsar dem (och andra intresserade) om kvalitetsgranskade internetkällor inom olika ämnesområden.Studien har ett brukarperspektiv. I syfte att undersöka om Referensbiblioteket är en ändamålsenliginformationstjänst har jag studerat webbstatistik, gjort en webbenkätundersökning och samtalat medsju bibliotekarier, fördelat på tre intervjuer. Jag ville ta reda på vilka som i praktiken besöker ämnesportalen,vad de tycker om den och hur de använder den. Bibliotekariernas åsikter har legat till grund förbedömningen av portalen.Utvärderingen visar att Referensbibliotekets styrkor verkar finnas inom SAB-avdelningarna Språkvetenskap(F), Konst, musik, teater och film (I), Historia (K) samt Teknik, industri, kommunikationer(P).

Denna utvärdering handlar om Referensbiblioteket.se, en ämnesportal som skapades 2005 av Informations-och lånecentraler i samverkan, ILS. Webbplatsen riktar sig till personal på folk- och gymnasiebibliotek,och tipsar dem (och andra intresserade) om kvalitetsgranskade internetkällor inom olika ämnesområden.Studien har ett brukarperspektiv. I syfte att undersöka om Referensbiblioteket är en ändamålsenliginformationstjänst har jag studerat webbstatistik, gjort en webbenkätundersökning och samtalat medsju bibliotekarier, fördelat på tre intervjuer. Jag ville ta reda på vilka som i praktiken besöker ämnesportalen,vad de tycker om den och hur de använder den. Bibliotekariernas åsikter har legat till grund förbedömningen av portalen.Utvärderingen visar att Referensbibliotekets styrkor verkar finnas inom SAB-avdelningarna Språkvetenskap(F), Konst, musik, teater och film (I), Historia (K) samt Teknik, industri, kommunikationer(P).

Sammanfattning Urban kids är ytterfunktionskläder för citybarn. Projektet har gått ut på att utveckla funktionskläder för höst och vintersäsong som står i kontrast till outdoor- och sportföretagens estetiska värde. Målgruppen är modeintresserade stadsföräldrar som inte drar sig för att betala det lilla extra för att få en produkt som går i linje med deras livsstil. Syftet med arbetet var att ta fram underlag för att visa att det går att göra tekniskt funktionella ytterfunktionskläder för barn som inte klär sig sportigt. Med hjälp av idégenereringar och en mood board, ett bildkollage för känslan som produkten ska utstråla, har ett koncept arbetats fram under stilnamnet ?rockig lekfullhet?.