Inledning: Syftet med denna studie var att öppna diskussion och belysa den genuina, naturliga relationen mellan Terapeuten och patienten under terapin och relationens roll i den Terapeutiska processen.Frågeställningar: De är baserade på frågor om relationen som begrepp, inställning till personlig öppenhet (Self-Disclosure), relationens betydelse för terapin i relation till Terapeutisk teknik och teoribygge, och frågor om roller i skapande och upprätthållande av relationen i terapin.Metod: Studie är kvalitativ och genomfördes som ensemistrukturerad intervju med fem Terapeuter av olika rinriktning och olika erfarenheter inom Terapeutiskt arbete. Tre av dem var kognitivt orienterade medan två hade dynamisk bakgrund. Materialet analyserades, strukturerades och valdes utifrån frågeställningars ämne och tillåtet utrymme.Resultat: I studien framkom att relationen inom terapi anses som oundviklig del av terapiprocessen och att en god relation mellan patient och Terapeut gynnar terapin och terapins utfall.Diskussion: De intervjuade Terapeuterna beskrev ett mer öppet, fritt, flexibelt sätt att bemöta människan och att använda sin egen person med sin genuinitet samt en mer jämlik ställning mellan Terapeuten och patienten. Slutsats blir att relation har betydelse bland Terapeuter och betecknas som en av de viktigaste tredskapen i psykoterapi..

Dagens psykoterapiforskning domineras av effektstudier. Vad som ligger bakom patientens uppnådda förändring är inte lika utforskat. Den forskning som finns har på senare tid alltmer betonat det relationella perspektivet. Syftet med denna uppsats var att belysa några leg. psykoTerapeuters erfarenhet av vändpunkter inom psykodynamisk psykoterapi inom allmänpsykiatrisk öppenvård.

Introduktion: På särskilda boenden är fysisk och verbal agitation vanliga symtom hos perso-ner med demenssjukdom. För vårdpersonal och närstående är agitation ett av de svåraste sym-tomen att handskas med. Ett agiterat tillstånd utgör även ett stort lidande för personen med demens. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka om musikterapi visar någon effekt på agiterat beteende hos personer med demenssjukdom på särskilda boenden. Metod: Metoden som användes var att göra en litteraturöversikt.

PSYKOTerapeutERS UPPLEVELSER AV VÄNDPUNKTER IPSYKODYNAMISKA TERAPIER  SammanfattningDenna explorativa studies syfte var att undersöka legitimerade psyko­Terapeuters upplevelser av vändpunkter i psykodynamiska terapier. Data utgjordes av halvstrukturerade intervjuer med åtta psyko­Terapeuter och bearbetades med tematisk analys. Frågeställningarna berörde utmärkan­de drag för processen fram till vändpunkten, beskrivning av vänd­punkts­ögon­blicket, hur vändpunkter benämns samt eventuella svårig­heter att definiera vändpunkter. Resultaten visar att utmärkande för vändpunktsögonblicket är att ett genuint möte uppstår, Terapeuten agerar spontant, härbärgerar, har ramar, ger akt på motöverföringskänslor samt är tydlig i förhållande till patienten. Vänd­punktsögonblicket beskrivs ofta som en känsla och blir tydligt i åter­givandet exempelvis i handledning.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och beskriva hur man arbeta med mentalisering/ reflektiv funktion i olika familjeTerapeutiska metoder. Uppsatsen bygger på intervjuer med sex erfarna familjeTerapeuter med olika inriktning som besvarar generella frågeställningar samt beskriver hur de skulle arbeta med ett kliniskt exempel.Resultatet visar att familjeTerapeuterna, oavsett tidigare kännedom om begreppen tänker likartat kring mentalisering och reflektiv funktion i sitt kliniska arbete, och att alla utom en Terapeut väljer snarlika förhållningssätt i arbetet med det kliniska exemplet. Slutsatsen är att mentalisering/reflektiv funktion är något som familjeTerapeuterna ser som vägen till att skapa förändring och att familjeTerapeutiska metoder kan användas för att arbeta med och förstärka mentalisering och reflektiv funktion.The purpose with this essay was to examine and describe how to work mentalizing and enhancing the reflective function with various family-therapeutic methods. The essay consists of interviews with six experienced family therapists with various orientations who answers general questions and describes how they would work with a clinical example.The essay concludes that the family therapists, regardless of previous knowledge of these concepts, think alike about mentalizing and reflective function in their clinical work. All except one also choose a similar approach in their work with the clinical example.

Fokus i studien ligger på Terapeuters val av metod och synen på hästen som Terapeutiskt resurs. Detta görs genom kvalitativ deskriptiv ansats. Terapeuterna intervjuas genom semistrukturerad intervjuguide med öppna frågor. Arthurs teori om vilka typer av Terapeuter som, utifrån personlighet och epistemologiska uppfattningar, är disponerade till en viss typ av Terapeutisk inriktning, användes för att försöka förklara varför de Terapeuter som arbetar med HUT, väljer den metoden. Resultatet visar att Terapeuternas val av HUT metod inte kunde förklaras genom Arthur's teori.

När de nationella riktlinjerna för vård och ångesttillstånd utkom 2010, ansågs psykodynamisk terapi sakna evidens och förbisågs nästan helt som metod i offentlig vård. Vad detta inneburit för de offentliganställda dynamiska Terapeuterna och deras patienter är okänt. Syftet med studien var att få veta hur psykodynamiska Terapeuter upplever sin arbetssituation och om de nationella riktlinjerna som utkom 2010 förändrat arbetet som dynamisk Terapeut i offentlig sektor. Som metod användes en kvalitativ intervju med en öppen frågeställning där fem seniora legitimerade Terapeuter med minst femton år i yrket deltog. Intervjuerna bearbetades i en med en tematisk analys, vilket resulterade i fyra övergripande teman.

 Syftet med denna studie var att genomföra fördjupade reflektioner kring två fall i psykoterapi. Studien gjordes som praktikforskare och från min erfarenhet som psykoTerapeut och existentiell Terapeut. Mina teoretiska perspektiv i studien söktes inom den psykoanalytiska - dynamiska terapiinriktningen, samt från existentiell filosofi och existentiell terapi. Studien utformades från att se livsvärlden från två förhållningssätt, i) fenomenologiskt ? hermeneuistiskt och ii) existentiellt med de fysiska, sociala, personliga och ideala dimensionerna.

Bakgrund: Tidigare forskning visar på att det relationella perspektivet i mötet med Terapeuterna har stor betydelse för utfallet i terapierna oavsett metod eller modell. Att forska tillsammans med de som efterfrågar och behöver vår hjälp känns angeläget då det är de som kanske mest av alla kan bidra med värdefulla kunskaper utifrån deras egna upplevelser. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad patienter upplevt vara verksamt i mötet med Terapeuter i ett kris och konsultationsteam.Metod: Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Data insamlades genom intervjuer och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier som framstod som viktiga faktorer för en hjälpsam Terapeutisk kontakt; att känna tillit, att vara tillgänglig samt att se det som fungerar.Slutsats: Att det är många faktorer som påverkar utfallet i terapierna bekräftas även i denna studie. En röd tråd har varit vikten av relationen till Terapeuten. Däremot har det varit svårt att mer specifikt få fram Terapeutfaktorer som egenskaper och kvalitéer.

Syftet med studien var att beskriva upplevelser av akupunktur hos personer med migrän. Studien baseras på narrativa intervjuer med 10 kvinnor i norra Sverige. Intervjutexterna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: ?lindrar smärta och besvär i kroppen?, ?att få tillbaka livslusten?, ?att få ökad känslomässig styrka?, ?upplevelser under akupunkturbehandling varierar?.

 Syftet med denna studie var att genomföra fördjupade reflektioner kring två fall i psykoterapi. Studien gjordes som praktikforskare och från min erfarenhet som psykoTerapeut och existentiell Terapeut. Mina teoretiska perspektiv i studien söktes inom den psykoanalytiska - dynamiska terapiinriktningen, samt från existentiell filosofi och existentiell terapi. Studien utformades från att se livsvärlden från två förhållningssätt, i) fenomenologiskt ? hermeneuistiskt och ii) existentiellt med de fysiska, sociala, personliga och ideala dimensionerna.

 Syftet med denna studie var att genomföra fördjupade reflektioner kring två fall i psykoterapi. Studien gjordes som praktikforskare och från min erfarenhet som psykoTerapeut och existentiell Terapeut. Mina teoretiska perspektiv i studien söktes inom den psykoanalytiska - dynamiska terapiinriktningen, samt från existentiell filosofi och existentiell terapi. Studien utformades från att se livsvärlden från två förhållningssätt, i) fenomenologiskt ? hermeneuistiskt och ii) existentiellt med de fysiska, sociala, personliga och ideala dimensionerna.

Syftet med denna studie är att belysa psykoTerapeuters erfarenheter av psykoterapi med äldre patienter. Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem äldre legitimerade psykoTerapeuter. I intervjuerna låg fokus på följande frågeställningar, förekommer specifika drag hos en äldre patient, hur ser den  psykoTerapeutiska processen ut med äldre patienter och har psykoTerapeutens egen ålder och livserfarenhet betydelse för psykoterapi med äldre patienter. Resultatet visar att åldras är ett nytt livsskede i en människas liv, som innebär förluster, sorger men också utveckling och fördjupad självkännedom. En tid av försoning och integritet.

Självdestruktivt beteende hos ungdomspopulationen ett svårbehandlat problem och tre till fyra gånger så vanligt hos flickor som hos pojkar. På ett behandlingshem i Bergslagen för unga kvinnor med självdestruktivt beteende, har man påfallande goda resultat. Förutom kognitiv psykoterapi i grupp och enskilt, erbjuds de unga kvinnorna hästassisterad terapi.Denna uppsats har som syfte att fördjupa kunskapen om vad hästassisterad terapi är samt vad Terapeut och patient upplever som verksamt med ridningen. Metoden är dels en begränsad litteraturstudie, dels en kvalitativ undersökning på det aktuella behandlingshemmet där föreståndare och patienter intervjuas.Studien ger vid handen att hästassisterad terapi är en form av Animal Assisted Therapy (AAT) då den, som all annan AAT innebär interaktion mellan patient och ett utbildat djur tillsammans med sin skötare, med målet att underlätta patientens utveckling mot Terapeutiska mål.Författaren visar på att Terapeuten når mål som annars kan vara svåra att nå: Man når kroppen med dess reservoar av minnen, alliansen stärks, och det är ett effektivt sätt att arbeta med medveten närvaro. Subjektivt upplevda effekter hos patienterna är bland annat glädje, lugn, stolthet, självförtroende och framtidstro.

Samskapande tillvägagångssätt i psykoterapi ställer frågor om arten av psykotera--? peutisk kompetens. Enligt nyare forskning är den Terapeutiska alliansen en av de allra viktigaste faktorerna för att förklara Terapeutisk framgång. Den Terapeutiska alliansen är en samskapad relation mellan Terapeut och klient, där bägge parter samverkar för ett gemensamt mål. Så vad är Terapeutens bidrag i att skapa denna Terapeutiska allians? Fyra halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra erfarna familjeTerapeuter, angående deras expertis.