Något i hästväg
En kvalitativ studie kring arbetet med hästassisterad terapi på ett kognitivt inriktat behandlingshem
Självdestruktivt beteende hos ungdomspopulationen ett svårbehandlat problem och tre till fyra gånger så vanligt hos flickor som hos pojkar. På ett behandlingshem i Bergslagen för unga kvinnor med självdestruktivt beteende, har man påfallande goda resultat. Förutom kognitiv psykoterapi i grupp och enskilt, erbjuds de unga kvinnorna hästassisterad terapi.Denna uppsats har som syfte att fördjupa kunskapen om vad hästassisterad terapi är samt vad terapeut och patient upplever som verksamt med ridningen. Metoden är dels en begränsad litteraturstudie, dels en kvalitativ undersökning på det aktuella behandlingshemmet där föreståndare och patienter intervjuas.Studien ger vid handen att hästassisterad terapi är en form av Animal Assisted Therapy (AAT) då den, som all annan AAT innebär interaktion mellan patient och ett utbildat djur tillsammans med sin skötare, med målet att underlätta patientens utveckling mot terapeutiska mål.Författaren visar på att terapeuten når mål som annars kan vara svåra att nå: Man når kroppen med dess reservoar av minnen, alliansen stärks, och det är ett effektivt sätt att arbeta med medveten närvaro. Subjektivt upplevda effekter hos patienterna är bland annat glädje, lugn, stolthet, självförtroende och framtidstro. Patienterna rapporterar att den hästassisterade terapin frigör tankarna och underlättar samtalet samt att närheten till, och gemenskapen med hästen är en viktig beståndsdel.Det finns behov av vidare forskning som värderar insatser som hästassisterad terapi och tar i beaktning den subjektiva upplevelsen av sådan behandling.