Sökresultat:
42134 Uppsatser om Teoristyrd kvalitativ metod - Sida 42 av 2809
Sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med barn som har övervikt och fetma
Förekomsten av barns övervikt och fetma ökar globalt och är ett stort hot mot befolkningens hälsa. Skolhälsovårdens uppdrag är att bevara och förbättra elevernas psykiska och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor.Syftet med denna studie är att belysa skolsköterskors upplevelser av att arbeta med barn som har övervikt och fetma.Metod.Studien utformades som en kvalitativ intervjustudie där åtta skolsköterskor verksamma i Mellansverige inkluderades. Intervjuerna transkriberades och analyserades därefter med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat.Analysen resulterade i fyra kategorier som belyser skolsköterskornas upplevelser av att arbeta med barn som har övervikt och fetma: Att arbeta med ett laddat ämne; Att inte räcka till;Att hjälpa familjen bryta en ond cirkel och Att arbeta med ett problem som kräver engagemang.Slutsats.Trots att det idag finns mycket kunskap som pekar på negativa konsekvenser för barnet, familjen och samhället av att vara överviktig så avspeglas detinte inomskolhälsovården. Ökade resurser är en förutsättning för att skolsköterskor ska kunna arbeta engagerat med barns övervikt..
Elevers motivation till deltagande i ämnet idrott och hälsa : En kvalitativ studie av årskurs 9:e elevers motivation till ämnet idrott och hälsa ur ett motivations- och genusperspektiv
SyfteSyftet med denna studie var att undersöka motivationen till ämnet idrott och hälsa ur ett motivations- och genusperspektiv hos årkurs 9:e elever.Vad är det som motiverar elever i år 9 att delta på idrott och hälsa lektionerna?Vad är det som gör att en del elever är omotiverade till idrotten?Skiljer sig flickor och pojkars svar åt vad gäller motivation till att delta på idrottslektionerna?MetodStudien bygger på en kvalitativ metod. Åtta elever i år 9 på en skola som ligger en bit utanför Katrineholm intervjuades.ResultatBearbetningen och analysen av intervjuerna visade att de motiverade eleverna i årskurs nio blir motiverade genom att de tycker att aktiviteten är rolig och att de kände glädje i det de gjorde. Resultatet visar också att lite mer elevinflytande skulle kunna få de omotiverade eleverna att bli mer motiverade. Resultatet visade på att det fanns skillnader i pojkars och flickors svar gällande motivation.
Svårigheter och utmaningar för pappor till små barn och deras behov av stöd från BVC : - en kvalitativ studie
Bakgrund: En engagerad pappa är betydelsefull för barnets hälsa och utveckling. Genom att ge stöd i föräldraskapet kan barnavårdscentralen (BVC) öka barnets möjlighet till god hälsa. Syfte: Att belysa de svårigheter och utmaningar pappor till små barn upplever och hur papporna beskriver sitt behov av stöd från BVC. Metod: En kvalitativ metod användes. Tio pappor intervjuades och materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys.
Palliativ vård : Sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i kommunalt särskilt boende. En kvalitativ studie
Syftet med studien var att undersöka verksamma sjuksköterskors erfarenheter av vård i livets slutskede i kommunalt särskilt boende. I föreliggande studie har en kvalitativ design med deskriptiv fenomenologisk ansats använts. Deltagare i studien var fyra strategiskt utvalda sjuksköterskor verksamma inom äldrevård vid särskilda boenden i ett litet samhälle i Sverige. Intervjun koncentrerade på händelseförlopp och struktur i det valda ämnet. Frågorna koncentrerades kring sjuksköterskans roll, patientens autonomi, symtomlindring, närståendes roll samt reflektioner kring förbättringsarbete.
Farstametoden : I teori och praktik
Syftet med vår studie var att undersöka en omtalad och kritiserad metod för att lösa mobbning ? Farstametoden. Vi ville undersöka hur verksamma pedagoger i fem antimobbningsteam resonerar kring arbetet med Farstametoden. Vår undersökning visade att de skolor som deltagit i vår studie tycker att Farstametoden fungerar bra. De har på alla skolor reviderat metoden för att den ska passa deras verksamhet och förhållningsätt.
Tandhygienisters uppfattning av att identifiera och behandla tandvårdsrädda patienter - En kvalitativ studie
Syfte: Syftet med studien var att belysa hur tandhygienister på tandvårdskliniker för allmäntandvård identifierar tandvårdsrädda patienter och hur de uppfattar att behandla dessa. Material och metod: Materialet inhämtades genom intervjuer med elva tandhygienister som arbetade på Folktandvårdskliniker inom allmäntandvård i Kristianstad med omnejd. Metoden var kvalitativ och data analyserades med en innehållsanalys. Intervjuerna transkriberades och analyserades och resulterade i tre huvudkategorier som beskrev hur tandhygienister identifierar tandvårdsrädda patienter och upplever att behandla dessa. Kategorierna var patienternas beteende, psykologiskt tillstånd och hantering.Resultat: Tandhygienisterna försöker att vara lugna och fokuserade på att hjälpa och behandla den tandvårdsrädde patienten på ett så tillfredställande sätt som möjligt.
Individuell lönesättning som styrmedel - en jämförelse mellan praktiken och några teoretiskt fastställda faktorer.
Syfte: Syftet är att se om de verksamheter som säger att de tillämpar
individuell lönesättning, verkligen gör det?
Metod: Vi har valt att göra en uppsats med både kvantitativ och kvalitativ
inriktning. Underlaget för undersökningen har varit intervjuer med 19
respondenter i fyra olika verksamheter.
Slutsatser: I tre av de fyra fall vi undersökt kan vi konstatera att den
individuella lönesättningen inte fungerar.
Modersmålsundersvisning- en kvalitativ studie om invandrarföräldrars inställning till modersmålsundervisning
Syftet med mitt arbete var att undersöka vad några invandrarföräldrar hade för inställning till modersmålsundervisningen. Jag valde en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Mitt arbete baserades på intervjuer som jag gjorde med åtta invandrarföräldrar. I resultatet framkom att nästan alla invandrarföräldrarna från undersökningen hade en mycket positiv inställning till modersmålsundervisningen. Många ansåg att de barn, som lärde sig sitt modersmål, kommunicerade bättre med andra som talade samma språk.
Segregering, integrering och utveckling
BAKGRUND: I massmedia diskuteras ofta om hur barn med annat språk än svenska misslyckas med att integreras i samhället och hur dessa barn har det svårt att nå godkänt betyg i kärnämnena, svenska, engelska och matematik. Enligt Hyltenstam, K. & Lindberg (2004, s.17) är en viktig förklaring till detta misslyckande att undervisningen i svenska som andraspråk inte bedrivs enligt intentionerna i styrdokumenten. Detta problem kan begränsa barnens möjligheter senare i deras skolgång och yrkesliv.SYFTE: Vårt syfte med studie är att undersöka och beskriva hur skolor arbetar med flerspråkighet.Våra frågeställningar är:? Hur resonerar verksamma pedagoger kring flerspråkighet?? Hur stöttas flerspråkiga elever i skolan?? Hur resonerar pedagoger kring samverkan med föräldrar till flerspråkiga elever?METOD: Den metod som använts är kvalitativ metod i form av nio intervjuer och observationer av sex pedagoger vid olika tillfällen.
Kulturers uttryck och utveckling ? en studie om NTBF:s på Ideon.
Denna uppsats behandlar organisationskulturer i olika typer av företag (NTBF) påIdeon. Genom att tillämpa kvalitativ metod har vi undersökt hur kulturen kommer tilluttryck, samt vad miljön i forskningsparken har för betydelse. Vidare har vi ävenundersökt hur utvecklingsfasen påverkar kulturen i dessa företag idag. Vi vill med detta öka förståelsen gällande kulturer i de företag vi undersökt och relatera dessa företag till varandra för att på så vis kunna redogöra för skillnader och likheter mellan företagen. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie på sex företag lokaliserade på Ideon.
Äldres personers upplevelser av ensamhet : En litteraturstudie
Bakgrund: Åldrandet innebär naturliga biologiska, sociala och psykologiska förändringar, andelen äldre i samhället beräknas öka och äldre upplever ett lägre socialt deltagande kontra resten av befolkningen. Ensamhet beskrivs som en obehaglig eller oacceptabel avsaknad av relationer och involverar hur en person uppfattar, upplever och utvärderar den avsaknaden. Hälsoproblem och upplevelsen av livskvalitet är knutet till ensamhet. Ingen konsensus om fenomenet ensamhet finns inom vårdvetenskapen. Sjuksköterskan har viktig roll att upptäcka, motverka och förebygga ensamheten, därför behövs mer kunskap om fenomenet.
Miljöredovisning - är den obligatoriska miljöredovisningen använd och användbar?
Syftet är att analysera om den obligatoriska miljöinformationen är använd av intressentgrupperna ? kreditgivare, placerare och försäkringsbolag, samt att diskutera informationens användbarhet. Vårt metod bygger på en övervägande induktiv ansats eftersom det inte finns någon teori som uttryckligen behandlar vårt problemområde. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod och har inhämtat information till vår uppsats genom att intervjua placerare, kreditgivare, försäkringsbolag, kommun, länsstyrelse och revisorer. Det har tydligt framkommit att kunskapen om den obligatoriska miljöredovisningen är låg hos målgruppen.
Hälsa på lika villkor? : Vuxna med funktionshinder och deras upplevelser av fysisk aktivitet
Ur ett folkhälsoperspektiv har människors levnadsvanor en central betydelse för hälsa och sjukdomsbörda. Personer med funktionshinder riskerar i större utsträckning att drabbas av försämrad hälsa och sjukdom än övrig befolkningen. Forskning visar dock att fysisk aktivitet förbättrar personer med funktionshinders möjlighet till en bättre hälsa. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka möjliggörande och hindrande faktorer vuxna personer med funktionshinder upplever vid organiserad fysisk aktivitet. Datainsamling har skett med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personer med olika funktionshinder och erfarenheter intervjuades.
Koncernredovisning i enlighet med K2 ?Nulla regula sine exceptione
Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om det är teoretiskt möjligtatt applicera K2 vid upprättande och offentliggörande avkoncernredovisning och i sådana fall hur det bör göras.Vidare utreds huruvida K3 respektive K2 ger en rättvisande bild avverksamheten genom utformningen av de finansiella rapporterna.Metod: Uppsatsen är uppbyggd på en kvalitativ och explorativ metod förinsamlingen av empiri. Vidare används ett mer induktivtförhållningssätt till teorin.Teori: Studiens teori baseras på lagstiftning och litteratur som berörrättvisande bild samt koncernredovisning i enlighet med K3respektive K2.Empiri: Empirin som presenteras har samlats in via semi-struktureradedjupintervjuer. Antalet personer som intervjuades uppgick till sexpersoner.Slutsatser: Studien visar att det råder osäkerhet i branschen gällandeuppfattningen hur en koncernredovisning i enlighet med K2 börupprättas. Vidare förklaras två tillvägagångssätt för de företag somfrivilligt vill upprätta och offentliga en koncernredovisning. Meddetta uppstår dilemman kopplade till värdering av enskilda poster,i vilket det föreligger en viss konsensus kring hur dessa bör lösas..
Medieundervisningen och dess förutsättningar på den svenska gymnasieskolan, En kvalitativ studie av styrdokument samt gymnasielärare och deras attityder till medieundervisningen
SammanfattningTitel: En Jämförelse i Blancokredithantering mellan Svenska Nischbanker från Detaljhandelsbranschen och Universalbanker Ämne: Industrial and Financial Management Central Begrepp: Blancokredit, Kreditrisk, Kreditprövning, Nischbanker Forskningsfrågor:? Använder svenska universalbanker och nischbanker med ursprung från detaljhandelsbranschen samma kriterier för riskbedömning vid blancokreditgivning?? Hur skiljer sig deras kredithantering?Syfte: Syftet med studien är att göra en jämförelse i blancokredithantering mellan nischbanker med ursprung från detaljhandelsbranschen och Sveriges universalbanker. Detta för att utreda eventuella likheter och skillnader och belysa dessa i en modell. Metod: Vi har valt att använda en deduktiv metod och utfört en kvalitativ undersökning. Våra undersökningsobjekt avgränsas till Svenska nischbanker med ursprung från detaljhandelsbranschen och universalbanker.