Syftet med uppsatsen är att undersöka repatriaters upplevelser av repatriationsprocessen. Fokus ligger på arbetsrelaterade aspekter i syfte att utvidga förståelsen för hur repatriaters upplevda relation till organisationen påverkar tankar om uppsägning bland repatriater. Teorin är uppdelad i fyra avsnitt. Repatriatens uppfattning om hemkomsten samt arbetsvillkoren efter hemkomsten. Som efterföljs av repatriaterna i hemorganisationen för slutligen redogöras för vad den normativa teorin har för goda råd till företag.

Uppsatsens syfte är att förklara Tetra Pak bolagens rådande inköpsmönster gällande icke produktrelaterade varor och tjänster samt utreda hur avtalslojaliteten kan ökas. För att uppfylla syftet genomfördes en fallstudie på Tetra Pak. I enlighet med det positivistiska synsättet utformades en enkät för att kartlägga Tetra Pak bolagens IPV-inköp. Enkätsvaren följdes sedan upp med intervjuer som fokuserade på anledningarna till rådande inköpsmönster. För att förstärka studiens generaliserbarhet utfördes också mindre ingående fallstudier av fem andra företag.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda eventuella samband mellan företags ägarstruktur och beroendet av interna medel vid investeringar. Med ägarstruktur avses här ägarkoncentration samt typ av ägare. Vidare är syftet att med hjälp av relevanta teorier hitta möjliga förklaringar till de resultat vi får fram. Metod: Kvantitativ metod. Teori: Agentteorin, pecking order-teorin.

De flesta organisationer använder idag informationssystem i sin verksamhet. Ofta har man flera olika system för att lösa olika problem och för att stödja olika funktioner i en organisa¬tion. När en organisation har två eller flera informationssystem som är fristående från varandra riskerar man att hamna i en situation där ett behov att koppla ihop dessa uppstår. Anledningar till detta kan till exempel vara att man vill göra informationen tillgänglig eller effektivisera verksamheten. Fallstudien har undersökt vilka orsaker till, och motiv för, integration som individer i en organisation anser ligga bakom ett upplevt integrationsbehov.

171 miljoner människor i hela världen har diabetes enligt World Health Organisations (WHO) senaste undersökning år 2000. Den kroniska sjukdomen påverkar individens hälsa och syftet med magisteruppsatsen är att undersöka om diabetiker har fler sjukskrivningstillfällen och sjukskrivningsdagar än icke-diabetiker? Uppsatsen empirisk data kommer från HILDA (Health and Individuals Longitudinal Data and Analysis) och teorin baseras på Grossmans ekonomiska teori om individens hälsoinvesteringsbeteende (2000) samt Kristian Bolin et als (2002) utökning av Grossman teori. Ekvationerna i uppsatsen bygger på teorin men det är nya hälsomått på efterfrågan på och investeringen i hälsa; sjukskrivningsdagar ? respektive sjukskrivningstillfällen.

Problemformulering. Varför valde ledningen att outsourca? Hur påverkas de anställdas av att företaget outsourcat? Vilka skyldigheter har arbetsgivare och anställd gentemot varandra?Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de anställda påverkas av att ledningen beslutar sig för att outsourca, genom att definiera skyldigheter i det psykologiska kontraktet.Teorin definierar outsourcing. Outsourcing innebär att tjänster och varor som tidigare producerats internt övertas av en extern leverantör. Teorin presenterar även de vanligaste motiven till att ledningen väljer att outsourca och vilka risker som företaget utsättas för när de väljer att lägga ut aktiviteter hos en extern leverantör.

Bakgrund: Individualiseringen är något det talas om alltmer i dagens samhälle, men som samtidigt är vetenskapligt omtvistad, vilket visar på någon typ av paradox. Denna studie tar utgångspunkt i individualiseringen som diskurs, och vill undersöka om och hur den påverkat framställningar i samhällskunskapsböcker. Därmed prövas också teorin om läroboken som ett snabbföränderligt medium när det gäller politiskt laddade frågor.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning läroboksframställningar påverkas av samhälleliga diskurser, och att se huruvida individualiseringsdiskursen är en sådan typ av fråga som kan påverka framställningarna.Metod: Med en kvalitativ textanalys undersöks framställningar av arbetsliv och näringsliv i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Som analysinstrument används dimensionerna individfokus/kollektivfokus samt uttryck för individualism/uttryck för kollektivism. Sammanlagt sex böcker analyseras, två utgivna ca 1990, två utgivna ca 2000 och två utgivna ca 2010.Resultat: Individualiseringsdiskursen har påverkat framställningar i läroböcker.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera IASBs framgång och tillit som internationell standardsättare, då nya standarder utvecklas i samarbete med FASB.Undersökningen har genomförts utifrån en induktiv ansats. Metoden har gått ut på att analysera artiklar och comment letters, för att sedan knyta an denna empiri med vår teoretiska referensram. Det teoretiska perspektivet har i stor omfattning utgått ifrån att beskriva den institutionella teorin. Utifrån teorin undersöks vilka formella och informella regler, normer och värderingar som styr organisationen och den institutionella miljö där IASB verkar. I empirin framförs åsikter från comment letters, artiklar och dokument.

Bakgrund och problemdiskussion: I takt med att vår omgivning blir mer digitaliserad skapasvarje dag, timme och sekund allt mer data. De stora datamängder som skapas går underbenämningen ?big data? och kan förklaras som stora datamängder som överskrider kapacitetenför vad ett vanligt databassystem kan hantera. Genom big data kan företag få ökad informationoch kunskap om sina kunder och därmed få ett bättre underlag till sina Customer Intelligencelösningar.Big data är på många sätt lovande men det kvarstår en del utmaningar, bådeaffärsmässiga och tekniska innan det kan anammas fullt ut. Arbete och hantering av data tar idagupp cirka 7-10 % av bankers rörelseresultat och frågan är hur de skulle kunna utvinna och lagradenna data på ett effektivt sätt.

Den svenska app- industrin befinner sig i ett skede där flera framgångsrika appföretagutvecklas. Det flesta av appföretagen klassar sig som born globals även fast de intealltid innehar marknadsandelar utanför Sverige men där deras tekniska grund tillåter deatt ha en global marknadsnärvaro. Men att göra dess marknadsnärvaro till enmarknadsandel är en process som kräver mycket mer än att bara kalla sig för bornglobal. Entreprenörer måste fylla en stor roll när det kommer till att skapa dessamarknadsandelar, där entreprenören även måste ta viktiga beslut i bland annat valet avinvesterare eller riskkapitalister, vilket kan bidra till att öka chansen för appföretagenatt bli framgångsrika globalt.Den teoretiska referensramen som används för att komma underfund med problemethar huvudsakligen varit, born global teorin, Nätverksperspektivet och InternationelltEntreprenörskaps teori. Där man även kan hitta underrubriker under några teorier.I analysen har vi analyserar vår teoretiska referensram med det empiriska insamladedata för att tillsammans kunna få en slutgiltig analys genom att kombinera teorin,empirin och våra egna tankar.Vi har kunnat dra slutsatsen att det är viktigt för Svenska appföretag att knyta till siginvesterare och riskkapitalister med kunskap och nätverk för att kunna lyckasinternationellt.

En undersökning gjord av KPMG visar att det nya regelverket K2 som Bokföringsnämnden har gett ut inte tillämpas av några mindre aktiebolag i studien. Arnell menar att revisorers inställning till K2 har en påverkan på varför de inte tillämpas. (Kristoffersson 2009). Det här har lett oss in i syftet att genom en empirisk studie identifiera och analysera vad revisorer anser om K2. Eftersom den nuvarande utredningen om sambandet redovisning och beskattning kan komma att påverka K2 har vi även valt att ställa oss frågan hur revisorer ser på K2 i relation till SamRoB-utredningen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka repatriaters upplevelser av repatriationsprocessen. Fokus ligger på arbetsrelaterade aspekter i syfte att utvidga förståelsen för hur repatriaters upplevda relation till organisationen påverkar tankar om uppsägning bland repatriater. Teorin är uppdelad i fyra avsnitt. Repatriatens uppfattning om hemkomsten samt arbetsvillkoren efter hemkomsten. Som efterföljs av repatriaterna i hemorganisationen för slutligen redogöras för vad den normativa teorin har för goda råd till företag.

En säker informationskanal med hög överföringskvalitet krävs i dessa dagar när informationsöverföringen ökar för varje år som går. Det finns olika sätt att skapa detta. Antingen genom att se till att överföringsmediet är av mycket hög kvalitet eller att skapa en skyddsmekanism som gör att de överföringsfel som kan uppstå kan detekteras och även korrigeras om man önskar detta. Denna uppsats handlar om detta, att kunna detektera och korrigera fel. Denna gren inom matematiken kallas kodningsteori.Uppsatsen presenterar grunden för kodningsteorin, för att sedan presentera några vanligt förekommande kodningsalgoritmer, Hamming koder, BCH koder, Reed-Solomon.

Den svenska app- industrin befinner sig i ett skede där flera framgångsrika appföretagutvecklas. Det flesta av appföretagen klassar sig som born globals även fast de intealltid innehar marknadsandelar utanför Sverige men där deras tekniska grund tillåter deatt ha en global marknadsnärvaro. Men att göra dess marknadsnärvaro till enmarknadsandel är en process som kräver mycket mer än att bara kalla sig för bornglobal. Entreprenörer måste fylla en stor roll när det kommer till att skapa dessamarknadsandelar, där entreprenören även måste ta viktiga beslut i bland annat valet avinvesterare eller riskkapitalister, vilket kan bidra till att öka chansen för appföretagenatt bli framgångsrika globalt.Den teoretiska referensramen som används för att komma underfund med problemethar huvudsakligen varit, born global teorin, Nätverksperspektivet och InternationelltEntreprenörskaps teori. Där man även kan hitta underrubriker under några teorier.I analysen har vi analyserar vår teoretiska referensram med det empiriska insamladedata för att tillsammans kunna få en slutgiltig analys genom att kombinera teorin,empirin och våra egna tankar.Vi har kunnat dra slutsatsen att det är viktigt för Svenska appföretag att knyta till siginvesterare och riskkapitalister med kunskap och nätverk för att kunna lyckasinternationellt.

Vår uppsats styrker teorin att företag formulerar sin strategi utifrån analys av konkurrenskrafterna i branschen. Vi kan också spåra påverkan från ägarnas avkastningskrav och från andra intressenter, som staten via presstödet. Ekonomi- och verksamhetsstyrning påverkas i hög grad av vald strategi..