Sök:

Sökresultat:

3773 Uppsatser om Teorin som vi utgćr frćn - Sida 2 av 252

En undersökning om sambandet mellan koldioxidutslÀpp och BNP i Sverige - enligt teorin om miljö Kuznets kurvan

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka den lÄngsiktiga relationen mellan CO2-utslÀpp per capita och förÀndringar i BNP per capita enligt teorin om miljö Kuznets kurvan (EKC) i Sverige. I uppsatsen anvÀnds tidsserier över CO2-utslÀpp per capita samt BNP per capita som omfattar Ären 1839-2011. Relationen mellan de tvÄ tidsserievariablerna har undersökts med ekonometri, för att se om det finns ett samband som ger stöd Ät teorin om EKC. Resultaten frÄn de ekonometriska testen indikerar pÄ att det finns en relation som stÀmmer med teorin. Detta innebÀr att Sveriges BNP per capita har ökat under hela den undersöka perioden, medan utslÀppen av CO2 per capita har nÄtt en vÀndpunkt frÄn vilken de har minskat.

InlÀrningsstilar-individanpassning och variation i skolan

MÄlet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur elever lÀr enligt teorin om olika inlÀrningsstilar och hur man kan hjÀlpa eleverna att hitta sin unika stil. Detta för att skaffa kunskap om hur man kan individanpassa och variera undervisningen utifrÄn elevernas behov. I litteraturgenomgÄngen tar jag upp fyra teorier om inlÀrning som anvÀnds i skolan idag och dÀrefter urgÄr jag frÄn Howard Gardners teori om olika intelligenser. Jag tar Àven upp olika pedagogiska metoder och hur omgivningen pÄverkar inlÀrningen. Vidare gÄr jag in pÄ hur lÀrarrollen pÄverkas och jag behandlar ocksÄ lÀromedel och andra hjÀlpmedel.

GROUPTHINK

Syfte med denna uppsats Àr att kritiskt granska och analysera Irving Janis begrepp groupthink samt bedöma om det Àr en hÄllbar teori.De frÄgestÀllningar jag valt att behandla Àr:? Vilken kritik har och kan riktas mot Irving L Janis groupthink teori?? PÄ vilket sÀtt har groupthink teorin utvecklats sedan uppkomsten?För att besvara frÄgorna och uppfylla mitt syfte sÄ genomförde jag en litteraturstudie dÀr jag utgick frÄn en kvalitativ ansats.Resultatet visade att sedan Janis myntade begreppet 1972 har kritiken frÀmst riktats mot det bristfÀlliga stöd teorin fÄtt, dess negativa utformning samt Janis snÀva inriktning pÄ nÀr groupthink leder till fiaskon. UtifrÄn denna kritik och min egna analytiska förmÄga kommer jag fram till groupthink teorin inte Àr att ses som en hÄllbar teori. Det sÀtt groupthink teorin utvecklats pÄ Àr att den gett upphov till flera andra förklaringsmodeller nÀr det gÀller beslutsfattande i grupp samt att den verkat som en katalysator för detta omrÄde inom smÄgruppsforskningen..

Vinst eller förlust, en studie av Libanonkriget 2006

Hur ska resultatet av ett krig mÀtas, pÄ vilket sÀtt Àr det möjligt att opartiskt bedöma vem som vunnit eller förlorat. I mÄnga fall Àr resultatet uppenbart, ingen tvivlar t.ex. pÄ att Storbritannien vann Falklandskriget, utfallet pÄ slagfÀltet motsvarar uppfattning av vem som vann kriget. Men i mÄnga moderna krig Àr situationen en annan, utgÄngen kan vara omtvistad, eller sÄ Àr det svÄrt att uppfatta om kriget överhuvudtaget har avslutats. I uppsatsen anvÀnds score-keeping teorin som Àr ett sÀtt att analysera resultatet av ett krig, vilken aktör vann? Fallet som analyseras Àr Libanonkri-get 2006 som utkÀmpades mellan Israel och Hizbollah och Àr intressant dÄ resultatet dels Àr om-tvistat samt att det skedde mellan en stat och en organisation som Àr grupperad inom och verkar ifrÄn en annan stat.Uppsatsens syfte Àr dÀrför att utifrÄn score-keeping teorin analysera Libanonkriget 2006.Den vetenskapliga frÄgan som skall besvaras Àr: Vilken aktör kan sÀgas ha vunnit Libanonkriget 2006 utifrÄn score-keeping teorin.Designen för undersökningen Àr en teorikonsumerande studie av Libanonkriget 2006 dÀr av teorin givna variabler operationaliseras för att kunna stÀllas mot ett urval ur empirin.

Grupprocessen i ett estetiskt temaarbete

VÄrt examensarbete behandlar grupprocesser i ett tematiskt grupparbete. Vi ville se vad som hÀnde med barnen i det estetiska temaarbetet och hur de utvecklades i ett estetiskt avseende. DÀrefter önskade vi se om en av de rÄdande teorierna om grupprocesser stÀmde i vÄrt arbete med cirkustema i en förskoleklass om 12 barn. Teorin om grupprocesser vi har anvÀnt oss av Àr FIRO - teorin av Will Schutz. Som grund för vÄr analys har vi anvÀnt oss av observationer av bÄde Anja som observatör och Cecilia som deltagande observatör, dÀr vi har stÀllt vÄra observationer mot varandra.

Svenska för alla - om vad gymnasieÀmnet svenska som andrasprÄk Àr i teorin, hur det gestaltas i praktiken samt vilka alternativ det finns för en utveckling av Àmnet.

Jerkeman, Ingrid & Larsson, Elisabet. (2005). Svenska för alla ? om vad gymnasieÀmnet svenska som andrasprÄk Àr i teorin, hur det gestaltas i praktiken samt vilka alternativ det finns för en utveckling av Àmnet. Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 60 poÀng, Malmö högskola.

Att skörda demokrati -Är maktfördelningen mellan samhĂ€llsklasserna det frĂ€msta hindret för Guatemalas demokratiseringsprocess?

Med denna studie avser vi att identifiera vilka hinder som finns i demokratise-ringsprocessen. För att göra detta anvÀnder vi oss utav en historisk-sociologisk te-ori, presenterad utav Rueschemeyer, Stephens, Stephens (1992). Teorin bygger pÄ antagandet att det Àr maktrelationen mellan samhÀllets klasser som styr förutsÀtt-ningarna för en demokratisk utveckling, dÀr en stark markÀgande elit samt en svag underklass utgör negativa faktorer. För att pröva teorin gör vi en fallstudie över Guatemala. Denna grundar sig pÄ en jÀmförelse av demokratiseringsprocessen över tid, frÄn tidigt 90-tal fram till idag.

VAD ÄR DET SOM GER 80-TALISTER ARBETSMOTIVATION? : ? Med fokus pĂ„ inre och yttre motivationsfaktorer

Det skrivs mycket i media om den nya generationen 80-talisterna som Àr pÄ vÀg in pÄ arbetsmarknaden. De skiljer sig frÄn tidigare generationer genom att vilja sjÀlvförverkliga sig sjÀlva samtidigt som de vill ha en hög lön och ett trivsamt arbete. UtifrÄn Self-Determination teorin som bygger pÄ de tre psykologiska behoven autonomi, kompetens och relaterande Àr syftet med denna studie att undersöka om det som skrivs i media stÀmmer med vad som faktiskt motiverar 80-talister till arbete. En enkÀt genomfördes med 72 undersökningsdeltagare. Resultatet visade pÄ ett signifikant samband mellan yttre motivation och arbetsmotivation.

Socioekonomisk utveckling och demokrati - en förlegad teori?

Forskningen om teorin gÀllande sambandsförhÄllandet socioekonomisk utveckling och demokrati, Àven kallad moderniseringsteorin, har pÄgÄtt sedan slutet av 1950-talet och pÄgÄr Àn idag. Jag har gett mig in pÄ att göra en egen studie av sambandsförhÄllandet för att försöka verifiera eller falsifiera teorin. Detta Àr ingen enkel uppgift dÄ det Àr mycket svÄrt att bevisa att det Àr just variabeln X som orsakat variabeln Y, men jag har gjort ett försök.Jag har gjort en kvantitativ studie dÀr jag mÀter sambandet mellan socioekonomisk utveckling och demokrati, mÀtt i HDI respektive Freedom House frihetsindex, i alla lÀnder som det finns tillgÀnglig data för. Som ett komplement till detta har jag Àven gjort en mindre fallstudie av Kuba som Àr ett avvikande fall frÄn teorin. Kuba har hög socioekonomisk utveckling men Àr odemokratiskt styrt, frÄgan Àr varför?.

Hur ska utvecklingen i ryska vÀpnade styrkorna förstÄs?

Ryska förhÄllanden pÄkallar ett allt större intresse och frÄgor om ryska förmÄgor samt intentioner har blivit mycket aktuella i samband med Ukrainakrisen vÄren 2014. FörstÄelse avseende utvecklingen av de ryska vÀpnade styrkorna utgör en viktig pusselbit för att förstÄ Ryssland. Syftet med studien Àr att undersöka hur utvecklingen av de ryska vÀpnade styrkorna kan förstÄs ur ett traditionellt respektive ett nytÀnkande ryskt militÀrteoretiskt perspektiv. Studien granskar utvecklingen under 2010-13 sett ur tvÄ teoribildningar, den traditionella teorin om djupoperationen och den nytÀnkande teorin om kontaktlös krigföring.Studien pÄvisar att teorin om djupoperationen till stor del kan förklara utvecklingen som skett under perioden och Àger en relativt hög relevans som teori och förklaringsalternativ. Teorin om kontaktlös krigföring förklarar delvis utvecklingen i de ryska vÀpnade styrkorna under 2010-13, frÀmst avseende nya förmÄgor. Teorin om kontaktlös krigföring Àger följaktligen viss relevans bÄde som teori och som förklaringsalternativ.

Kan förekomsten av en rískpremie förklara avvikelsen frÄn öppen rÀnteparitet? : En empirisk studie av Sverige och USA

Enligt teorin om öppen rĂ€nteparitet (UIP) ska den förvĂ€ntade nominella vĂ€xelkursförĂ€ndringen motsvara rĂ€ntedifferensen mellan tvĂ„ lĂ€nder. I sjĂ€lva verket visar de flesta studier att teorin inte hĂ„ller och att det förekommer ett signifikant negativt samband mellan variablerna istĂ€llet för det positiva sambandet som följer av teorin (Froot&Thaler 1990, McCallum 1994). Även i denna uppsats konstateras ett negativt samband, vilket innebĂ€r att UIP kan förkastas för Sverige och USA under perioden 1994:1-2006:2. En amerikansk investerare som köper svenska statsskuldvĂ€xlar fĂ„r sĂ„ledes förutom en högre rĂ€nta Ă€ven avkastning i form av en apprecierande vĂ€xelkurs. I uppsatsen undersöks om avvikelsen frĂ„n teorin kan förklaras utifrĂ„n förekomsten av en riskpremie för det mindre landet Sverige.

Kilcullen i Nordirland

Upproren i arabvĂ€rlden och VĂ€steuropa har haft olika tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt och olika utfall. Syftet med uppsatsen Ă€r att visa att David Kilcullens teori kring upprorsbekĂ€mpning Ă€r tillĂ€mpig oavsett konfliktens natur eller geografiskt lĂ€ge. Uppsatsen vill illustrera detta genom att pröva teorin mot en annan konflikt Ă€n, konflikten pĂ„ Östtimor och i Irak, ur vilken Kilcullen dragit sina erfarenheter och slutsatser. Min förhoppning Ă€r att det inte finns nĂ„gon skillnad och att teorin dĂ€rför Ă€r fullt tillĂ€mplig och dĂ€rmed Ă€ven kan anvĂ€ndas i ett större perspektiv. Den frĂ„ga uppsatsen dĂ€rmed efterstrĂ€var att svara pĂ„ Ă€r i vilken omfattning Ă€r David Kilcullens teorier kring upprorsbekĂ€mp-ning tillĂ€mpliga pĂ„ en inomeuropeisk, inomstatlig konflikt likt Nordirland.

Kan rational choice teorin och collective action frames förklara orsakerna till terrorism?

En förutsÀttning för att kunna förhindra att terrorattacker utförs Àr kunskap om de bakomliggande motiven och drivkrafterna. Om vi kÀnner till de bakomliggande motiven och drivkrafterna finns det möjlighet att kunna pÄverka dessa faktorer och dÀrigenom minska risken för nya terrorattacker. I den hÀr studien undersöker jag omcollective action frames och rational choice teorin var för sig eller tillsammans kan förklara orsakerna till terrorism. Fram till idag har den strategiska modellen varit den mest anvÀnda teorin för att förklara orsaker till terrorism. Modellen utgÄr frÄn rational choice teorin men har avgrÀnsats till att enbart hantera politiska faktorer, vilket har kritiserats.Kritikerna menar att mÀnniskors kÀnslor har en betydelse för deras handlingar.

Spelar kvinnor roll? En kvantitativ undersökning om huruvida andelen kvinnor i kommunfullmÀktige pÄverkar kvalitén i barnomsorgen

Studien syftar till att pröva teorin om nÀrvarons politik utifrÄn en svensk, kommunal, kontext. Uppsatsen kommer dÀrför att undersöka huruvida en ökad andel kvinnor i politiken ger effekt pÄ det politiska utfallet. Teorin om nÀrvarons politik menar att kvinnliga politiker Àr mer lÀmpade att representera kvinnor dÄ de delar liknande erfarenheter med dem och pÄ sÄ sÀtt antas dela samma politiska intressen.Ett av de politiska omrÄden, som lyfts fram av teorin, som ett sÀrskilt politiskt omrÄde dÀr kvinnor antas ha gemensamma intressen Àr barnomsorg. Uppsatsen kommer dÀrför att studera sambandet mellan andel kvinnor i kommunfullmÀktige och kvalitén i barnomsorgen. Detta görs genom en kvantitativ, statistisk, jÀmförelse av Sveriges 290 kommuner dÀr korrelationen mellan variablerna undersöks.Resultatet av studien visar att det inte finns nÄgot kausalt samband mellan andel kvinnor i kommunfullmÀktige och kvalitén i barnomsorgen.

LEAD-arbete hos LantmÀnnen : En studie om arbetssÀtt för stÀndiga förbÀttringar inom en nordisk koncern

I denna uppsats Àmnar författarna genom en fallstudie beskriva, förklara och analysera ett företagsanpassat internt system för stÀndiga förbÀttringar som utvecklats med hjÀlp av etablerade teorier. Det interna arbetssÀttet LEAD stÄr för lÀrande och engagemang av medarbetare och analys och standardisering av förbÀttringsÄtgÀrder. Studien syftar vidare redogöra för de grundlÀggade vÀrderingar som ingÄr i det interna arbetsystemet och har genomförts via analys av den interna arbetsmetoden med hjÀlp av den generella teorin om den offensiva kvalitetsutvecklingen. Studien visar att det interna arbetssÀttet förhÄller sig positivt till den generella teorin men Àr inte en unik metod vid förbÀttringsarbete. Vidare visar resultatet att LEAD inte förhÄller sig positivt till alla hörnstenar inom teorin om den offensiva kvalitetsutvecklingen..

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->