En undersökning om sambandet mellan koldioxidutsläpp och BNP i Sverige - enligt teorin om miljö Kuznets kurvan
Syftet med denna uppsats är att undersöka den långsiktiga relationen mellan CO2-utsläpp per capita och förändringar i BNP per capita enligt teorin om miljö Kuznets kurvan (EKC) i Sverige. I uppsatsen används tidsserier över CO2-utsläpp per capita samt BNP per capita som omfattar åren 1839-2011. Relationen mellan de två tidsserievariablerna har undersökts med ekonometri, för att se om det finns ett samband som ger stöd åt teorin om EKC. Resultaten från de ekonometriska testen indikerar på att det finns en relation som stämmer med teorin. Detta innebär att Sveriges BNP per capita har ökat under hela den undersöka perioden, medan utsläppen av CO2 per capita har nått en vändpunkt från vilken de har minskat. Resultatet jämförs sedan med historiska händelser som kan ha påverkat variablerna. En viktig förklaring till förekomsten av en EKC i Sverige är den stora utbyggnaden av kärnkraft i Sverige under 1970-talet och början av 1980-talet. Förkortningar som genomgående kommer användas i denna uppsats är: CO2 ? koldioxidutsläpp BNP ? bruttonational produkt /cap ? per capita EKC ? Miljö Kuznets kurvan