Syfte: Syftet Àr att beskriva samband av revisorns bakomliggande psykologiska egenskapers pÄverkan vid vÀrderingen av ett företags varumÀrke.Metod: Studien utgÄr ifrÄn en positivistisk vetenskapssyn dÀr en kvantitativ ansats anvÀnds.Teoretiskt perspektiv: Uppsatsens teoretiska kapitel utgÄr ifrÄn teorier om psykologiska variabler. De psykologiska variabler som i uppsatsen anvÀnds Àr femfaktor-teorin samt riskbenÀgenhet.Empiri: Det empiriska materialet som anvÀnds i denna studie Àr insamlat med hjÀlp av ett modellföretag samt en kompletterande enkÀt.Resultat: Studien i denna uppsats har visat att inga samband finns mellan revisorns psykologiska egenskaper samt dennes vÀrdering av ett varumÀrke. Detta berör bÄde faktorerna i femfaktor-teorin samt riskbenÀgenhet. Ett eventuellt samband finns mellan variablen agreeableness och varumÀrkesvÀrderingen,men dÄ signifikans ej finns för hela modellen Àr det inget som statistiskt kan sÀkerstÀllas..

I den föreliggande studien undersöktes mobilljudens effekt pĂ„ minnesbehĂ„llning i klassrumsmiljö. I Studien undersöktes Ă€ven vilken teori ? unitary teorin eller duplex-mekanism teorin ? som lĂ€mpligast förklarade mobilljudens eventuella effekter pĂ„ kognitiva mekanismer. Metoden bestod i att deltagarna tittade pĂ„ en kort dokumentĂ€r och dĂ€refter utförde ett minnestest, som berörde dokumentĂ€rens innehĂ„ll. Experimentgruppen fick titta pĂ„ dokumentĂ€ren, samtidigt som ringsignaler och aviseringsljud spelades upp under fyra perioder i dokumentĂ€ren, medan kontrollgruppen inte utsattes FÖR buller.

Scientologin a?r en nyreligio?s ro?relse som skildrats flitigt inom popula?rlitteraturen, vilket go?r att den blivit na?got bekant fo?r ma?nga. Syftet med denna uppsats a?r att anva?nda en bekant nyreligio?s ro?relse och utifra?n denna skapa ett undervisningsunderlag som ro?r inneha?llet i Religion 2. Uppsatsen behandlar scientologins ka?nnetecken samt fo?rha?llande till va?rldsreligionerna.

Problemformulering: Vad pÄverkar utformningen av belöningssystem i stora onoterade svenska aktiebolag till individer med chefsbefattningar?Syfte: Att ta reda pÄ vad som pÄverkar utformningen av belöningssystem i stora onoterade svenska aktiebolag till personer som innehar chefsbefattningar. Genom att studera hur dessa bolag utformar sina belöningssystem vill vi föra en diskussion kring hur de anvÀnder sig av belöningar i praktiken. Genom att Ästadkomma detta har vi som förhoppning att kunna bidra med nya observationer till belöningssystemdebatten.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med induktiv ansats, dÀr vi genomfört sex stycken intervjuer med svenska stora onoterade aktiebolag.Teoretisk Referensram: Till följd av vÄr induktiva ansats bygger teorin pÄ den empiri vi fÄtt tillgÄng genom vÄra respondenter.Slutsats: Agentteorin parallellt med Stewardship teorin tillÀmpas dock utan dessas exakta teoretiska design. Företagen erbjuder marknadsmÀssiga löner, utöver de pÄverkar marknaden dem inte.

Titel: Human resources outsourcingHögskola: MĂ€lardalens högskola VĂ€sterĂ„sInstitution: Akademin för hĂ„llbar samhĂ€lls- och teknikutveckling.Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi - FÖA300Författare: Mattias Hedman och Charlotte SkinnarHandledare: Ulla PetterssonSidoantal: 43Bilagor: 1Nyckelord: Outsourcing, HR, relationerSyfte: Uppsatsens syfte Ă€r att utifrĂ„n teorin analysera Fortums och Foras val inom HRO och hur de hanterar den. DĂ€refter presentera förslag pĂ„ vad de skulle kunna lĂ€gga fokus pĂ„ i framtiden utifrĂ„n teorin.Metod: Kvalitativ metod och deduktiv ansats. En fallstudie har genomförts genom semistrukturerade intervjuer pĂ„ tvĂ„ olika företag.Teoretiska perspektiv: Teorin baseras pĂ„ vetenskapliga artiklar och böcker om outsourcing och dĂ„ frĂ€mst outsourcing av personalavdelningens funktioner.Empiri: Fallstudien bestĂ„r av intervjuer med processĂ€garen Lena Jonsson pĂ„ energibolaget Fortums kontor i Stockholm, samt Pia Holm-Johansson, löneansvarig pĂ„ försĂ€kringsföretaget Fora i Stockholm. Dessutom har Fortums och Foras Ă„rsredovisningar frĂ„n 2009 samt deras webbplatser anvĂ€nts.Resultat: Företagen överrensstĂ€mmer med teorin till stor del nĂ€r det gĂ€ller relationen med leverantören och sin interna hantering av HRO. De har upplevt problem, dock ej lĂ€ngre, och företagens val med HRO överrensstĂ€mmer med teorin.

William G. Lycan undersöker i sin bok Philosophy of Language: a Contemporary Introduction möjligheten att förklara lingvistisk mening utifrÄn verifikationismen. Han lÀgger fram en mÀngd invÀndningar som tillsammans skall omkullkasta projektet. DÄ jag lÀst Lycans argument nÄgra gÄnger slÄs jag av det attraktiva med verifikationismens idé och av att jag vill syna kritiken lite nÀrmre. Sammanfattningsvis skriver Lycan att verifikationismen utesluter en mÀngd uppenbarligen meningsfulla satser, inkluderar nÄgra som borde vara meningslösa och att den tillskriver satser fel mening.

Automatisering inom socialtj?nsten aktualiserar en diskussion om hur teknikens p?verkan p? m?nniskobehandlande organisationer ska f?rst?s. Den r?dande diskussionen inom forskningen ?r delad, d?r automatiseringen b?de beskrivs bidra till enhetliga och mer r?ttvisa bed?mningar samtidigt som andra menar att den hotar det professionella handlingsutrymmet och d?rmed kan utmana den individuella behovspr?vningen. Den teknologiska utvecklingen v?lkomnas av kommuner och regioner och beskrivs som en n?dv?ndighet f?r att m?ta framtida behov.

Syftet med uppsatsen Àr att med utgÄngspunkt i trickle-teorin och trickle-effekten undersöka attityden hos olika konsumentgrupper av Cheap Monday, för att se om teori och empiri överensstÀmmer. Vi vill se hur tricklandet och teori om adoptionsprocessen ser ut för varumÀrket, dÄ vi anser att konsumentbeteende för enskilda varumÀrken inte studerats tillrÀckligt. PrimÀrdata har samlats in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med stamkunder och ÄterförsÀljare och en kvantitativ enkÀtundersökning har genomförts pÄ tre gymnasieskolor i Lund. SekundÀrdata har hÀmtats frÄn litteratur i form av böcker, artiklar, uppsatser och elektroniska kÀllor. Insamlad data har sedan analyserats utifrÄn vÄr referensram och slutsatser har dÀrefter faststÀllts.

I denna studie undersöks det hur begreppet integrerad kommunikation definieras i teorin i jÀmförelse medhur de praktiker som sÀger sig arbeta med termen definierar och anvÀnder den. Vidare lyfter studien framde barriÀrer som stÄr framför en praktisk implementering av begreppet, samt möjligheterna till kommaförbi dessa. Syftet Àr att öka förstÄelsen för begreppets innebörd samt för hur det kan utnyttjas till sin fullapotential.Konsulter vid Stockholms ledande PR-byrÄer intervjuades i detta syfte och till grund för diskussionenligger Àven en omfattande presentation av teorin bakom integrerad kommunikation. Resultaten visar attintegrerad kommunikation i praktiken anvÀnds pÄ en abstrakt snarare Àn en konkret nivÄ, och att barriÀrernaför en konkretisering kan sammanfattas inom fyra omrÄden: revirtÀnkande, ekonomiskt system,mÀtbarhet och nya medier. Samtidigt visar studien pÄ hur dessa barriÀrer kan vÀndas till möjligheter i syftetatt förbÀttra den integrerade kommunikationen.Slutsatsen blir att för att anpassa teorin till verklighetens förutsÀttningar, och pÄ sÄ sÀtt möjliggöra praktiskapplicering av teorin, bör man börjar tala om integrerat varumÀrke istÀllet för integrerad kommunikation.BegreppsvÀxlingen förenklar arbetet med att förankra integrationssynsÀttet pÄ ledningsnivÄ och sedanimplementera arbetet ute i organisationen.Nyckelord: Kommunikation, Public Relations, marknadskommunikation, konvergensmodellen, integreradkommunikation, synergi, identitet, organisationskultur, varumÀrke, varumÀrkesplan, Return ofInvestement, Return on Communications, integrerat varumÀrke..

AnstÀlldas produktivitet har överraskande visat sig öka under tidigare nedlÀggningar. Detta uppmÀrksammade fenomen benÀmns nedlÀggningseffekten och förklaras bland annat av anstÀlldas ökade autonomi och utrymme för innovativa förmÄgor under nedlÀggningsperioden. Relationer mellan ledare och underanstÀllda Àr enligt LMX-teorin av olika kvalitét vilket kan förklara anstÀlldas engagemang, ett engagemang som Àven kan förklaras av anstÀlldas individuella differenser. Syftet med studien Àr att undersöka ledarskapets och personlighetsvariabeln work locus of control betydelse för anstÀlldas mÄlengagemang under en nedlÀggningsperiod. En enkÀtundersökning för 275 medarbetare utfördes 2006 pÄ ett tillverkningsföretag.

Hedersrelaterade brott Àr komplexa och skapar svÄrigheter för skolpersonal i deras brottspreventiva arbete. Forskning har visat att offren för hedersrelaterade brott i stor utstrÀckning Àr flickor och kvinnor, men att kvinnor Àven begÄr hedersrelaterade brott, antingen som medlemmar inom kollektivet eller som primÀra förövare. Teorin om sociala band kan anvÀndas för att minska brottslighet. Syftet med studien var att belysa hur kuratorer som arbetar med flickor frÄn familjer med hedersrelaterade problem upplevde sitt brottspreventiva arbete. Det brottspreventiva arbetet innefattar arbete gentemot utsatthet för hedersrelaterade brott utifrÄn de fyra elementen ur teorin om sociala band.

This essay presents an investigation of the ruins of an assembly of crofts in a rural area in the south of Sweden, outside the town Falk?ping. Using literary sources and intangible sources, and then combine them with the information found by investigation of the physical remains of the crofts, the essay attempts to capture the life and the living conditions of the crofters. The investigation is focusing on the period between the nighteenth century and the first decades of the twentieth century, and looks into the the living conditions according to, for example, the buildings, the orientation in the landscape, demografical changes, the transformation of the area over years and how the crofters were affected by powerty. The investigation shows that the crofters in many ways were in vulnerable and exposed positions, powerty summarized as a lack of freedom ? concerning economical, political and social dimensions.

Problembakgrund/frÄgestÀllning/syfte: Ju mindre ett företag Àr, i desto mindre utstrÀckning utsÀtts det för granskning, vilket leder till att mindre information och analyser om företagets vÀrde finns. Vidare Àr smÄ företag i högre grad utsatta för finansiella pÄfrestningar, dÄ de generellt sett Àr mindre konkurrenskraftiga Àn större och mer vÀletablerade företag. Pecking-order teorin avser att förklara företags finansieringsbeteende och grundas pÄ informationsasymmetri, dock tar teorin inte hÀnsyn till att informationsasymmetrin Àr högre ju mindre företaget Àr. Pecking-order teorin menar alltsÄ att alla bolag, oavsett storlek, bör uppvisa samma finansieringsbeteende. DÄ en hög informationsasymmetri leder till större svÄrigheter att anskaffa vissa typer av externt kapital, borde skillnader föreligga i kapitalanskaffning mellan bolag med olika storlek.

Andelen Àldre invÄnare i Sverige har ökat stadigt sedan 1950-talet. Trygg Hemmakonsortiet arbetar med att utveckla nya sÀtt att ta hand om de Àldre. Deras vision Àr attskapa ett intelligent hem som kan stödja de Àldre i sitt kvarboende. Konsortiet bestÄr inulÀget av elva företag och ett antal organisationer i Halmstad. Syftet med vÄrexamensarbete Àr att utreda hur Stakeholder Theory kan appliceras pÄ ett konsortiumunder utveckling.

Sedan friskolornas start har skolmarknaden utvecklats och numera existerar det ett flertal variationer av organisationsformer samt driftsformer pÄ den Svenska marknaden. Teorin redogör för ett antal styrande incitament som Àr av betydelse för icke-vinstdrivande skolors existens, vilka frÀmst har observeras i skolor utanför Sverige. Baserat pÄ olikheter mellan lÀnder sÄsom Sverige och USA aktualiseras frÄgan om incitamenten kan appliceras pÄ den svenska friskolemarknaden. En kvalitativ studie har genomförts med tvÄ friskolor i StockholmsomrÄdet dÀr jag har sökt svar pÄ uppsatsens centrala frÄga; om incitamenten bakom icke- vinstdrivande skolor i teorin stÀmmer överens med realiteten? Resultatet antyder att skillnaden mellan vinstdrivande och icke-vinstdrivande friskolor ej Àr av den karaktÀren som teorin pÄvisar.