De flesta organisationer anvÀnder idag informationssystem i sin verksamhet. Ofta har man flera olika system för att lösa olika problem och för att stödja olika funktioner i en organisation. NÀr en organisation har tvÄ eller flera informationssystem som Àr fristÄende frÄn varandra riskerar man att hamna i en situation dÀr ett behov att koppla ihop dessa uppstÄr. Anledningar till detta kan till exempel vara att man vill göra informationen tillgÀnglig eller effektivisera verksamheten. Fallstudien har undersökt vilka orsaker till, och motiv för, integration som individer i en organisation anser ligga bakom ett upplevt integrationsbehov.

171 miljoner mÀnniskor i hela vÀrlden har diabetes enligt World Health Organisations (WHO) senaste undersökning Är 2000. Den kroniska sjukdomen pÄverkar individens hÀlsa och syftet med magisteruppsatsen Àr att undersöka om diabetiker har fler sjukskrivningstillfÀllen och sjukskrivningsdagar Àn icke-diabetiker? Uppsatsen empirisk data kommer frÄn HILDA (Health and Individuals Longitudinal Data and Analysis) och teorin baseras pÄ Grossmans ekonomiska teori om individens hÀlsoinvesteringsbeteende (2000) samt Kristian Bolin et als (2002) utökning av Grossman teori. Ekvationerna i uppsatsen bygger pÄ teorin men det Àr nya hÀlsomÄtt pÄ efterfrÄgan pÄ och investeringen i hÀlsa; sjukskrivningsdagar ? respektive sjukskrivningstillfÀllen.

Problemformulering. Varför valde ledningen att outsourca? Hur pÄverkas de anstÀlldas av att företaget outsourcat? Vilka skyldigheter har arbetsgivare och anstÀlld gentemot varandra?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de anstÀllda pÄverkas av att ledningen beslutar sig för att outsourca, genom att definiera skyldigheter i det psykologiska kontraktet.Teorin definierar outsourcing. Outsourcing innebÀr att tjÀnster och varor som tidigare producerats internt övertas av en extern leverantör. Teorin presenterar Àven de vanligaste motiven till att ledningen vÀljer att outsourca och vilka risker som företaget utsÀttas för nÀr de vÀljer att lÀgga ut aktiviteter hos en extern leverantör.

Bakgrund: Individualiseringen Àr nÄgot det talas om alltmer i dagens samhÀlle, men som samtidigt Àr vetenskapligt omtvistad, vilket visar pÄ nÄgon typ av paradox. Denna studie tar utgÄngspunkt i individualiseringen som diskurs, och vill undersöka om och hur den pÄverkat framstÀllningar i samhÀllskunskapsböcker. DÀrmed prövas ocksÄ teorin om lÀroboken som ett snabbförÀnderligt medium nÀr det gÀller politiskt laddade frÄgor.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka i vilken utstrÀckning lÀroboksframstÀllningar pÄverkas av samhÀlleliga diskurser, och att se huruvida individualiseringsdiskursen Àr en sÄdan typ av frÄga som kan pÄverka framstÀllningarna.Metod: Med en kvalitativ textanalys undersöks framstÀllningar av arbetsliv och nÀringsliv i lÀroböcker i samhÀllskunskap för gymnasiet. Som analysinstrument anvÀnds dimensionerna individfokus/kollektivfokus samt uttryck för individualism/uttryck för kollektivism. Sammanlagt sex böcker analyseras, tvÄ utgivna ca 1990, tvÄ utgivna ca 2000 och tvÄ utgivna ca 2010.Resultat: Individualiseringsdiskursen har pÄverkat framstÀllningar i lÀroböcker.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera IASBs framgÄng och tillit som internationell standardsÀttare, dÄ nya standarder utvecklas i samarbete med FASB.Undersökningen har genomförts utifrÄn en induktiv ansats. Metoden har gÄtt ut pÄ att analysera artiklar och comment letters, för att sedan knyta an denna empiri med vÄr teoretiska referensram. Det teoretiska perspektivet har i stor omfattning utgÄtt ifrÄn att beskriva den institutionella teorin. UtifrÄn teorin undersöks vilka formella och informella regler, normer och vÀrderingar som styr organisationen och den institutionella miljö dÀr IASB verkar. I empirin framförs Äsikter frÄn comment letters, artiklar och dokument.

Bakgrund och problemdiskussion: I takt med att vÄr omgivning blir mer digitaliserad skapasvarje dag, timme och sekund allt mer data. De stora datamÀngder som skapas gÄr underbenÀmningen ?big data? och kan förklaras som stora datamÀngder som överskrider kapacitetenför vad ett vanligt databassystem kan hantera. Genom big data kan företag fÄ ökad informationoch kunskap om sina kunder och dÀrmed fÄ ett bÀttre underlag till sina Customer Intelligencelösningar.Big data Àr pÄ mÄnga sÀtt lovande men det kvarstÄr en del utmaningar, bÄdeaffÀrsmÀssiga och tekniska innan det kan anammas fullt ut. Arbete och hantering av data tar idagupp cirka 7-10 % av bankers rörelseresultat och frÄgan Àr hur de skulle kunna utvinna och lagradenna data pÄ ett effektivt sÀtt.

Den svenska app- industrin befinner sig i ett skede dÀr flera framgÄngsrika appföretagutvecklas. Det flesta av appföretagen klassar sig som born globals Àven fast de intealltid innehar marknadsandelar utanför Sverige men dÀr deras tekniska grund tillÄter deatt ha en global marknadsnÀrvaro. Men att göra dess marknadsnÀrvaro till enmarknadsandel Àr en process som krÀver mycket mer Àn att bara kalla sig för bornglobal. Entreprenörer mÄste fylla en stor roll nÀr det kommer till att skapa dessamarknadsandelar, dÀr entreprenören Àven mÄste ta viktiga beslut i bland annat valet avinvesterare eller riskkapitalister, vilket kan bidra till att öka chansen för appföretagenatt bli framgÄngsrika globalt.Den teoretiska referensramen som anvÀnds för att komma underfund med problemethar huvudsakligen varit, born global teorin, NÀtverksperspektivet och InternationelltEntreprenörskaps teori. DÀr man Àven kan hitta underrubriker under nÄgra teorier.I analysen har vi analyserar vÄr teoretiska referensram med det empiriska insamladedata för att tillsammans kunna fÄ en slutgiltig analys genom att kombinera teorin,empirin och vÄra egna tankar.Vi har kunnat dra slutsatsen att det Àr viktigt för Svenska appföretag att knyta till siginvesterare och riskkapitalister med kunskap och nÀtverk för att kunna lyckasinternationellt.

En undersökning gjord av KPMG visar att det nya regelverket K2 som BokföringsnÀmnden har gett ut inte tillÀmpas av nÄgra mindre aktiebolag i studien. Arnell menar att revisorers instÀllning till K2 har en pÄverkan pÄ varför de inte tillÀmpas. (Kristoffersson 2009). Det hÀr har lett oss in i syftet att genom en empirisk studie identifiera och analysera vad revisorer anser om K2. Eftersom den nuvarande utredningen om sambandet redovisning och beskattning kan komma att pÄverka K2 har vi Àven valt att stÀlla oss frÄgan hur revisorer ser pÄ K2 i relation till SamRoB-utredningen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka repatriaters upplevelser av repatriationsprocessen. Fokus ligger pÄ arbetsrelaterade aspekter i syfte att utvidga förstÄelsen för hur repatriaters upplevda relation till organisationen pÄverkar tankar om uppsÀgning bland repatriater. Teorin Àr uppdelad i fyra avsnitt. Repatriatens uppfattning om hemkomsten samt arbetsvillkoren efter hemkomsten. Som efterföljs av repatriaterna i hemorganisationen för slutligen redogöras för vad den normativa teorin har för goda rÄd till företag.

En sÀker informationskanal med hög överföringskvalitet krÀvs i dessa dagar nÀr informationsöverföringen ökar för varje Är som gÄr. Det finns olika sÀtt att skapa detta. Antingen genom att se till att överföringsmediet Àr av mycket hög kvalitet eller att skapa en skyddsmekanism som gör att de överföringsfel som kan uppstÄ kan detekteras och Àven korrigeras om man önskar detta. Denna uppsats handlar om detta, att kunna detektera och korrigera fel. Denna gren inom matematiken kallas kodningsteori.Uppsatsen presenterar grunden för kodningsteorin, för att sedan presentera nÄgra vanligt förekommande kodningsalgoritmer, Hamming koder, BCH koder, Reed-Solomon.

Den svenska app- industrin befinner sig i ett skede dÀr flera framgÄngsrika appföretagutvecklas. Det flesta av appföretagen klassar sig som born globals Àven fast de intealltid innehar marknadsandelar utanför Sverige men dÀr deras tekniska grund tillÄter deatt ha en global marknadsnÀrvaro. Men att göra dess marknadsnÀrvaro till enmarknadsandel Àr en process som krÀver mycket mer Àn att bara kalla sig för bornglobal. Entreprenörer mÄste fylla en stor roll nÀr det kommer till att skapa dessamarknadsandelar, dÀr entreprenören Àven mÄste ta viktiga beslut i bland annat valet avinvesterare eller riskkapitalister, vilket kan bidra till att öka chansen för appföretagenatt bli framgÄngsrika globalt.Den teoretiska referensramen som anvÀnds för att komma underfund med problemethar huvudsakligen varit, born global teorin, NÀtverksperspektivet och InternationelltEntreprenörskaps teori. DÀr man Àven kan hitta underrubriker under nÄgra teorier.I analysen har vi analyserar vÄr teoretiska referensram med det empiriska insamladedata för att tillsammans kunna fÄ en slutgiltig analys genom att kombinera teorin,empirin och vÄra egna tankar.Vi har kunnat dra slutsatsen att det Àr viktigt för Svenska appföretag att knyta till siginvesterare och riskkapitalister med kunskap och nÀtverk för att kunna lyckasinternationellt.

VÄr uppsats styrker teorin att företag formulerar sin strategi utifrÄn analys av konkurrenskrafterna i branschen. Vi kan ocksÄ spÄra pÄverkan frÄn Àgarnas avkastningskrav och frÄn andra intressenter, som staten via presstödet. Ekonomi- och verksamhetsstyrning pÄverkas i hög grad av vald strategi..

Den svenska sjukvÄrden har kritiserats för att vara ineffektiv och trots tidigare reformer kvarstÄr problemen. Managementidén vÀrdebaserad vÄrd utvecklades som en lösning pÄ problemen och Àmnar effektivisera sjukvÄrden genom att sÀtta patienten i fokus. Eftersom vÀrdebaserad vÄrd Àr utvecklad för den amerikanska sjukvÄrden syftar den hÀr studien till att undersöka hur idén har tagits emot i en svensk sjukvÄrdskontext. Detta undersöktes pÄ avdelningen för brÀnnskadade vid Akademiska sjukhuset. Teorin om översÀttning anvÀndes för att analysera hur idén förÀndrats genom individernas egna tolkningar, och teorin om sÀrkoppling anvÀndes för att utreda huruvida den planerade förÀndringen fungerat i praktiken.Resultat: Flera komponenter i vÀrdebaserad vÄrd hade tagits bort under planeringsstadiet, de flesta pÄ grund av att det svenska systemets utformning inte medgav dessa förÀndringar.

Denna kandidatuppsats utreder vilka möjligheter kommuner har att anvÀnda design som en strategisk resurs. Slutsatser kan dras utifrÄn en studie av vilka förutsÀttningar SödertÀlje kommun samt Eskilstuna kommun har för att anvÀnda design som en strategisk resurs. Teorin utgörs av företagsekonomisk och design management relaterad litteratur samt vetenskapliga artiklar. De huvudsakliga teoretiska kÀllorna Àr skrivna av Lisbet Svengren och Margaret Bruce. Den allmÀnna teorin sammanstÀlls i en teoretisk syntes och en teoretisk referensram.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att belysa vilken betydelse kontraktsformulering och val av kontraktstyp har för ett outsourcinginitiativs framgÄng utifrÄn ett kundperspektiv.Teori: Studiens teoretiska referenser bestÄr av agentteorin, transaktionskostnadsteorin, teorin om ofullstÀndiga kontrakt samt en omfattande litteraturgenomgÄng om kontrakt. Agentteorin behandlar hur det mest effektiva kontraktet bör utformas mellan tvÄ parter. I transaktionskostnadsteorin diskuteras de omstÀndigheter och kostnader som uppstÄr dÄ en aktivitet avslutas hos en part och pÄbörjas hos en annan. Teorin om ofullstÀndiga kontrakt förklarar svÄrigheten med att kontraktsmÀssigt behandla framtida oförutsÀgbara hÀndelser, och genom litteraturgenomgÄngen framkom fem kontraktstyper samt fem faktorer vilka ansÄgs ha en avgörande betydelse för kontraktsformulering.Metod: En surveyundersökning i form av ett webbformulÀr utfördes. Urvalet bestod av de 125 företag som ingÄr i börslistan small cap.