Den här uppsatsen handlar om hur kritiken och hatet skiljer sig mellan sex av Sveriges Radios största manliga och kvinnliga radioprofiler, samt att ta reda på hur programledarna hanterar kritiken/hatet det mottar men också undersöka vad kritiken/hatet innehåller. Genom att utföra semistrukturerade intervjuer med tre kvinnor och tre män vill författaren få svar på om kritiken och hatet skiljer sig åt mellan könen. De utvalda programledarna är alla välkända. Kvinnorna är Hanna Hellquist, Nour El Refai och Karin "Kakan" Hermansson. Männen är Kodjo Akolor, David Druid och Henrik Torehammar.

Frågeställning: Hur hanterar företag sina informationsvägar utifrån ett informellt respektive formellt perspektiv? Har företag av olika storlek olika sätt att hantera sina informationsvägar? Syfte: Vårt primära syfte är att undersöka om teorin (som vi tolkat den med formella respektive informella informationsvägar) motsvarar verkligheten. Ett sekundärt syfte är att beskriva de mönster som där framkommer och eventuellt ge tips till företagen utifrån teorin. Metod: Då vi använder oss av den deduktiva metoden vill vi undersöka om de teorier vi funnit och framför allt de tolkningar vi gjort av dem, motsvarar verkligheten. Vi har gjort en kvalitativ studie med djupintervjuer .

Detta arbete kommer att behandla olika typer av fel och störningar som påverkar ettbyggprojekt. Byggprocessen i sig involverar många aktörer som måste samarbeta för att nåuppsatta mål och därmed hålla sluttiden. Från det att byggherren har tagit ett beslut att startaett byggprojekt till att byggprojektet nått sin slutliga fas ställs det krav på alla aktörer. Ibyggprojektets tre olika skeden ? program, projektering och produktion ? uppstår olika typerav fel och störningar som påverkar byggprojektet negativt.

Svensk Scenkonst får merparten av sin finansiering från offentliga bidrag. Den senaste tiden har Kulturdepartementet uppmanat till ökade insatser för att höja den privata finansieringen av konst. Kultursponsring från privata företag uppgår idag till 1 % av finansieringen.Uppsatsen studerar relationen mellan konst och marknad genom att titta på kultursponsring. Syftet är att skapa en bild av relationen mellan det sponsrande företaget och den konstproducerande verksamheten som sponsras. Frågorna som ställs handlar om sponsorernas möjlighet att påverka den konstnärliga processen.

Uppsatsens syfte var att studera industriellt köpbeteende för branschen för prefabricerade trähus. En teoretisk studie har därför genomförts där köpsituationer och dess påverkan på köpprocessen, köpbeslutsgruppen samt kriterier för val av leverantör studerats. Datainsamling har skett genom telefonintervjuer med tre av Sveriges fyra största byggföretag, intervjuerna har genomförts med personer med god kunskap när det gäller inköp av prefabricerade trähus på dessa företag. Resultatet av vår uppsats visar att den den vanligaste köpsituationen för företag som köper prefabricerade trähus är nya köp men att det även förekommer direkta återköp främst genom avrop på ramavtal. De personer som ingår i köpbeslutsgruppen är initiativtagare, användare, köpare, influerare, beslutsfattare och informationsbevakare, vilket överensstämmer med teorin.

Syftet med vår uppsats är att förklara vad det är som driver de allmännyttiga ideella idrottsföreningarna in i gråzonen mellan den korrekta och helt felaktiga redovisningen.Vi valde att göra vår uppsats med hjälp av åtta fallstudier. Vi har utvecklat en egen teori som avser att förklara vilka faktorer som driver allmännyttiga ideella idrottsföreningar in i Gråzonen. Teori har vi utvecklat utifrån Positive Accounting Theory, den institutionella teorin och agentteorin. Från teorin har vi sedan utarbetat sex hypoteser som vi avser att pröva med en empirisk undersökning.Vi gjorde ett icke-sannolikhetsurval för att få med allmännyttiga ideella idrottsföreningar i urvalet som vi ansåg relevanta för undersökningen. Det innefattade att föreningarna skulle skilja sig gentemot varandra i storlek, medlemsstruktur och grundförutsättningar.

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut på den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utsträckning kön representeras på ett jämställt sätt inom utställningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhåller sig till externt jämställdhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvägagångssätt. Officiella dokument från varje organisation undersöks för att förstå hur de formellt förhåller sig till jämställdhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram från de två senaste årens utställningsarkiv.

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut på den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utsträckning kön representeras på ett jämställt sätt inom utställningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhåller sig till externt jämställdhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvägagångssätt. Officiella dokument från varje organisation undersöks för att förstå hur de formellt förhåller sig till jämställdhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram från de två senaste årens utställningsarkiv.

Denna studie beskriver en ung flickas utveckling i Agnes von Krusenstjernas roman "Fattigadel del 1" (1935) samt Moa Martinsons roman "Mor gifter sig" (1936) med särskilt beaktande av den sociologiska och psykoanalytiska teorin och dess betydelse för den uppväxande flickans identifikationsprocess och hur den kommer till uttryck i respektive verk. I denna del av arbetet har jag tagit hjälp av sociologen och psykoanalytikern Nancy Chodorows teorier vilka utgår från den gren av den feministiska psykoanalytiska teorin vilken benämns objektrelationsteorin. Studien visar att relationen mellan mor och dotter är fundamental för en flickas utveckling till kvinna. Den är navet kring vilket identifikationsprocessen utvecklas och om det finns en konflikt i relationen söker den uppväxande flickan stöd hos andra förebilder i sin omgivning eftersom den viktigta kontakten med modern saknas. Det ser vi tydliga exempel på i både "Fattigadel del 1" där Viveka von Lagercrona i första hand tyr sig till sin far för bekräftelse och ömhet och även till sin lärarinna där hon finner en ny förebild.

Syftet med studien är att förklara en möjlig rotationsplikts inverkan på revisionskvaliteten i Sverige. I dagsläget finns inget krav på revisorsrotation i Sverige, men däremot påverkas svenska bolag av regler som stiftas i andra länder. Dessutom har EU-kommissionen övervägt att införa en ny regel som skall tvinga börsnoterade företag att med jämna mellanrum byta revisor eller revisionsbyrå. Vi har i vår förklaring till ett möjligt rotationskravs effekter på revisionskvaliteten valt att utifrån agentteorin och stewardshipteorin utforma våra hypoteser. Genom att se revisorn som en nyttomaximerande agent kan vi använda agentteorin som en introduktion till den del av teorin som talar för en obligatorisk rotationsplikt.

Mobbning är ett relativt utbrett problem bland våra skolungdomar och dess konsekvenser för den utsatte elevens välbefinnande är många gånger allvarliga. Det är därför av stor vikt att framförallt arbeta aktivt för att stoppa mobbning, men även att söka mildra de negativa konsekvenserna av den. Syftet med denna uppsats är att studera den psykosomatiska hälsan bland mobbade niondeklassare i Stockholmsregionen, samt att undersöka om socialt stöd i skolan och hemmet kan mildra eventuella negativa hälsokonsekvenser till följd av mobbning. Syftet är även att uppmärksamma eventuella könsskillnader kring dessa frågeställningar. Socialt stöd har visat sig vara betydelsefullt för hälsan både i förebyggande syfte och vid direkt utsatthet av stress och negativa händelser i livet. Denna uppsats utgångspunkt är att socialt stöd verkar enligt buffertteorin vid mobbning.

Jag har studerat det fenomen som i teorin kallas för kanalkonflikter. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning. Undersökningen har utformats genom intervjuer på 4 oberoende företag av skiftande storlek. Teoriavsnittet innehåller teorier om marknadsföringsstrategier, e-commercestrategier samt kanalkonflikter. Analysen har skett genom att jag har jämfört teori med empiri.

Syftet med denna uppsats är att förklara vilka sociala och värderingsmässiga faktorer som ökar svenska väljares benägenhet att rösta på Sverigedemokraterna samt undersöka om den mediala och allmänt vedertagna föreställningen om SD-väljaren stämmer. Detta undersöktes med bivariata analyser och ett antal binära logistiska regressionsanalyser. Materialet som användes var ett dataset från European Social Survey från år 2012/13. De oberoende variablerna bestämdes utifrån vad teorin påvisade som möjliga förklaringsfaktorer för att rösta på ett högerextremt parti. De teoretiska utgångspunkterna var; teorin om massamhället, moderniseringens förlorare, xenofobi samt politiskt missnöje.

I detta arbete presenteras en ny teori som försöker förklara hur man ytterligare kan förbättra instruktioner av processer. Teorin försöker bygga en bro mellan metoder för att stödja bearbetningen i arbetsminnet och hur perceptionen fungerar genom att utgå från arbetsminnets roll vid inlärning..

SammanfattningManagementkonsultation är en snabbt växande världsomfattande bransch som omsätter 7 miljarder kronor i Sverige årligen. Managementkonsulters tjänstebeskrivning är ofta vag och konsulter har ofta olika expertområden vilket medför en osäkerhet för potentiella klienter. Managementindustrin har skapat en svårighet för potentiella klienter att avgöra om konsulten är rätt person för uppdraget. Osäkerheten beror på att det är inte är möjligt för klienten att utvärdera tjänstens kvalité före uppdraget är utfört. Syftet med studien är att skapa en bättre förståelse i hur managementkonsulter uppnår legitimitet för deras tjänster.Studiens utfördes genom en kvalitativ metod då fyra management konsulter har intervjuats.