Syftet med studien är att, genom de didaktiska frågorna vad? och varför?, studera synen på begreppet språk i läroplanen för förskolan i Sverige och Finland. En jämförelse av dessa två styrdokument, Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Skolverket 2010) och Grunderna för planen för småbarnsfostran (Stakes 2005), visar på likheter och skillnader i idéer om språk. Metoden för analysen är kvalitativ, och lingvistisk textanalys kombineras med idéanalys. Resultaten visade att likheterna i de studerade styrdokumenten rörde sig om flera gemensamma teman men ordvalen och betoningarna skiljde sig.

Kvinnovåldet sker inom alla samhällnivåer och anmälningar av misshandel mot kvinnor har ökat de senaste tio åren. År 2006 gjordes över 25000 anmälningar och vid 72% av fallen var gärningsmannen bekant med offret. Mörkertalet gällande misshandlade kvinnor är dessutom stort. Som polis möter man ofta dessa kvinnor och då krävs ett professionellt agerande och kunskap om den normaliseringsprocess dessa kvinnor omedvetna går igenom. Att samtala med brottsoffer är något polisen ofta gör.

Vårt syfte med detta examensarbete var att vi ville studera lunchen som ett tillfälle till kommunikativa möten. Anledningen till att vi valde att studera detta beror på att vi genom tidigare erfarenheter fått erfara olika matsituationer och ett intresse väcktes för lunchen som ett tillfälle för mer än omsorg. För att studera detta använde vi oss av en kvalitativ metod och de teorier vi utgick ifrån var den sociokulturella teorin och livsvärldsfenomenologiska teorin. Vi studerade vårt syfte genom att använda oss av observationer och intervjuer. Observationerna genomfördes på fyra olika förskolor och vi intervjuade fyra förskollärare, samtliga verksamma på de förskolor som vi observerade.

Uppsatsens titel: CSR ? en ny marknadsföringsstrategi? Problemformulering: Hur ser konsumenter på företag som arbetar med certifierade produkter och hur kan företag använda detta synsätt för att nå ut med sitt CSR-arbete till konsumenterna? Syfte: Kartlägga hur teorin kring begreppet CSR ser ut i nuläget. Ta reda på hur konsumenter ser på företags miljö- och samhällsarbete ? CSR. Ta reda på hur ett företags CSR-arbete kan kopplas till deras marknadsföring för att nå ut till konsumenter för sedan jämföra detta med den tidigare insamlade teorin.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra och analysera valet av finansieringsform och påverkande faktorer av kapitalstruktur inom respektive bransch. Vidare kommer detta att ställas och beprövas mot de teoretiska modellerna.Metod: Uppsatsen utgår från en kvantitativ ansats. Internetenkätundersökningar inom respektive bransch samt en räkenskapsanalys utifrån årsredovisningar.Teoretiskt perspektiv: Teorin ger en ingående kunskap om MM: s proposition I och II, samt teorierna trade-off och pecking order. Vidare behandlas en del relevanta begrepp.Empiri och analys: Sammanställning av information ur enkätundersökningar och årsredovisningar. Vidare har empirin analyserats och kopplats till teorierna.Slutsatser: Pecking order teorin stämmer bra in som tillämpning på finansieringsform för tjänstebranschen, dock inte på fastighetsbranschen.

Sedan år 2005 har det varit obligatoriskt för börsnoterade företag i EU att följa den internationella redovisningsstandarden IFRS 3 vid företagsförvärv. Vid ett företagsförvärv ska förvärvaren allokera kostnaden för förvärvet genom att först värdera de materiella tillgångarna till verkligt värde, sedan de immateriella tillgångarna och till sist allokera det som eventuellt blir över till goodwill. Att identifiera immateriella tillgångar och därmed skilja dem från goodwill anses vara en svår och komplex uppgift. Företagen har kritiserats för att generellt undervärdera immateriella tillgångar och övervärdera goodwill vid företagsförvärv, för att inte lämna tillräcklig information om hur de kommit fram till goodwillbeloppet och för att inte ta uppgiften att identifiera immateriella tillgångar på allvar.Om denna kritik är riktig, vilket mycket talar för, innebär det rimligen att företagsledningarna har ett intresse av att övervärdera goodwill. Detta intresse kan vara helt oegennyttigt, och enbart för företagets bästa, men det kan också vara egennyttigt.

Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.

Denna kvalitativa fallstudie utgår från det teoretiska ramverket om teorin och metoden 'de förtrycktas teater'. Augusto Boal formade 'de förtrycktas teater' utifrån tanken om att teatern skulle vara ett vapen för folket i förändring av samhällets strukturer och normer. Teorin och metoden appliceras på fallet; Antanas Mockus teatrala aktioner för förändring i Bogotá. Frågeställningen gäller Hur teater kan fungera som metod för att skapa samhällsförändring? och På vilket sätt Antanas Mockus har använt 'de förtrycktas teater' i sitt arbete för samhällsförändring i Bogotá? Resultatet når en diskussion om att deltagande är vitalt i skapandet av samhällsförändring och det specifikt genom teater som metod.

Uppsatsen avhandlar Rapid Dominance genom Shock and Awe. En teori utvecklad av författarna Ullman och Wade som publicerades i ett paper 1996. Papret vid namn Shock and Awe, Achieving Rapid Dominance var ämnat att utveckla ett nytt sätt för den amerikanska militären att planera och genomföra operationer på. Efter det kalla krigets slut skulle oundvikliga förändringar av den amerikanska militärens resurser ske. För att hantera denna förändring ville författarna utveckla ett koncept som skulle kunna fungera som en doktrin i framtiden.

Vi har i vår studie inriktat oss på att undersöka fastighetsbolag då de genom olika tolkningar av Redovisningsrådets rekommendation nummer 24 har möjlighet att klassificera sina fastigheter som anläggningstillgångar alternativt omsättningstillgångar. Syftet med vår uppsats har varit att förklara varför företag väljer att klassificera sina fastigheter som de gör. De teorier som ligger till grund för vår undersökning är agentteorin, den positiva redovisningsteorin samt den institutionella teorin. Agentteorin och den positiva redovisningsteorin utgår ifrån att aktörer handlar utifrån ett nyttomaximerande perspektiv medan den institutionella teorin förklarar institutioners påverkan på kollektivets beteende. Med utgångspunkt i dessa teorier har vi utvecklat de hypoteser som ligger till grund för våra statistiska tester utifrån vilka vi förklarar varför företag väljer att klassificera sina fastigheter som anläggningstillgångar alternativt omsättningstillgångar.Vår undersökning har utgått ifrån sekundärdata som främst är hämtad ur årsredovisningar.

Målet med vår uppsats är att få en djupare förståelse för vilket inflytande den militäraverksamheten har på de rekryter som genomför en GMU. Genom en socialpsykologiskundersökning studeras de personliga och sociala följderna av att ta del av GMU som står förgrundläggande militär utbildning. I undersökningen deltar rekryter som genomför sin GMUpå regementet Lv6 i Halmstad. Utbildningen pågår under 3 månader och syftar till att gerekryterna en grund för en eventuell anställning inom försvarsmakten. De metoder somanvänds i undersökningen är deltagande observation och enskilda intervjuer, där fem ungakvinnor och fem unga män intervjuas.

Arbetet undersöker det straffrättsliga rekvisitet ?tillåtelse? enligt förslaget om en ny, samtyckesbaserad bestämmelse (sexuellt övergrepp) i Brottsbalken 6:3. En förutsättning för att en individ ska kunna ge en tillåtelse som gör gärningen straffri är att denna har förmåga och tillfälle att göra detta, dvs. självbestämmande. Inom straffrätten är självbestämmande ideologiskt preciserat utifrån en idé om människan som en fri individ, vilket får konsekvenser för bedömningen av rekvisitet ?tillåtelse?.

Arbetet undersöker det straffrättsliga rekvisitet ?tillåtelse? enligt förslaget om en ny, samtyckesbaserad bestämmelse (sexuellt övergrepp) i Brottsbalken 6:3. En förutsättning för att en individ ska kunna ge en tillåtelse som gör gärningen straffri är att denna har förmåga och tillfälle att göra detta, dvs. självbestämmande. Inom straffrätten är självbestämmande ideologiskt preciserat utifrån en idé om människan som en fri individ, vilket får konsekvenser för bedömningen av rekvisitet ?tillåtelse?.

Den 20 november 1989 antog Sverige tillsammans med de flesta andra regeringar i världen FN:s konvention om barnets rättigheter. Tio år senare har det arbetats fram en strategi för att implementera Barnkonventionen i högre utbildning och då med en tyngdpunkt på de utbildningar som riktar sig mot yrken som berör barn. Exempel på sådana utbildningar är sjuksköterske-, socionom- och lärarutbildningen. Vi har intresserat oss särskilt för lärarutbildningen.Demokratifrågor och utbildningsfrågor är i dagsläget högst aktuella på den politiska agendan, inte minst genom skolministerns ambition att kvalitetssäkra grundskolan. Vi har i denna uppsats för avsikt att beskriva en teoretisk demokratimodell, som är uttalat eftersträvansvärd i svensk politik, och med hjälp av den och Barnkonventionen, undersöka och problematisera framtida lärares kompetens i barnrätt.

Vårt syfte var att undersöka hur ungdomar i Angered och Biskopsgården påverkas av den strukturella diskrimineringen med fokus på mediernas makt och skildringar. Vi använde oss av kvalitativa metoder och genomförde sex intervjuer med ungdomar från Angered och Biskopsgården i åldrarna sexton till tjugotvå år. Vi genomförde en meningskoncentrering av vårt intervjumaterial. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av begreppet strukturell diskriminering, teorier om avvikande och stämpling som berör Goffmans stigmatiseringsteori och teorin om stämplingsmakt och teorin om identitet. Det som kommer fram i uppsatsen är att ungdomarna anser att medierna skapar en negativ och osann bild av förorterna.