Problem: Från och med januari 2014 är det obligatoriskt för K3-redovisande företag att göra komponentavskrivning på sina anläggningstillgångar. Argumenten kring komponentavskrivningen går isär och frågan är om bristen på vägledning leder till oklar tillämpning och skillnader i redovisningen.Syfte: Uppsatsens syfte har en deskriptiv och normativ form varav det deskriptiva syftet ämnar skapa en bild av aktuella redovisningssituationer för att sedan ställa dem mot den normativa teorin.Referensram: Referensramen består av en allmän referensram där vi redogör för de grundläggande begrepp som berör avskrivningar samt de ekonomiska effekter avskrivningsmetoderna leder till. I den teoretiska referensramen redogör vi först allmänt om redovisningsteori och sedan mer utförligt om den normativa teorin.Metod: Studien består av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Simuleringar används sedan för att göra jämförelser mellan ett verkligt företags och två fiktiva företag.Empiri: Det empiriska materialet är hämtat ifrån intervjuer med två representanter från ett fastighetsbolag som innehar förvaltningsfastigheter samt material i form av bokslut och företagets avskrivningsplaner över sina komponenter.Slutsats: Olika nyttjandeperioder har visat sig leda till betydelsefulla skillnader i redovisningen. Med påverkan från den normativa teorin bör emellertid valfriheten och därmed skillnaderna minska..

Uppsatsen bygger på en både kvantitativ och kvalitativ analys av elever och pedagogers teckningar, dels av deras nuvarande klassrum och av deras önskade idealklassrum. I den empiriska undersökningen deltog elever i år 3 och 4 samt pedagoger verksamma i de tidiga åren. Syftet är att beskriva elever och lärares syn på sin klassrumsmiljö. Uppsatsen har som mål att besvara följande syftesfrågor: Hur vill elever/pedagoger att ett klassrum ska se ut? Hur upplever elever/pedagoger sin nuvarande klassrumsmiljö? Finns det skillnader mellan den faktiska och den önskade klassrumsmiljön? Finns det skillnader mellan hur lärare och elever ser på klassrumsmiljön? Finns det teoretiska idéer eller forskningsresultat som styrker pedagogernas och elevernas tankar? Den fysiska miljön diskuteras sällan när det gäller pedagogisk undervisning. Befintlig forskning kring samspelet mellan lärande och fysisk miljö är mycket sparsam, detta trots att de flesta är överens om att den fysiska miljön har betydelse för inlärningen. Våra teoretiska utgångspunkter har varit teorier om barns utveckling och forskning kring den fysiska miljöns betydelse för lärandeprocesser.

AbstractThe purpose of this study is to analyse the reading- and writing-approaches: the LTG-method and the whole language-theory. The attention is to perform a comparative literate-study to distinguish their similarities and differences, and examine which one of the approaches that is most clearly anchored in the syllabus of the subject Swedish. The starting-point of the study is the questions: Which similarities respectively differences have the LTG-method and the whole language-theory? Which one of these theories is most clearly anchored in the syllabus of the subject Swedish? The study has shown that both the whole language-theory and the LTG-method can anchor in the syllabus for Swedish. However the whole language-theory has stronger hold in the syllabus, as the whole language emphasises the meaning of literature for reading- and writing-learning, and considers the pupils reflection during their learning-process and conquered knowledge-goal.

Denna uppsats handlar om att utveckla ett balanserat styrkort till Individ och familjeomsorgen på Rosengård i Malmö. Individ och familjeomsorgen är en del av Socialförvaltningen. Det balanserade styrkortet är från början utvecklat för den privata sektorn, men har på senare tid börjat användas i den offentliga sektorn. Vi har använt oss av den institutionella teorin och den strategiska teorin.Syftet med uppsatsen är att se om ett balanserat styrkort kan fungera som ett kompletterande styrverktyg till budgeten och på detta sätt bidra till en mer effektiv verksamhet. Som metod har vi använt oss av en kvalitativ fallstudie.

Försvarsmakten som organisation är inne i en spännande fas där den är i full fart med att ställas om till ett yrkesförsvar, med anställda soldater. I en nyutkommen studie från Försvarshögskolan observeras en problematik i samspelet mellan officerare och soldater i den nya organisationen. Ett begrepp som används flitigt inom den militära professionen är tillit, vilket blir utgångspunkten i arbetet för att analysera problematiken från studien. Syftet med arbetet är att kartlägga om det finns förutsättningar för att skapa tillit från soldaten till officeren i dagens svenska yrkesförsvar.I arbetet sammanfattas fyra situationer i studien för att skapa en övergripande bild av problematiken. Vidare analyseras studien utifrån de faktorer som skapar tillit enligt teorier från den svenska och den kanadensiska försvarshögskolorna.

Både under min tidigare utbildning, främst inom nationalekonomi vid Lunds universitet, men även senare i min yrkesutövning inom bygg- och fastighetsbranschen under en period av 15 år, har jag främst kommit i kontakt med problemställningar vilka i någon mån haft som syfte att utmynna i en slutsats med kvantitativ relevans. Då jag som del av programmet Urban utveckling och planering skulle skriva en uppsats på D-nivå, ett arbete som resulterade i förevarande rapport, valde jag därför en problemformulering och en metod som båda gav mig möjlighet att bredda min kompetens, snarare än fördjupa den. Denna studie strävar efter att utveckla en teori för stadsutveckling ur ett fastighetsföretagarperspektiv. Den specifika situation som arbetet fokuserar på är stadsdelen Norra Sorgenfri i Malmö. Teorin har genererats med användning av metoden grundad teori och datorprogrammet Atlas/ti. Läsaren finner förhoppningsvis att den teori som utvecklas har en allmän relevans för stadsutveckling och hur kommunens planarbete kan förändras. Den som är intresserad av just vitaliseringen av Norra Sorgenfri bör också kunna finna något av värde.

I nära tio år har främst amerikanska placerare utnyttjat strategin carry trade för att skapa positiva avkastningar. Strategin innebär att lån tas på en marknad med låga räntor för att sedan placeras på en annan marknad med högre räntor. Det är främst de japanska och amerikanska räntemarknaderna som har använts.Syftet med uppsatsen är att utreda om det går att få en positiv avkastning vid carry trade-affärer. Vi kommer även att belysa vilka risker som uppstår vid dessa investeringar, samt undersöka vad som kan göras för att minimera de risker som uppstår. Genom att studera andra länder med betydande räntedifferenser vill vi även utreda om denna strategi går att tillämpa på andra ränte- och valutamarknader än Japan och USA.För att uppfylla syftet har en kvantitativ studie genomförts baserad på sekundärdata, där vi skapat olika fiktiva affärer över tre tidsperioder för att kunna räkna ut och jämföra avkastningar.

I nära tio år har främst amerikanska placerare utnyttjat strategin carry trade för att skapa positiva avkastningar. Strategin innebär att lån tas på en marknad med låga räntor för att sedan placeras på en annan marknad med högre räntor. Det är främst de japanska och amerikanska räntemarknaderna som har använts.Syftet med uppsatsen är att utreda om det går att få en positiv avkastning vid carry trade-affärer. Vi kommer även att belysa vilka risker som uppstår vid dessa investeringar, samt undersöka vad som kan göras för att minimera de risker som uppstår. Genom att studera andra länder med betydande räntedifferenser vill vi även utreda om denna strategi går att tillämpa på andra ränte- och valutamarknader än Japan och USA.För att uppfylla syftet har en kvantitativ studie genomförts baserad på sekundärdata, där vi skapat olika fiktiva affärer över tre tidsperioder för att kunna räkna ut och jämföra avkastningar.

Denna uppsats handlar om att utveckla ett balanserat styrkort till Individ och familjeomsorgen på Rosengård i Malmö. Individ och familjeomsorgen är en del av Socialförvaltningen. Det balanserade styrkortet är från början utvecklat för den privata sektorn, men har på senare tid börjat användas i den offentliga sektorn. Vi har använt oss av den institutionella teorin och den strategiska teorin. Syftet med uppsatsen är att se om ett balanserat styrkort kan fungera som ett kompletterande styrverktyg till budgeten och på detta sätt bidra till en mer effektiv verksamhet. Som metod har vi använt oss av en kvalitativ fallstudie.

Skadestånd i diskrimineringsmål har kritiserats för att inte uppfylla EG-direktivens kriterier att vara tillräckligt avskräckande, effektiva och proportionerliga då de av domstolarna har jämförts med skadestånd vid andra brott. I min uppsats tar jag upp frågan dels om det reparativa syftet uppnås genom dagens skadeståndsbelopp, dels om den preventiva funktionen upprätthålls.Under arbetets gång med denna uppsats har en ny diskrimineringslagstiftning arbetats fram med syfte att försöka stärka skyddet mot diskriminering. Nyligen har både lagrådsremiss och proposition lämnat regeringen och den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2009. I min uppsats diskuterar jag även frågan om den nya diskrimineringslagstiftningen kommer att förändra skadeståndspraxisen i Sverige? Jag anser att sanktionerna för brott mot diskrimineringslagstiftningen måste ses över för att uppfylla den moralbildande och handlingsdirigerande effekt den syftar till.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitetEkonomistyrning EKC 362, VT 2006Författare: Mariann Aracsi, Emma Brentel, Åse OtteyHandledare: Erik RosellTitel: Kvalitetsbristkostnader i tjänsteföretagBakgrund: De förluster som uppstår på grund av att ett företags produkter och processer inte är fullkomliga kallas för kvalitetsbristkostnader. Teorin behandlar kvalitetsbristkostnader främst ur ett tillverkande företags perspektiv och menar på att ytterst få kvalitetsbristkostnader är kända i tjänsteföretag då de flesta av dessa är dolda.Syfte: Syftet med studien är att beskriva arbetet med kvalitetsbristkostnader i tjänsteföretag samt att undersöka skillnader mellan praktik och teori gällande problem med kvalitetsbristkostnader i tjänsteföretag.Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till transportbranschen.Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie som gjorts med hjälp av två fallföretag. Det empiriska materialet har samlats in främst genom samtalsintervjuer. Materialet har sedan utifrån en djupare teoretisk förståelse analyserats.Slutsatser: Det är fullt möjligt för tjänsteföretag att särskilja många av sina kvalitetsbrister och därmed är inte tjänsteföretagens kvalitetsbrister dolda i lika stor utsträckning som teorin hävdar. Att hindret med identifiering och mätning har överkommits gör att det fortsatta kvalitetsbristarbetet kan fortlöpa i enlighet med teorin.

Syfte: Att analysera generiska strategiers applicerbarhet i dagens detaljhandelsbransch. Frågeställning: Går det att förklara detaljhandelsbranschens agerande utifrån generiska strategier? Arbetsfrågor: Vilka är särdragen i dagens detaljhandelsbransch?Hur kan vi beskriva generiska strategier? Vad har sagts om generiska strategier för detaljhandeln?Metod: Genom en semikvalitativ metod har vi studerat teorin generiska strategier. Vi har även kartlagt dagens detaljhandelsbransch för att kunna analysera applicerbarheten av generiska strategier för denna. Vår uppsats bygger därför på en abduktiv ansats där både verkligheten och teorin ges stort utrymme.

Syftet med denna uppsats är att beskriva de bakomliggande motiven till varför våra fallföretag: Hjärt- och lungdivisionen, Carl Bro, och Celemi valt att redovisa sitt intellektuella kapital. Vidare ämnar vi studera i vilken utsträckning fallföretagens motiv stämmer överens med de motiv som vi redogör för i teoriavsnittet. Det primära motivet i teorin till att redovisa intellektuellt kapital, som ett informationsverktyg till kapitalmarknaden, har återfunnits hos två av våra fallföretag. Däremot har responsen från denna uteblivit. Istället har samtliga fallföretag hittat ett alternativt användningsområde, i form av ett marknadsföringsinstrument.

Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera och beskriva skyddsfaktorernas effekt för psykisk ohälsa. Teorin om skyddsfaktorer till psykisk ohälsa enligt Cullberg, 2003 användes som teoretisk referensram. Metoden var en litteraturstudie där tio granskade artiklar delades in i teman utifrån teorin om skyddsfaktorer för psykisk ohälsa enligt Cullberg, 2003. Dessa teman var social nätverk, arbete/sysselsättning och sammanhang/mening. Resultatet visade att dessa tre skyddsfaktorer utgår från fundamentala behov hos människan, om dessa inte är uppfyllda löper människan större risk att drabbas av psykisk ohälsa.

Syftet med denna uppsats var att undersöka lärares syn på gehörsbaserad undervisning i afroamerikanska musikstilar inom ramen för ensemble- undervisning på gymnasiets estetiska program. Vi använde kvalitativ forskningsintervju som datainsamlingsmetod. Fyra lärare från fyra olika gymnasieskolor i norra regionen av Sverige deltog i studien. Undersökningen genomfördes med ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att de intervjuade lärarna till största delen var positivt inställda till gehörsbaserad undervisning.