Frågorna är många när det kommer till att förstå uppkomsten av trender i vårt samhälle. Trender kan antas påverka individers konsumtionsbeteende samt öppna upp nya marknader för företag att etablera sig på. Således borde det finnas ett intresse hos organisationer att på något sätt kunna påverka utvecklandet av nya trender. En utgångspunkt är att anta att det finns "trendsättare" som avsiktligt är med och bildar trender, men vilka är då dessa trendsättare? Den centrala forskarfrågan, som uppsatsen ämnar svara på är; Hur uppstår och skapas trender? Syftet är att undersöka huruvida det finns en medveten trendproduktion eller om det är så att trender uppstår på ett spontant sätt.

Lärobokens roll i geografiundervisningen är av betydande karaktär och styrdokumenten menar att kunskap ska förmedlas utefter en variation av teorier. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur instuderingsuppgifterna i två läroböcker i geografi på gymnasiet förhåller sig till de tre lärodimensionerna, behaviorism, kognitivism och konstruktivism. Problempreciseringarna för uppsatsen är:- Hur förhåller sig de två läroböckernas instuderingsuppgifter till behaviorism, kognitivism och konstruktivism?- Hur förhåller sig uppgifterna i de två läroböckerna till varandra vid en jämförelse i användningen av teorierna?Läroböckerna vilka granskas är de två läromedelsserier vilka finns tillhanda dags datum för gymnasiet i geografi. Läroböckerna är Geo-guiden av Torsten Persson, Tord Porsne, Göran Andersson och Bo Andersson från år 2000 och Geografi- människan, resurserna och miljön av Peter Östman, Olof Barrefors och Kalju Luksepp från 2002.

Syftet med uppsatsen är att genom en empirisk studie ta reda på om det finns några samband mellan elevers upplevda påverkansmöjlighet i skolan och deras upplevda påverkansmöjlighet i samhället. Detta görs genom att besvara frågor om eleverna upplever att de kan påverka skolan respektive samhället samt om man kan se en koppling mellan dessa två och om elevdemokrati gör eleverna till mer demokratiskt engagerade medborgare. Undersökningen grundar sig på intervjuer med gymnasieelever på högskoleförberedande program Resultaten från intervjuerna analyseras med grund i teorier om deltagardemokrati och John Deweys teorier om demokrati och skola. De intervjuade eleverna ger olika bild av hur de uppfattar sina möjligheter att påverka i skolan och i samhället. Dock kan man generellt säga att de som upplever att de kan påverka på sin skola också upplever att de kan påverka i samhället, motsvarande samband finns för de som upplever att de inte kan påverka.

Denna uppsats utreder hur Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Aftonbladet mellan den 1 januari 2007 och den 31 december 2007 i sammanlagt 152 artiklar framställde problematiken kring fildelning. Utredningen görs genom att lyfta fram de motsättningar som finns i medierapporteringen av fildelning.En kvantitativ innehållsanalys utgör grunden för den kvalitativa studien. I den kvalitativa analysen använder vi oss i huvudsak av teorier som berör mediepåverkan och etik. Till exempel använder vi oss av Maxwell McCombs teori om mediernas dagordningsfunktion och Göran Collstes beskrivningar av konsekvensetiska teorier. Resultaten pekar på att det existerar en osäkerhet i de studerade tidningarna kring hur man ska förhålla sig i fildelningsdebatten.

Bakgrunden till denna uppsats är intresset för varför det finns klasskillnader utbildningsnivå och i skolbarns utbildningsaspirationer i Sverige. Med utgångspunkt i Bourdieus teorier om utbildningssystemet och teorier om rationella val, samt med longitudinella data från Levnadsnivåundersökningarna, har två delsyften undersökts: (1) betydelsen av skolbarns utbildningsaspirationer, kulturella kapital och självförtroende för deltagande i högre studier, samt om klasskillnader i dessa faktorer delvis kan förklara klasskillnader i deltagande i högre studier, och (2) om klasskillnader i utbildningsaspirationer delvis kan förklaras av klasskillnader i kulturellt kapital och/eller i självförtroende, samt vilka faktorer som kan påverka utbildningsaspirationer.Med logistisk regressionsanalys på utfallen; Deltagande i högre studier och Utbildningsaspirationer, har vi visat att höga utbildningsaspirationer, ett högt kulturellt kapital och ett gott självförtroende under uppväxten har oberoende positiva samband med deltagande i högre studier. Förutom självförtroende, som inte varierar med klass, har klasskillnader i utbildningsaspirationer och kulturellt kapital visats kunna förklara delar av klasskillnaderna i deltagandet. Vidare kan inte klasskillnader i kulturellt kapital förklara klasskillnader i aspirationer. Utöver detta visar resultaten att klasskillnader i utbildningsaspirationer och självförtroende är som störst i gymnasieålder, och att skolelever med ett högt självförtroende, oavsett social bakgrund, generellt sett har högre aspirationer på högre utbildning..

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur Vattenfall, E.ON och Fortum utformat sina incitamentsprogram, skillnaderna mellan dessa samt att utvärdera användbarheten och funktionen av sådana system. För insamling av information inom problemområdet har teorier hämtats från litteraturen samt empiriskt material från företagsinterna dokument och de intervjuer som gjorts. Denna information vävs senare samman för att analyseras i uppsatsens slutsats.Vi har valt att fokusera på de tre största aktörerna på den svenska elmarknaden med anledning av att dessa tre anses mest jämförbara i storlek och tillsammans står för majoriteten av Sveriges elproduktion. De teorier som vi lagt mest tyngd kring inom detta område är management litteratur. Denna har i sin tur emellanåt blandats med organisationsteorier och litteratur som enbart fokuserar på belöningar och incitamentsprogram.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka pedagogernas förhållningssätt till bild och användning av bild som en uttrycksform vid undervisningen av de teoretiska ämnena i skolår 1-5. I undersökningen vill vi även diskutera om pedagogernas intresse, erfarenheter eller kunskaper inom bildområdet kan styra eller påverka deras val av implementering av bilden i undervisningen. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex pedagoger bestående av fyra lärare och två fritidspedagoger alla verksamma inom skolår 1-5. Analysen tolkas med hjälp utav forskarna Skinner, Piaget och Vygotskijs olika teorier om barns utveckling, lärande och inlärning samt av andra teorier relevanta för ämnet och av skolans styrdokument. I undersökningen framgår att alla pedagogerna har en positiv inställning till bild som uttrycksform och att alla pedagogerna arbetar i någon utsträckning med bild i undervisningen.

Enligt internationella mätningar framgår det att svenska studenter uppvisat ett sämre resultat i matematik än många andra av världens länder. Samtidigt som det kunnat konstateras att elevernas allmänna intresse för ämnet försvagats har sökandet efter alternativa metoder i ämnets undervisning blivit allt viktigare för att kunna få bukt på problemen. I denna studie undersöks hur gymnasielevers samt ämneslärarens attityd ser ut till användandet av multimediala animationer som läromedel i matematikundervisningen. Vidare utreds även hur animationer som läromedel kan utformas för att kunna bidra till en ökad inlärning. I studien har en enkätundersökning, en intervju samt en observation genomförts i syfte att mäta attityderna till mediet.

Titel: Varför Gud?  En studie av ungdomars religiösa attribution i Halmstad Författare: Emma Göransson och Linn Jönsson Handledare: Jürgen Offermanns Frågeställning: Vilka faktorer påverkar valet av religiös attribution hos en ungdom i Halmstad?Finns det några specifika faktorer som förekommer oftare än andra i valet av religiös attribution hos en ungdom I Halmstad? Syfte: Vårt syfte är att finna orsakerna till varför en ungdom i Halmstad blir religiös och vad som kan vara avgörande i ett sådant beslut. Detta gör vi med utgångspunkt i religionssociologiska och religionspsykologiska teorier.Metod: Det är en kvalitativ studie.Teoretisk referensram: I detta kapitel presenteras de befintliga teorier gällande religionssociologi och religionspsykologi, vi valt att utgå från.Empirisk studie: Data är insamlad via intervju av tio ungdomar i två religiösa ungdomsgrupper i Halmstad.Slutsats: Vi har kunnat konstatera fem olika faktorer som legat till grund för ungdomarnas religiösa attribution i Halmstad.påverkan från socialt kontaktnätdå religionen präglat individens uppväxtdå det har funnits en känsla av saknad behovet av förändring i livetsökandet efter en identitet och en samhörighet.

Denna studie behandlar ett försök att applicera Lean-teorier på informationshantering. Lean är ett managementkoncept som togs fram i USA under 60- och 70-talet. Dess popularitet har gått i vågor men är idag en utbredd standard inom bil- och verkstadsindustrin. Grundstenarna i Lean-filosofin är att hantera resurser snålt genom att eliminera slöseri och processer som inte tillför värde till kunden. Att applicera Lean-teorier på informationshantering är ett relativt nytt och i dagsläget finns ej vedertagna och allmänt erkända verktyg och metoder.

Dagligvaruhandeln är en bransch med hård konkurrens. Detta sätter en press på företagen att paketera sina produkter på ett sätt som differentierar dem från övriga marknadens produkter. Vi har sett problematiken i detta och tagit fram en modell som ger produkten en differentiering i form av upplevelser som berikar kunden med ett mervärde.Rapporten utgår från metoder och teorier som skapar en förutsättningen för att kunder ska intresseras, involveras och engageras i en produktupplevelse vilket ska resultera i köplust. Detta gör vi främst genom att behandla ämnen och teorier så som konsumtionsupplevelse, konsumentens beteende samt upplevelseekonomin och teorier där inom så som; the progression of economic value, the experience realms, tre generationer upplevelse, sinnen, tematisering, storytelling samt Kano-modellen. I rapporten diskuterar vi även ämnen som dagligvaruhandel, individanpassning och varumärke.Uppsatsens syfte ?att ta fram en generell modell för kommersiell differentiering av snabbrörliga produkter inom dagligvaruhandeln utifrån upplevelseekonomin? undersöks utifrån ett positivistiskt förhållningssätt med en deduktiv ansats och är grundad på en forskningsöversikt.

Den här uppsatsen analyserar resultatet från en enkätundersökning bland ledare och medarbetareanställda inom Karlstad Kommun, ur ett genusperspektiv. Syftet är att se om det verkar finnas någrakönsbundna mönster i de anställdas upplevelser av att arbeta inom den kommunala organisationen.Uppsatsen utgår från andrahandsmaterial i form av resultatet från nämnda enkätundersökning samtregisterdata och rapporter gällande den aktuella organisationen. Främst är det tre av kommunensförvaltningar som står i fokus, två kvinnodominerade och en mansdominerad. Detta för att se omoch i så fall på vilka sätt förvaltningarnas genusmärkning kan spela in för de anställdas upplevelser.Även genomgående skillnader i upplevelse inom de olika förvaltningarna undersöks, utifrån dengjorda enkätundersökningens resultat. Registerdata och rapportmaterial som finns gällandekommunen används för att få en djupare förståelse kring den omgivning som de anställda sombesvarat enkäten återfinns i.

Syftet med uppsatsen har varit att genom en fallstudie av kriget i Sierra Leone (1991-2002) sökaefter konventionella inslag i aktören Revolutionary United Fronts (RUF) våldsbeteende ochdärigenom undersöka huruvida krigets natur kan beskrivas utifrån ett rationellt eller irrationelltperspektiv. För att uppfylla syftet med uppsatsen har två frågeställningar använts; ?Finns detkonventionella inslag i aktören RUF:s våldsbeteende?? och ?Kan krigets natur i Sierra Leonebeskrivas utifrån ett rationellt eller irrationellt perspektiv??. Teorianknytningen utgörs av Carl vonClausewitz teorier om krigets natur.Resultatet av undersökningen visar att konventionella inslag i form av åtskillnad mellankombattanter och icke-kombattanter, konventionella medel och metoder samt politiskt syfte går attfinna i RUF:s våldsbeteende.Sammantaget visar fallstudien på att RUF:s våldsbeteende inte kännetecknades av ett enda kaos,ett allas krig mot alla på etniska, religiösa eller ideologiska grunder och därför inte kan beskrivassom ett irrationellt fenomen. I stället menar jag att krigets natur som det gestaltade sig under krigeti Sierra Leone går att beskriva utifrån ett rationellt perspektiv, typiskt för konventionella krig, medgrund i Clausewitz teorier om krigets natur..

Syftet med denna studie är att studera arbetsrelaterad stressnivå hos förvärvsarbetande kvinnor och förvärvsarbetande män samt att undersöka om det förekommer könsskillnader i stress. För att undersöka våra hypoteser så har vi använt oss utav data från Levnadsnivåundersökningarna (LNU) för förvärvsarbetande män och kvinnor i åldrarna 18-75 i Sverige år 1991 (N=3402) samt år 2010 (N=4415). Vårt huvudfokus ligger dock på 2010 eftersom det ligger närmst i tid. Vi har använt oss av Karaseks teori om krav och kontroll samt olika arbetsmarknadsfaktorer och teorier om familjeförhållanden för att studera hur dessa påverkar stressnivån hos förvärvsarbetande män och kvinnor. Den analysmetod som vi har använt oss av är linjär regressionsanalys.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Wikileaks agerande porträtteras i svensk dagspress, om skribenterna tar ställning för eller emot Wikileaks samt om porträtteringen har förändrats efter anklagelserna mot dess talesman Julian Assange.Vi analyserar tio ledarartiklar, framtagna genom ett obundet slumpmässigt urval som publicerats i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter under år 2010. Vår teoretiska ram bygger på Lars Nords teori om ledarartiklar, Baldwin van Gorp och Gaye Tuchmans teorier om framing samt Allan Grahams teorier om intertextualitet. Vår metod är en retorisk analys, kompletterat med en komparativ studie i före och efter anklagelserna.Undersökningen visar att Wikileaks porträtteras i svensk dagspress som en organisation vilken måste ta sitt ansvar. Majoriteten av ledarskribenterna tar ingen tydlig ställning för eller emot Wikileaks. Med undantag för två artiklar vars skribenter tydligt uttrycker sina åsikter.