This thesis investigates how recipient countries' domestic type of democracy affects its inclusive ownership in international development cooperation. This is done by examining Swedish development cooperation with Rwanda and Tanzania during the period from 2010 to 2014, a time when ownership - a concept which emphasizes recipient countries' leadership over its own development - was a central part of the international development agenda. The two cases were selected through a most similar case design where the value of potential explanatory variables was similar, except for the recipient countries' types of democracy. Furthermore, the case study uses a comparative analysis to analyze strategies and reports done by SIDA and the Swedish Ministry of Foreign Affairs. Previous research focuses on the exclusion that national ownership can result in, in undemocratic national contexts. The main argument for this should be seen as the fact that ownership can not be representative if the power of the recipient's development agenda is limited to a decision-making elite.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrare och barnskötares uppfattningar om betydelsen av barngruppens storlek för den pedagogiska verksamheten i förskolan. Studien bygger pÄ intervjuer av sju förskollÀrare och fem barnskötare i fem olika kommuner i SkÄne. Teoretiskt utgÄr studien frÄn ett sociokulturellt perspektiv, avsett att skapa en tydlig bild av hur förskollÀrare och barnskötare tÀnker kring arbetet i större barngrupper och hur barnen fÄr möjlighet att utvecklas enskilt och i samspel med andra. Resultatet visar pÄ att barngruppens storlek inte Àr det enda som har betydelse i den pedagogiska verksamheten utan att det Àr flera bakomliggande faktorer som spelar roll i hur arbetet fungerar. Vidare visar ocksÄ resultatet pÄ att det inte har nÄgon betydelse för vilken utbildning en person har vad gÀller att kunna svara pÄ frÄgor kring den pedagogiska verksamheten..

Studien undersöker hur man pĂ„ ett praktiskt sĂ€tt kan knyta samman musikteori-, gehörs- och ensembleundervisningen. Syftet Ă€r att undersöka möjligheten att i jazzsammanhang trĂ€na sitt gehör i grupp vid sina instrument. Jag har utvecklat tre gehörsövningar som undersöks i den hĂ€r studien. Övningarna Ă€r konstruerade sĂ„ att exempelvis pianisten skall övas i att höra basgĂ„ngar, medan basisten övas i att höra ackordlĂ€ggningar. En av ensembledeltagarna (piano, gitarr, sĂ„ng, blĂ„s eller bas) styr övningen och vĂ€ljer hur ackordföljden ska fortsĂ€tta genom att följa vissa regler (exempelvis upplöses dominanter alltid ren kvart upp/ren kvint ner).

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka attityder pedagoger i Är 1?3 har till NO- undervisning. Vi har valt att förlÀgga vÄr studie till tvÄ olika skolor dÄ vi vill undersöka om pedagogernas attityder skiljer sig Ät beroende pÄ vilken typ av skola de arbetar pÄ.Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med 5 pedagoger. Ur vÄr kvalitativa analys framkommer att följande begrepp genomsyrar pedagogernas attityder: konkretisering, vardagsanpassning, praktiskt arbete, experiment, elevernas erfarenheter/förkunskaper och samspel. NÀr vi har jÀmfört de olika pedagogernas attityder till NO- undervisning i Är 1?3 har vi inte funnit nÄgra skillnader beroende pÄ om de arbetar pÄ en miljöinriktad skola eller en skola utan inriktning.

Genom Lpo 94, LĂ€roplan för det obligatoriska skolvĂ€sendet som kom 1994, fick teknikĂ€mnet en egen kursplan och egna kunskapsmĂ„l. Det blev en mĂ„lstyrd skola istĂ€llet för en regelstyrd.Idag har vi en ny lĂ€roplan, Lgr 11, som ger en ny och anpassad styrning över skolan. Ämnet teknik har förĂ€ndrats i denna lĂ€roplan och ska passa in i dagens samhĂ€lle.Vad Ă€r det centrala i undervisningen i Ă€mnet? Vad vill eleverna lĂ€ra sig? Vad vill Skolverket att vi ska lĂ€ra eleverna om teknik?Den hĂ€r kvalitativa och kvantitativa undersökningen ska försöka ge svar pĂ„ dessa frĂ„gor och ge ökad kunskap om Ă€mnet och om förvĂ€ntningar som finns av omgivningen.Resultatet av undersökningen visar pĂ„ en positiv instĂ€llning till Ă€mnet teknik hos eleverna, de vill arbeta praktiskt men vet inte riktigt hur de kan pĂ„verka sina betyg. LĂ€rare i Ă€mnet försöker förmedla nyttan och glĂ€djen med Ă€mnet men har smĂ„ resurser.

Studien anvÀnder sig av en Multimodal Kritisk Diskursanalys (MCDA) för att analysera vanliga mÀnniskor i reality-TV ur ett klassperspektiv. Syftet Àr att undersöka huruvida programmet Ullared reproducerar idéer om klass och hur detta gör sig synligt genom konstruktionen av karaktÀren Morgan. Studien anvÀnder sig av ett teoretiskt ramverk bestÄende av vanlighet, klass, diskurs och skratt. I analysen undersöks utvalda sekvenser dÀr semiotiska resurser granskas för att se hur de arbetar för att konstruera Morgan. Resultatet visar pÄ att musik och videoredigering Àr tvÄ viktiga resurser i konstruktionen av Morgan, dock har allt som ses och hörs i bild en komplex samverkan med varandra som bidrar till slutkonstruktionen.

Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).

Syftet med vÄr undersökning var att beskriva elevernas upplevelser av matematik med avseende pÄ Älder, intresse, förstÄelse samt pedagogens kunskap om elevernas förstÄelse. Försökspersonerna omfattade totalt 40 elever och 40 pedagoger som representerade Är 3, 6, 9 pÄ grundskolan samt Är 3 pÄ gymnasieskolan. EnkÀterna utformades med nivÄanpassade uppgifter. Resultatet visade att grundskolans pedagoger har kunskap om att eleverna tycker att abstrakt matematik Àr svÄr. DÀremot visste inte pedagogerna pÄ gymnasiet att deras elever upplever det konkreta som svÄrt.

Denna uppsats har som mÄl att identifiera en problematik gÀllande medborgarinflytandet i den svenska planeringsprocessen genom att undersöka vilka gruppers berÀttelser, bilder och förestÀllningar om Staden som vÀljs ut att bli representativa. Arbetet har utifrÄn detta konstruerat ett teoretiskt ramverk dÀr adekvata begrepp definieras och förklaras. Dessa ligger sedan till grund i forskningsöversiktens redovisning av vad olika aktörers förestÀllningar av platser Àr förankrade i, vilka aktörer som pÄverkar dessa, samt vilka konflikter som uppkommer vid en planeringsprocess. Arbetets empiri bestÄr av samrÄdshandlingar frÄn tvÄ detaljplaneprocesser frÄn Karlskrona innerstad och lokalpressens bevakning av dessa. Analysen har skett genom en kvalitativ innehÄllsanalys, och resultatet av denna belyser att det finns en problematik angÄende medborgarinflytandet i vilka individer och grupper som fÄr sin berÀttelse, förestÀllning att bli representativ för platsen, och de gruppers och individers berÀttelse, förestÀllning som exkluderas..

Samtidighetskonflikt, Àven kÀnt under den engelska termen concurrency conflict, uppstÄr nÀr tvÄ eller flera processer försöker uppdatera samma information i en databas vid samma tidpunkt. Processen som sparar Àndringarna sist blir de Àndringar som gÀller och pÄ sÄ sÀtt kan viktigt information försvinna. Det finns flera tillvÀgagÄngssÀtt för att förhindra dessa problem med olika typer av samtidighetskontroller som kan ske i applikationen eller redan pÄ databasnivÄ via lagrade procedurer.Metoden som anvÀnds för att undersöka problemomrÄdet har utgÄtt frÄn ett praktiskt arbete med en utökning av en existerande applikation, webbutiken RoyalDesign, skriven i ASP.NET (ASP-dotnet) Web Forms. Utökningen krÀver samtidighetskontroll dÀr anvÀndaren ska informeras av eventuella konflikter. Undersökningen avser att granska hur samtidighetskontroll implementeras och hanteras i applikationen.

Enligt skollag och lÀroplan har skolan tvÄ huvuduppgifter, att ?ge eleverna kunskaper och fÀrdigheter? och att ?frÀmja deras harmoniska utveckling till ansvarskÀnnande mÀnniskor". Att i praktiskt arbete i klassrummet genomföra dessa bÄda uppgifter Àr ofta svÄrt. Av tradition dominerar kunskaps- och fÀrdighetskraven skolans arbete och stödet för att utveckla arbetet kring vÀrdegrundsfrÄgor har lÀnge varit eftersatt.Under lÀsÄret 2004-2005 har jag tillsammans med mina elever i Ärskurs tre arbetat med samtal kring moral och etik. VÄra samtal har utgÄtt frÄn litteratur och film.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att belysa faktorer som pÄverkar lÀraren nÀr den planerar sin undervisning i kursen Estetisk verksamhet med inriktning musik. Av sÀrskilt intresse Àr vilken pÄverkan lÀrarens intressen, utbildning och erfarenhet samt elevernas intressen och fÀrdigheter har. Undersökningen har genomförts genom att fyra stycken verksamma lÀrare pÄ olika skolor i olika stÀder intervjuats. Resultatet visar att lÀrarna till stor del lÄter eleverna vara med och planera innehÄllet i kursen och att innehÄllet mestadels utgörs av praktiskt musicerande. Det som har allra störst pÄverkan pÄ att kursen utformas Ät detta hÄll Àr den syn som lÀraren har pÄ eleven och pÄ Àmnet samt elevernas fÀrdigheter och intressen.

Bakgrund Kommunikation ?r en viktig komponent i omv?rdnaden och ?r betydande f?r att skapa en f?rst?else mellan patient och sjuksk?terska. Sjuksk?terskor har ansvar att anpassa kommunikationen utifr?n patientens f?ruts?ttningar och behov. N?r patienten har begr?nsade kunskaper i det gemensamma spr?ket blir anv?ndning av olika typer av spr?ktolk en resurs f?r att s?kerst?lla att information f?rmedlas och att patienten har m?jlighet att vara delaktig i sin v?rd.

Syftet med detta examensjobb Àr att fÄ fram idéer om hur ArcView GIS kan anvÀndas för att pÄ ett enklare, tydligare och smidigare sÀtt visa upp var Banverket har och var man tÀnker utföra ogrÀsbekÀmpning lÀngs jÀrnvÀgen. Idag fungerar det sÄ att informationen ligger lagrat pÄ papperskartor, i pÀrmar, i nÄgon dator nÄgonstans och sÄ vidare. Sammanfattningsvis Àr det svÄrt att snabbt hitta det man söker. GIS anvÀndandet ligger i startgroparna inom Banverket, sÄ detta examensarbete ska vara ett praktiskt exempel pÄ hur tekniken med geografisk information kan nyttjas. För att spara bÄde jobb och kostnader.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.