Min fascination för mönster har lett mig till att söka svar pÄ vilka olika metoder som finns för att förstÀrka uttrycket i en bild med hjÀlp av olika fÀrger.Syftet med uppsatsen har varit att studera och beskriva olika sÀtt att arbeta med fÀrg för att förstÀrka eller förÀndra uttrycket i en komposition. I detta arbete har jag försökt att förtydliga de begrepp som traditionellt anvÀnds inom omrÄdet fÀrg samt arbetat bÄde praktiskt och analytiskt med fÀrgsÀttningar av egna mönsterkompositioner.De frÄgestÀllningar som behandlats Àr: pÄ vilka olika sÀtt kan man förÀndra uttrycket i en komposition med hjÀlp av olika kombinationer av fÀrg? Hur benÀmner och förklarar man dessa metoder i litteraturen? Kan jag vid eget praktiskt bruk av dessa metoder se det resultat som anges i det studerade materialet?Eftersom jag avsett att skaffa mig en djupare kunskap i Àmnet har jag gjort en kvalitativ textanalys av litteratur inom omrÄdena fÀrg, fÀrgsÀttning och bildanalys. För att praktiskt kunna prova de olika begrepp och metoder som anges i den utvalda litteraturen har jag arbetat med fÀrgsÀttning av ett antal egna mönsterkompositioner. Jag har sedan gjort en bildanalys av dessa dÀr jag anvÀnt mig av de begrepp jag lÀrt mig under arbetets gÄng.Resultatet av min litteraturstudie har lett fram till en liten sammanfattning av omrÄdet fÀrg och dess begrepp samt ocksÄ en redogörelse för olika metoder för kontrastverkan vid fÀrgsÀttning.

Bakgrund: Sjuksköterskeprogrammet  vid Uppsala universitet innefattar 49,5 högskolepoÀng verksamhetsförlagd utbildning (VFU). I termin 2 har studenterna fyra veckor VFU inom basal omvÄrdnad och handledes dÄ av undersköterska. Handledning Àr ett sÀtt att lÀra ut och utveckla kompetens och innefattar bÄde teoretiskt och praktiskt kunnande. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskornas upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning i termin 2 pÄ sjuksköterskeprogrammet. Metod: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design.

Denna uppsats belyser familjehem som ett socialt fenomen ur socialtjÀnstens och familjehemmens egna perspektiv. Det kÀnsliga och komplicerade förhÄllande som rÄder mellan ett familjehem och det placerade barnets biologiska förÀldrar diskuteras utifrÄn fader - och modersrollen, med ett teoretiskt utgÄngslÀge..

Denna uppsats handlar om att studera varför den faktiska prisförÀndringen pÄ utdelningsdagen skiljer sig frÄn det som teoretiskt borde infalla om privata investerare Àr de som till sist pÄverkar prisförÀndringen. Tidigare studier har gjorts pÄ andra marknader, dÀribland USA och har grundats pÄ ett progressivt skattesystem. I Sverige kan vi dock observera ett platt skattesystem under den studerade tidsperioden. I jÀmförelse med tidigare studier kan vi ocksÄ observera en större variation i skatteregimer.För att genomföra denna studie formulerar vi tvÄ modeller, dÄ vi misstÀnker att den första modellen kan vara missvisande eftersom att en variabel har mÄnga missing values. I bÄda modellerna anvÀnder vi oss av samma beroende variabel, som visar skillnaden mellan den faktiska prisförÀndringen pÄ aktiers utdelningsdag och det som teoretiskt borde gÀlla vid respektive skatteregim.

Studien problematiserade gymnasieelevers lÀrande i perspektivet: LÀr sig elever förmÄgan att programmera eller lÀr de sig enbart programmeringssprÄket? Syftet var att undersöka och analysera hur elever lÀr sig att programmera och om de lÀr sig tankesÀttet för att praktiskt tillÀmpa sina kunskaper av ett objektorienterat sprÄk. FrÄgestÀllningar var: Hur uppfattar elever programmeringen och pÄ vilket sÀtt lÀr de sig att programmera,dvs. kan de ta till sig programmeringssprÄket för att lösa problem samt hur bibehÄller elever sin motivation för lÀrande? Studien omfattade ett tjugotal elevers uppfattningar av programmering under ett tjugotal lektioner i C-sharp, som analyserades enligt en fenomenografisk ansats.

Syfte och fra?gesta?llningar: Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt och vilka metoder tva? olika mediekanaler anva?nder sig av fo?r att o?vertyga och skapa trova?rdighet om HPV-vaccinet. Metod och material: Kritisk diskursanalys pa? ett avsnitt ur samha?llsprogrammet TV4 Kalla Fakta och tidningsartiklar ro?rande HPV-vaccinet.Huvudresultat: Framsta?llning av HPV-vaccinet skiljer sig va?sentligt a?t vid granskning av Kalla Fakta och tidningsartiklarna. Metoderna som anva?nds i texterna fo?r att skapa trova?rdighet a?r expertutla?tanden och skapa fo?rtroende med tittarna och la?sarna.  .

Sammanfattning Bakgrund: Trycks?r ?r skador till f?ljd av l?ngvarigt tryck eller friktion som kan skapa b?de psykiskt och fysiskt lidande f?r patienten, vilket kan leda till betydande kostnader f?r v?rden. Omv?rdnaden grundas i sjuksk?terskans etiska kod vilket inneb?r att fr?mja h?lsa, f?rebygga sjukdom samt att ?terst?lla h?lsa och lindra lidande. Sjuksk?terskans kompetens skapas genom att kombinera teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet.

BogsÄr sÀnker vÀlfÀrden för de grisar som drabbas av det. BogsÄr har blivit ett uppmÀrksammat djurvÀlfÀrdsproblem och branschen försöker jobba förebyggande för att minska förekomsten av dem. BogsÄr kan liknas vid trycksÄr hos mÀnniska och drabbar frÀmst suggor under laktationstiden dÄ de ligger ner mycket. Det rÄder oenighet i hur bogsÄr utvecklas. Vissa studier visar pÄ en utveckling dÀr sÄret startar med att epidermis skadas.

This is a study of democracy on the local level. It?s a comparison between the municipalities of Mo?rbyla?nga and Mo?nstera?s in the region of Kalmar in Sweden based on most similar design. The question is if the structure of the political organisation affects the quality of democracy, with focus on the reorganisaton in Mo?rbyla?nga and the quality of the political process.

Fler och fler mÀnniskor vÄrdas i livets slutskede av anhöriga. Detta gör att de anhörigas situation behöver belysas för att sjukvÄrden pÄ ett bra sÀtt ska kunna stödja dem. Syftet var att belysa anhörigas erfarenhet av information och stöd i samband med palliativ cancervÄrd. Metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökningar gjordes i Cinahl, Pubmed och PsycInfo.

Skolverket (2009:5) har i sin alarmerande rapport kommit fram till att resultaten i svensk skola dalar kraftigt. Ma?nga elever na?r inte godka?nda ma?l na?r de la?mnar grundskolan. Anledningen till varfo?r det ser ut sa? a?r sja?lvklart ma?ngfacetterad, men jag funderar pa? om en anledning kan vara att elever idag kanske fa?tt en annan insta?llning till skolga?ng och utbildning.

SAMANFATTNINGTitel:Externa ledamöter ? PÄverkan pÄ struktur och process i styrelsearbeteNivÄ:C-uppsatsFörfattare:Lovedeep Singh och Simon NyströmHandledare:Tomas KÀllqvist och Stig SörlingDatum:2015 ? JuniSyfte:Syftet med denna studie Àr att belysa hur de externa ledamöterna pÄverkar strukturen och processen i styrelsearbetet.Metod:Studiens syfte har besvarats genom kvalitativ undersökningsmetod med abduktiv forskningsansats. Studien har hermeneutiskt perspektiv och fenomenet som studerats anses vara socialkonstruktivistisk. Det empiriska materialet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med representanter frÄn Ätta olika styrelser.Resultat & slutsats:Studien visar att uppfattningen om den externa ledamotens pÄverkan fördelas mellan styrelser med formellt aktivt styrelsearbete och informellt passivt styrelsearbete. I styrelser med formellt aktivt styrelsearbete har den externa ledamoten en pÄverkan pÄ strukturen genom att förÀndra sammansÀttningen.

Problem/bakgrund: Simulering som teoretiskt begrepp, och det som finns i simuleringsbegreppets kontext - simulacrum, det hyperreella, symboler och bilder - framstÄr som abstrakt och svÄrfÄngat, pÄ grÀnsen till ett skönlitterÀrt argumenterande. Vad innebÀr egentligen en simulering? Vad Àr simulacra? Och, framförallt, Àr simuleringsbegreppet vÀrt att lÀgga vÀrde i som ett teoretiskt begrepp? Det Àr min avsikt att, i denna uppsats, analysera detta begrepp. Att sÀtta det i sin teoretiska kontext och analysera begreppets förutsÀttningar.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att, med hjÀlp av en analysmodell hÀmtad frÄn den kritiska realismen, analysera simuleringsbegreppets sociologiska relevans.TillvÀgagÄngssÀtt: Jag har valt att anvÀnda mig av en kritisk-realistisk kunskapssyn och undersöker simuleringsbegreppet utifrÄn en modell i sex steg. För att presentera simulerings begreppet anvÀnder jag mig av Jean Baudrillards teorier om simuleringsbegreppet och dess förutsÀttningar.

Förstudien behandlar den tekniska delen av ett teoretiskt stadstÀckande öppet WiFi i TrollhÀttan, Sverige. TrollhÀttans kommun bestÀllde en förstudie frÄn Högskolan VÀst som skulle agera beslutsunderlag till hur de skulle ta Àrendet vidare. Studien Àr begrÀnsad till den tekniska biten, dÀr bland annat val av utrustning, trÄdlösa tekniker och riskanalys av nÀtverket ingÄr. Arbetet varit vÀldigt teoretiskt inriktat med en metod som till största del bestÄr utav att samla information och kunskaper frÄn vetenskapliga rapporter, teknikorienterade hemsidor och andra relaterade arbeten.De trÄdlösa standarder som jÀmfördes teoretiskt i förstudien var 802.11g och 802.11n. 802.11n valdes som den standarden som bÀst passade just detta nÀtverk, frÀmst för dess positiva egenskaper nÀr det gÀller tÀckning, hastighet och bakÄtkompatibilitet.

SammanfattningLaborationer i naturvetenskapliga Àmnen Àr en naturlig del av undervisningen. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ om man tar bort en möjlighet till inlÀrning och förstÄelse för eleverna om laborationer inte anvÀnds i undervisningen. Vidare ville jag undersöka om lÀrare och elever anser att laborationer utvecklar förstÄelsen av naturvetenskap, dessutom om eleverna förstÄr syftena med laborationerna.Undersökningen utfördes genom att kvalitativa intervjuer gjordes med fyra lÀrare och sex elever i en gymnasieskola. Resultatet visar att lÀrarna har olika Äsikter om laborationens betydelse för förstÄelsen av Àmnet. DÀremot anser eleverna att laborationer utvecklar deras förstÄelse för naturkunskap.