Geografi Àr ett tvÀrvetenskapligt Àmne i skolans vÀrld som berör sÄvÀl naturen som samhÀllet vi lever i. I Skolverkets Àmnesplan för Àmnet Geografi pÄ gymnasial nivÄ framkommer det med all önskvÀrd tydlighet att sÄvÀl exkursioner, fÀltstudier, laborationer som övningar ska ingÄ i undervisningen, för att ÄskÄdliggöra den mÄngfacetterade vÀrld vi lever i. I nya rön frÄn Skolverket beskrivs situationen i de högre Äldrarna, med avseende pÄ inkludering av praktiska moment i undervisningen, som problematisk.Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att belysa vikten av praktiska moment inom Àmnet geografi, pÄ gymnasial nivÄ, genom att undersöka lÀrares erfarenheter kring ett praktiskt arbetssÀtt. För att kunna undersöka detta har vi anvÀnt oss av en intervjustudie, dÀr fyra geografilÀrare (pÄ gymnasial nivÄ) frÄn fyra olika skolor i tre skilda kommuner agerade respondenter. Resultatet pÄvisar att eleverna till följd av ett kontinuerligt tillÀmpande av praktiska moment ges möjligheten att se samband, vilka knyter samman teorin och verkligheten.

Bakgrund: Trots nationella m?l om korta vistelsetider p? somatiska akutmottagningar ?r v?ntetiderna ofta l?nga, vilket kan p?verka b?de patienter och personal negativt. Sjuksk?terskor p? akutmottagningar ?r s?rskilt utsatta f?r arbetsrelaterad stress. Denna stress kan i sin tur p?verka patients?kerheten och kvaliteten p? omv?rdnaden negativt.

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.

Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.

Studiens syfte i korthet har varit att ta reda pÄ hur slöjdlÀrare tolkar den nationella kursplanen för slöjd i en vidare bemÀrkelse Àn sjÀlva hantverkskunnandet. I detta syfte har sex slöjdlÀrare med olika bakgrund intervjuats. Inledningsvis har i arbetet gjorts en översikt över slöjdÀmnets historia, forskning kring praktiskt och intellektuellt arbete i förening och den rÄdande samhÀllssynen pÄ kunskap. Sedan har en tolkning av den nationella kursplanen för slöjd gjorts utifrÄn mitt eget perspektiv och Àven de intervjuade slöjdlÀrarnas. Resultatet som framkommit pekar pÄ att slöjdÀmnets egentliga nytta Àr större Àn sjÀlva hantverkskunnandet, men svÄr att definiera, och att Àmnets lÄngsiktiga syfte behöver tydliggöras.

MÄlet för svensk jÀmstÀlldhetspolitik Àr att mÀn och kvinnor ska ha samma makt att formasamhÀllet och sina egna liv. För att kunna arbeta mot jÀmstÀlldhetsmÄlet krÀvs organisering;att individer sluter sig samman för att gemensamt uppnÄ ett resultat.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka berÀttelser om hur och varför olika organisationerarbetar praktiskt med jÀmstÀlldhet. Centrala frÄgestÀllningar för undersökningen Àr hurorganisationer konstruerar jÀmstÀlldhet respektive hur jÀmstÀlldhet konstruerar organisationer.Metoderna jag anvÀnder mig av Àr reflexiva intervjuer och handlingsnÀt. Den senare fokuserarpÄ att fÄnga in och förstÄ organisationers processer snarare Àn deras resultat. I analysen utgÄrjag frÄn Karl Weicks och Barbara Czarniawskas teorier om organisering.Resultatet visar pÄ att organisationer tar till sig idén om jÀmstÀlldhet pÄ olika sÀtt, men attdet grundlÀggande motivet till att arbeta med jÀmstÀlldhet Àr att det Àr en mÀnsklig rÀttighet,tillika att det genererar kvalitet till organisationerna.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka i vilken utstrÀckning högstadielÀrare i Uppsala ochStockholm anvÀnder sig av ett praktiskt arbetssÀtt i sin undervisning. Studien har Àven syftat till attundersöka vilka möjligheter och begrÀnsningar lÀrarna ser med detta arbetssÀtt med avseende pÄ tidoch skolans resurser. FrÄgestÀllningarna har handlat om i hur stor utstrÀckning lÀrarna anvÀnder sigav matematikspel/lekar, utomhusmatematik och hur ofta de lÄter eleverna arbeta utanför lÀroboken.Jag har Àven undersökt om lÀrarnas Älder pÄverkar i hur stor utstrÀckning de arbetar med praktiskmatematik. Respondenterna har haft möjlighet att ge exempel pÄ hur de arbetar praktiskt i sinundervisning. Undersökningen utfördes med hjÀlp av enkÀter som skickades ut via mejl.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur Ätta lÀrare som arbetar inom sÀrskolans lÀgre ochhögre Äldrar anvÀnder sig av för undervisningsstrategier i sin undervisning. För att genomföra dennaundersökning sÄ anvÀndes kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare som arbetar i sÀrskolan med elevermed utvecklingsstörning och elever med tillÀggsdiagnoser. Vi anvÀnde oss Àven av observationermed en observationsmall med hög grad av struktur i klassrumsmiljö. Studiens resultat haranalyserats utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr vi fÄtt fram intervju och observations resultatoch slagit ihop dem till en helhet utifrÄn fem undervisningsidéer. Vi har delat in dem i olikakategorier sÄ somHelhet och del, ÄskÄdlighet, naturen som förebild, handens arbete och dialog föratt fÄ det enhetligt och för att göra det lÀttlÀst för lÀsaren.Slutsatser som dragits Àr att lÀrarna har mÄnga gemensamma undervisningsstrategier i sinundervisning som skapar förutsÀttningar för lÀrandet.

The aim of the study was to investigate the studentsŽ attitudes towards mathematics, their knowledge in the subject area they find the least interesting and whether laborative/practical working methods could awaken their interest and curiosity. During our work, we have looked into previous studies regarding girlsŽ and boysŽ attitude and performance in mathematics. We handed out surveys to students in grade 9 at a School with many people from other cultures and nationalities in Malmö in order to find the answers to our questions. The result showed that most of the students thought that the subject area "scaling" was the least interesting. The implemented action program was a laborative/practical task within the "scaling" area.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..

Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka prissÀttningsprocesser för att finna barriÀrer som förhindrar industriföretag att förbÀttra sin prissÀttningsförmÄga. Förutom att hitta gemensamma barriÀrer ska vi Àven ge ett teoretiskt bidrag gÀllande hur företag kan förbÀttra sin prissÀttningsförmÄga, med speciellt fokus pÄ barriÀrer. Vi har genomfört en multipel case-study pÄ 6 industriföretag samt ett konsultföretag. VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt var abduktivt och vi inledde vÄr uppsats genom att utveckla ett teoretiskt ramverk som lade grunden till vÄr studie. Det teoretiska perspektivet innehÄller varierande litteratur gÀllande prissÀttning, prissÀttning som en förmÄga samt det resursbaserade synsÀttet.

I detta konstn?rliga arbete unders?ks hur funktionsanalys kan anv?ndas som verktyg i en interpretationsprocess. Giovanni Bottesinis stycke Reverie f?r kontrabas och piano funktionsanalyseras och analysen anv?nds f?r att ge f?rfattaren en st?rre medvetenhet om stycket. Stycket interpreteras sedan, f?rst teoretiskt och sedan praktiskt, informerat av funktionsanalysen.

Ett av ma?len fo?r att na? ett mer ha?llbart samha?lle a?r att minska anva?ndandet av fossila bra?nslen, vilket har gjort det intressant att uto?ka biobra?nsleproduktionen i Sverige. Detta arbete har haft som ma?l att utva?rdera biobra?nsleproduktionens inverkan pa? va?xthusgasbalansen samt o?vergo?dning beroende pa? vilken marktyp som anva?nts, och utifra?n detta va?lja en optimal mark fo?r odling av granskog fo?r biobra?nslea?ndama?l. De faktorer som utva?rderats a?r klimat (norra, mellan och so?dra Sverige), grundvattenniva?, kva?vego?dsling och inneha?ll av organiskt material i marken.Scenarion av marktyperna med de tillho?rande faktorerna har utva?rderats med hja?lp av ett datorsimuleringsprogram, CoupModel, samt med hja?lp av referensmarker fo?r respektive klimattyp.