Den hÀr uppsatsen behandlar attityden till och anvÀndningen av den egna dialekten hos högstadieelever pÄ en skola i Lycksele i södra Lappland, VÀsterbottens lÀn. Eleverna fick svara pÄ en enkÀt och ett antal blev dÀrefter inspelade. Inspelningarna transkriberades och analyserades med hÀnsyn till dialektala drag. Resultatet blev att det fanns skillnader mellan pojkars och flickors anvÀndning av dialekt, och Àven mellan elever som sökt ett teoretiskt och elever som sökt ett praktiskt program pÄ gymnasiet. Av de inspelade eleverna var det en som sa sig tala dialekt utan att göra det, och en som talade vÀldigt mycket dialekt men som ville sluta. Mina slutsatser Àr att ungdomarnas framtidsplaner pÄverkar anvÀndningen av dialekt, och framtidsplaner mÀttes i val av gymnasieprogram och om det fanns en önskan att stanna pÄ eller lÀmna orten. I slutÀnden Àr det individerna sjÀlva som avgör om de vill fortsÀtta tala dialekt eller inte.

Denna uppsats handlar om genius loci. UtgÄngspunkten har varit en tes om att det Àr ett begrepp som vi landskapsarkitekter intuitivt förstÄr och pÄverkas av men skulle ha nytta av att konkretisera. MÄlet Àr att hitta fram till möjliga svar pÄ dessa frÄgor:Hur kan landskapsarkitekten tolka begreppet genius loci?Hur kan landskapsarkitekten arbeta i praktiken för att finna en plats genius?Genom att undersöka begreppet genius loci utifrÄn bÄde ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv hoppas jag kunna skapa en ökad förstÄelse för hur och varför vi landskapsarkitekter kan anvÀnda det. Genom studier av bland annat Christian Norberg-Schulz verk Genius loci: towards a phenomenology of architecture samt intervjuer och reflektioner över min egen praktik har jag kommit fram till att tesen stÀmmer.

Uppsatsens syfte Àr att belysa hur revisorns roll och uppgift kan pÄverkas av förÀndringar i den sociala kontexten, och vad detta kan fÄ för konsekvenser för revisorsbranschen. Uppsatsen utgÄr frÄn en fenomenologisk vetenskapsansats, dÄ det Àr ett fenomen som studeras. Syftet med studien Àr att bidra med kunskap som inte var kÀnd förut, och dÀrav har ett kvalitativt metodperspektiv valts. Undersökningsansatsen Àr huvudsakligen induktiv, men Àven abduktiva inslag förekommer i studien. Referensramen omfattar en genomgÄng av relevant litteratur för problemomrÄdet.

I denna uppsats presenterar vi en ny infallsvinkel pÄ hur datatolkning i moderna organisationer bör hanteras, sÄvÀl praktiskt som teoretiskt. Studien genomfördes med ett kvalitativt och abduktivt tillvÀgagÄngssÀtt byggt pÄ grounded theory med deltagande observationer och intervjuer med aktörer inom organisationen. VÄrt teoretiska ramverk Àr byggt utifrÄn Carliles (2002) teorier om semantiska barriÀrer och pÄbyggda genom Iveroths (2011) tidigare forskning utifrÄn common meaning. SÄledes Àr vÄrt teoretiska ramverk lÀmpligt för att tolka hur barriÀrer som hindrar en synkron datatolkning mellan olika aktörer i organisationer belysts i tidigare litteratur, hur dessa barriÀrer kan överbryggas samt olika synsÀtt pÄ kunskapen som ett regelrÀtt mÄtt.Avsaknad av kunskapskonsensus i organisationer grundar sig i semantiska barriÀrer för datatolkningen som mÄste överbryggas med sociala interaktioner. Organisationer gÄr mot kunskapskonsensus genom att utifrÄn datakÀllan arbeta med ? i) teknologiskt medierade trading zones men Àven ii) socialt dimensionerade överbryggningsaktiviteter med mÄlet att skapa kunskapskonsensus mellan och inom aktörsgemenskapen..

Det har visat sig att fysisk aktivitet ökar livskvaliteten och pÄverkar kroppens mekanismer positivt hos ungdomar. Det har konstaterats att flickor som regelbundet Àr fysiskt aktiva har en mer normal instÀllning till sin kroppsform Àn de som inte Àr regelbundet aktiva. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det finns en skillnad i kroppsbilden hos gymnasieelever som trÀnar respektive inte trÀnar, samt att undersöka om det finns en skillnad i kroppsbild beroende pÄ trÀningsgrad i grupperna kvinnliga respektive manliga elever samt hos elever som lÀser yrkesinriktat respektive teoretiskt program. Metod: Försökspersonerna bestod av 120 artonÄriga gymnasieelever som lÀste teoretiskt eller yrkesinriktat program. De instrument som anvÀndes var enkÀterna IPAQ och BESAA.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.

Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera kommuners kostnadskalkyler och taxekonstruktioner. Undersökningen Àr genomförd i form av en multipel fallstudie. Inledningsvis genomförde vi en förstudie som syftade till att kategorisera SkÄne kommuners avfallshantering. Vi har ocksÄ skapat en modell som vi anvÀnt bÄde för att skapa en referensram och vid analys. För vÄr analys har vi utgÄtt frÄn de rÀttsprinciper som finns pÄ omrÄdet samt de riktlinjer som RenhÄllningsverksföreningen ger ut angÄende taxekonstruktion.

Vi har i denna studie tittat nÀrmare pÄ tvÄ pedagoger och deras klasser vid sprÄkundervisning. Syftet med studien var att se vilka tankar som pedagogerna hade om sin undervisning samt vad elevernas instÀllning var till denna. I denna studie ville vi dessutom ta reda pÄ om instÀllningen till Àmnet skilde sig mellan pojkar och flickor. Vi vill belysa att alla Àr vi olika och att vi pÄ olika sÀtt tar till oss kunskap. Vi vill synliggöra om det finns nÄgra likheter och skillnader mellan flickors och pojkars instÀllning till sprÄkundervisningen samt pÄ vilket sÀtt de lÀr sig bÀst.

Problem och syftenNa?r projekt befinner sig i extrema miljo?er a?r betydelsen av ett fo?rdelaktigt beslutsfattande avgo?rande. Om projektdeltagarna inte lyckas ta genomta?nkta beslut finns det risk fo?r att projektet misslyckas vilket involverar allvarliga konsekvenser. Med hja?lp av denna studie vill vi studera beslutsfattandet i projekt i extrema miljo?er: Hur pa?verkas beslutsfattandet av extrema miljo?er? Vi har funnit att ett antal parametrar pa?verkar projekts fo?rma?ga att ta beslut.

Enligt vÄr erfarenhet har textilslöjden och matematiken en naturlig koppling till varandra och det vardagliga bruket av matematik. Vi tror att textilslöjden kan bidra till att öka elevers förstÄelse för matematisk problemlösning. Litteraturstudier vi gjort visar att teoretiskt och praktiskt arbete gynnar varandra och genom ett Àmnesövergripande arbete med den teoretiska matematiken och den praktiska textilslöjden skulle elevers lÀrande kunna frÀmjas. I en kvalitativ undersökning har 14 personer verksamma i skolan intervjuats, i syfte att öka förstÄelsen hur Äsikter och erfarenheter pÄverkar förutsÀttningar för Àmnesövergripande arbete i textilslöjd och matematik. Resultatet redovisas i bÄde kvalitativ och kvantitativ form.

Syftet med vÄr studie Àr att försöka synliggöra och jÀmföra pedagogers medvetenhet och yrkeserfarenhet kring deras instÀllning till matematik utifrÄn förskolans styrdokument, dÄ förskolan i dagarna stÄr inför en reviderad lÀroplan. För att kunna ge en beskrivning till vad pedagoger anser om matematikens roll i förskolan genomförde vi en enkÀtundersökning först som sedan utgjorde ett underlag för nÄgra semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen bestod av förskollÀrare och barnskötare med olika lÄng tids erfarenhet av att arbeta i förskola. Efter att ha genomfört denna undersökning visar resultatet att lÀroplaner, yrkeserfarenhet och utbildning pÄverkar pedagogers syn pÄ matematikens betydelse i förskolan. AnmÀrkningsvÀrt var att det var de pedagoger med lÀngst erfarenhet av yrket som oftare vidhöll lÀroplanens betydelse. VÄr tolkning av det resultatet Àr att flera Är av praktiskt arbete i verksamheten leder till en större förstÄelse av vad mÄlen innebÀr praktiskt..

Bakgrund: Trots nationella m?l om korta vistelsetider p? somatiska akutmottagningar ?r v?ntetiderna ofta l?nga, vilket kan p?verka b?de patienter och personal negativt. Sjuksk?terskor p? akutmottagningar ?r s?rskilt utsatta f?r arbetsrelaterad stress. Denna stress kan i sin tur p?verka patients?kerheten och kvaliteten p? omv?rdnaden negativt.

Syfte:Syftet med denna uppsat's Àr att undersöka hur smÄ och medelstora svenska företag internationaliserar sin verksamhet och hur de behandlar affÀrskulturen pÄ sina nya utlÀndska marknader. Vi vill ge förslag till en modell av internationalisering av SME med inriktning pÄ affÀrskulturella aspekter. Problem:ProblemstÀllningen Àr del's praktisk och del's teoretisk. Hur behandlar svenska SME rent praktiskt sin etablering utomland's och hur skall dessa företag hantera skillnader i affÀrskulturella marknadsegenskaper? Vidare frÄgar vi os's om det Àr möjligt att anvÀnda sig av dagen's internationaliseringsmodeller pÄ SME dÄ de internationaliseringar och affÀrskulturella aspekter grundar sig pÄ stora företag's strategier och förutsÀttningar.

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.

Syftet Àr att undersöka hur en KME-pedagog kan integrera de estetiska sprÄken med ett teoretiskt skolÀmne som i detta fall Àr svenska. VÄr problemstÀllning lyder: Hur kan man arbeta KME-pedagogiskt med LTG-metoden vid lÀs- och skrivinlÀrning pÄ ett socialt inkluderande sÀtt? Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ undersökningsmetod dÄ vi har nÀrmat oss vÄr problemstÀllning. VÄrt undersökningsresultat baseras pÄ empirisk datainsamling med skriftliga intervjuer via e-mail som sedan analyserats. Vi har analyserat vÄr empiri med den kvalitativa datasammanfattningsmetoden vÀsentypsmetoden.