Sök:

Sökresultat:

557 Uppsatser om Temporära lokaler - Sida 24 av 38

Intresset för internationella fastighetsinvesteringar

Under de senaste tio Ären har ett nytt segment öppnats pÄ fastighetsmarknaden,nÀmligen marknaden för samhÀllsfastigheter. Politiska beslut frÄn tidigt 90-tal hargjort det möjligt för privata aktörer att etablera friskolor och Àldreboenden.Reformerna har möjliggjort att Àven investera i verksamheternas lokaler. Vid dessaförvÀrv brukar ett relativt lÄngt hyreskontrakt medfölja och det finns ett starktsamband mellan den förhandlade hyran och försÀljningspriset. NÀr förvÀrvet Àrgenomfört och kontraktet sedan löper ut kan det bli problematiskt att avgöra vilkennivÄ den nya hyran bör ligga pÄ.HyresgÀstens betalningsförmÄga Àr en central del i analyserna i denna uppsats.UtrÀkningen av kommunens sÄ kallade skolpeng respektive omsorgspeng kartlÀggsför att dra slutsatser om vilka marginaler respektive part har att förhÄlla sig till och hurdet pÄverkar den förvÀntade hyran.I denna uppsats diskuterar vi ocksÄ huruvida hyressÀttningen av samhÀllsfastigheterkan Äterkopplas till olika kombinationer av hyresrelationer. Incitament till att ta ut enviss hyra kan variera beroende pÄ fastighetsÀgarens syfte med innehavet.

Rastens renÀssans : En studie om hur personalen pÄ en skola beskriver sin psykosociala arbetsmiljö med fokus pÄ raster och pauser

Syftet med det hÀr arbetet har varit att undersöka den psykosociala arbetsmiljön pÄ en skola med fokus pÄ personalens raster och pauser. Jag har, dels genom egna erfarenheter under lÀrarutbildningen och dels genom att ta del av NordÀngers avhandling LÀrares raster, InnehÄll i mellanrum (2002), tagit del av information som visar pÄ att det Àr bristfÀlligt med raster och pauser pÄ en del skolor. Informationen pekar pÄ olika aspekter som hindrar personalen att kunna ta ut sina raster. NÄgra av dessa aspekter Àr att personalen blir hindrad av eleverna, de mÄste förbereda lektionerna och de mÄste fÄ tag pÄ nÄgon under sin rast. Med mitt arbete ville jag peka pÄ en möjlighet till förÀndring i positiv riktning.

Transformerat stadsrum : öppnar upp och lÀnkar samman

Mitt syfte med projektet Àr att vitalisera stadsdelen Husby i nordvÀstra Stockholm. Bryta upp zonerade omrÄden och addera fler och varierade funktioner som definierar nya strÄk, lÀnka samman omtyckta omrÄden och överbrygga platser som upplevs otrygga. Sammantaget ger det förutsÀttningar för ett mer levande stadsliv som attraherar fler att vilja bo, bo kvar och göra bostadskarriÀr i Husby.Centrala begrepp i projektet Àr mÄngfald, trygghet, flexibilitet och hÄllbarhet. Jag har arbetat med att identifiera, bevara och utveckla kvaliteter i kombination med att öppna upp befintlig bebyggelse som prÀglas av upprepning, slutenhet och rationella byggmetoder samt addera ny bebyggelse för att fÄ en större mÄngfald och ett mer flexibelt utbud av bÄde lokaler, bokaler och bostÀder men Àven genom att analysera och bearbeta omrÄdets struktur. Fokus har legat pÄ de trafikseparerade miljöerna och hur de kan vidareutvecklas genom att bland annat addera gÄngvÀgar och skapa nya strÄk lÀngst tillfartsgatorna och samtidigt bevara kvaliteter som de nivÄseparerade korsningarna mellan gÄngvÀgarna och bilvÀgarna erbjuder med sÀker skolvÀg och en trygg bilfri miljö för barnen..

SprÄkutveckling genom höglÀsning

Svenska elevers lÀsförstÄelse minskar och vÄra barns intresse för böcker och lÀsning likasÄ, vilket fick mig att fundera över den roll vi pedagoger spelar i denna utveckling. Syftet med min undersökning var att undersöka om höglÀsning anvÀnds som metod inom förskolan, samt att fördjupa förstÄelsen för vilken betydelse höglÀsning anses ha för barns sprÄkutveckling. Tidigare forskning tyder pÄ att höglÀsning i förskolan pÄ mÄnga sÀtt kan bidra till att öka barns sprÄkliga medvetenhet, samt vara en förutsÀttning för deras fortsatta sprÄkutveckling. Vidare pekar tidigare forskning pÄ vikten av engagerade och pÄlÀsta pedagoger som kan vÀgleda och hjÀlpa barnen pÄ sin vÀg till lÀslust och lÀrande. Det empiriska materialet i studien har samlats in genom enkÀter besvarade av 72 pedagoger pÄ sex förskolor. Resultatet visar att samtliga pedagoger Àr medvetna om att höglÀsningen har positiva effekter pÄ barns sprÄkutveckling. HöglÀsning Àr till övervÀgande del en planerad aktivitet men Àven en spontan sÄdan.

Kulturen med en twist : En studie av fyra lokaler frÄn trattbÀgarkulturen pÄ Gotland.

This thesis analyses the Funnel Beaker Culture on the island of Gotland. Since no comprehensive studies of the remains of the pottery have been made, this is one of the reasons why I chose to study this topic. The purpose of this study is to analyze the pottery and to discuss the chronological and spatial implications. Four sites from the Funnel Beaker Culture on Gotland are studied; Mölner/Gullarve, GrÀne, Ardags and Suderkvie. Ceramic samples are analyzed with respect to its ornament and it is discussed if the pottery found at various sites are contemporary.

En studie om pedagogers uppfattningar om lÀrande miljön i Reggio Emilia inspirerade förskolor

BakgrundInom Reggio Emilia filosofin arbetar man medvetet med miljön och materialet. Man sermiljön som den tredje pedagogen. De tvÄ andra pedagogerna Àr lÀrarna samt barnen sjÀlva. I Reggio Emilia har de en stark tro pÄ barnets kunnande. De ser barnen som kompetenta och nyfikna att lÀra sig saker.

Elever med fysiska funktionsnedsÀttningar : LÀrares tankar om inkludering, bemötande och mÄluppfyllelse

Inkludering, bemötande och mÄluppfyllelse gÄr in i varandra, och de Àr alla sammankopplade med begreppeten skola för alla. Syftet med denna uppsats Àr att genom intervjuer av lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa studera deras tankar kring arbetet med inkludering, bemötande och mÄluppfyllelse för elever med fysiska funktionsnedsÀttningar. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa samtalsintervjuer som metod. Vi har intervjuat sex stycken lÀrare med blandade erfarenheter av elever med fysiska funktionsnedsÀttningar, gemensamt för alla lÀrare Àr att de arbetar pÄ gymnasiet. Resultatet frÄn intervjuerna visar att miljön i form av lokaler som anvÀnds i Àmnet Idrott och hÀlsa skiljer sig befintligt Ät mellan olika skolor.

LÀrares syn pÄ de nya kunskapskraven inom musikÀmnet

Syftet med denna uppsats Àr att belysa de tankar som lÀrarna som undervisar i musik i Ärskurs 4-6 har vad det gÀller de nya kunskapskraven i den nya kursplanen i Àmnet musik. UtgÄngspunkten för denna studie bygger pÄ den nya lÀroplanen: LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11), som började gÀlla frÄn och med höstterminen 2011. Under inledningskapitlet ger vi en kortfattad bakgrund till vÄr studie, lÀgger fram vÄr frÄgestÀllning och dÀrefter tar vi upp nÄgra vÀsentliga begrepp som rör musikÀmnet. I teoridelen lÀgger vi fram den teoretiska bakgrunden till vÄr studie och beskriver en del tidigare forskning som utförts. Denna handlar bland annat om estetiska Àmnens stÀllning i skolan.

Dialekter Àr charmiga : Hagforselevers syn pÄ sin egen och andras dialekter- en enkÀtstudie

Efter andra vÀrldskriget var optimismen i Sverige pÄ topp. Landet var skonat frÄn förstörelse och ekonomin blomstrade. Folkhemmets ideal genomsyrade samhÀllets alla skikt och detta mÀrktest tydligt pÄ Telefonplan. I ett stort nybyggt funkishus hade LM Ericsson precis flyttat in med sina 5000 anstÀllda. Den rationella fabriken hade byggts efter tayloristiska principer dÀr verkstadens arbete analyserats och standardiserats.

Norrköpings Identitet : att gÄ frÄn industristad tiill turiststad

Tanken bakom studien Àr att se hur en stad kan gÄ frÄn att vara en industristad till att bli en turiststad genom att anvÀnda sig av samma miljöer. En turiststad kan definieras som en stad som har ett brett utbud av aktiviteter men som Àven tillhandahÄller de faciliteter som bÄde turister som invÄnare söker. NÀr Norrköpings industrier togs ur bruk stod fabrikernas lokaler tomma. Dessa kunde antingen ÄteranvÀndas eller rivas. Norrköpings kommun valde att utveckla Norrköpings industrilandskap och har idag fyllt lokalerna med olika verksamheter.

Munskydd pÄ operation - grunder för varför det ska anvÀndas.

Som operationssjuksköterskor med lÄng erfarenhet av operationssjukvÄrd har diskussioner kring munskyddets vara eller icke vara funnits, huruvida munskyddet verkligen skyddar patienten mot postoperativ infektion, eller varför munskydd egentligen behövs. I rollen som operationssjuksköterska ingÄr ett ansvar för patientens sÀkerhet, dÀribland ingÄr att se till att hygienrutiner följs.Om en patient fÄr en postoperativ infektion orsakar det ett extra stort lidande för patienten, vilket Àven kan innebÀra att vÄrdtiden blir lÀngre. Om operationssjuksköterskor kan undvika detta lidande för patienten genom att anvÀnda och hantera skyddsutrustningen i form av munskydd pÄ rÀtt sÀtt uppnÄs ett av mÄlen pÄ operationssalen. Problemformuleringen Àr: pÄ vilka vetenskapliga grunder rekommenderas anvÀndandet av munskydd? Syftet med studien Àr att beskriva pÄ vilka grunder munskydd bör anvÀndas pÄ operation.Metoden Àr litteraturstudie som Àr en litteraturöversikt.

Gravmönster under yngre jÀrnÄlder : en jÀmförelse mellan ÄlÀndska och svenska gravfÀlt

I denna uppsats har en osteologisk analys genomförts pÄ ett material frÄn Ätta gravhögar med en vikt pÄ 12 kg. Benmaterialet kommer frÄn Finström 12.1, ett ÄlÀndskt gravfÀlt frÄn yngre jÀrnÄldern. Syftet var att se om det fanns ett mönster i gravinnehÄllet och om det fanns en korrelation mellan kön, Älder, djurarter och fynd. Det osteologiska resultatet samt fyndmaterialet jÀmfördes sedan med tre ÄlÀndska och tre svenska gravfÀlt frÄn samma tidsperiod för att se om det finns likheter eller skillnader mellan dessa lokaler i förhÄllande till gravsammansÀttning. Speciellt fokus har satts pÄ relationen mellan mÀnniska och djur för att undersöka om kön eller Älder av den begravda individen har haft betydelse för vilka djur man gravlagts med.

Sjuksköterskors upplevelser av familjefokuserad omvÄrdnad : en litteraturöversikt

INLEDNING/BAKGRUND: I omvÄrdnaden av patienter möter sjuksköterskor ofta familjer. Det Àr dÀrför viktigt att belysa sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta med familjefokuserad omvÄrdnad. Familjefokuserad omvÄrdnad grundas pÄ antagandet att sjukdom pÄverkar hela familjen, och inte bara patienten. Den salutogenetiska ansatsen inom familjefokuserad omvÄrdnad lÀgger stor vikt pÄ att finna de interna och externa resurser familjen har för att mer effektivt kunna lösa problem. SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med familjefokuserad omvÄrdnad vid vÄrd av vuxna.

KartlÀggning av brandutrymningsmöjligheter för personer i rullstol som besöker shoppingcenter

Sammanfattning:Bakgrund: Den person som har begÄtt brott under pÄverkan av en allvarlig psykisk störning ska enligt brottsbalken 31 kap. 3 § dömas till rÀttspsykiatrisk vÄrd. NÀr tvÄngsvÄrd Àr aktuellt för psykiskt störda lagövertrÀdare ges vÄrd enligt lagen om rÀttspsykiatrisk vÄrd, LRV (1991:1129). MÄnga patienter inom den rÀttspsykiatriska vÄrden har uttalade funktionsnedsÀttningar vilket arbetsterapeuter arbetar med att kartlÀgga och ÄtgÀrda. Tidigare internationell forskning pekar pÄ att arbetsterapeutiska ÄtgÀrder inom rÀttspsykiatrin kan pÄverkas av den specifika sÀkerhetskontrollerade miljön.Syftet med studien Àr att beskriva arbetsterapeutiska ÄtgÀrder inom rÀttspsykiatrin samt arbetsterapeuters erfarenheter utav dessa.Metoden författarna anvÀndes sig av Àr kvalitativ.

EnergikartlÀggning av FörsÀkringskassans lokaler : rekommendationer för ett fortsatt energieffektiviseringsarbete

With new energy directives in place, the Swedish Social Service (SSS) stands beforethe challenge how to reduce the energy demand in its locales. It is a complex matter,as the locales are rented from various property owners and it becomes a question ofhow to reduce the operational electricity and influence the property owners to workmore with energy efficiency. This thesis takes a balanced research approach in threeparts. Firstly a qualitative part in form of interviews with personnel at the SSS and itsproperty owners, secondly a quantitative part of descriptive nature in form of energystatistics and thirdly a literature review of Energy Management (EM) Supply ChainManagement(SCM), Green Supply Chain Management(GSCM) and EnviromentalPerformance Indicators (EPI). This in order to be able to give normativerecommendations of how the SSS should act to reduce its energy consumption in itslocales and provide new insights on how EM, SCM, GSCM and EPI can be applied ineffect.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->