Fo?religgande arbete a?ska?dliggo?r hur den av fastighetsa?garen betalade energin anva?nds och fo?r vilka a?ndama?l samt pa?visar konkreta kostnadseffektiva besparingsa?tga?rder utifra?n befintlig eller ny utrustning. Resultatet visar att man kan go?ra betydande energibesparingar genom att a?tga?rda fra?nluftsfla?ktar med la?nga drifttider och ho?ga flo?den samt ventilationsaggregat med la?g temperaturverkningsgrad. Genomfo?rs de fo?reslagna a?tga?rderna kan va?rme-energianva?ndningen reduceras med 277 MWh/a?r eller 38 % av den totala inko?pta va?rme-energin.

UpptÀckten om att betongen hade sin plats inom designen öppnade mitt intresse för att undersöka hur materialet uttrycker sig i designade föremÄl. I detta examensarbete fick jag tillfÀlle att undersöka detta nÀrmare.Uppsatsen Àr uppdelad i tvÄ delar. Den första behandlar betongens materiella egenskaper och dess historia. I den andra analyseras tre verk, det vill sÀga tre bord av betong. Den första som presenteras frÄn kategorin Àr Ingela Karlssons betongbord och i den andra nederlÀndaren och formgivaren Jesse Vissers ?Sag table? i betong och till sist min egen gestaltning, soffbordet i samma material.

Syfte: Syftet Àr att beskriva hur anvÀndningen av feedback effektiviserar organisationer. Metod: I denna uppsats har en kvalitativ ansats anvÀnts för att studera upplevelsen av feedback pÄ individnivÄ. Respondenterna, frÄn tvÄ medelstora företag i södra Sverige, har dels intervjuats genom en riktad öppen intervjukaraktÀr samt fÄtt svara pÄ en enkÀtundersökning för att kategoriseras efter lÀrstilarna. Slutsatser: VÄrt resultat visar att individers olika upplevelser av feedback kan spÄras till individens lÀrstil. Varje lÀrstil har sina egna utmÀrkande faktorer som organisationer bör ta hÀnsyn till vid förmedling av feedback till de anstÀllda.

SammanfattningSyfteSyftet med föreliggande studie Àr att jÀmföra lÀrares verbala feedback i ett teoretiskt Àmne med deras verbala feedback i ett praktiskt Àmne.Med följande frÄgestÀllningar:Vilken typ av feedback ger lÀrare i idrott & hÀlsa?Vilken typ av feedback ger lÀrare i ett teoretiskt Àmne?Hur ser lÀrare pÄ feedback som ett pedagogiskt verktyg?MetodFöreliggande studie Àr en kvalitativ studie med observation och intervju som insamlingsmetod. Urvalet Àr fyra tvÄÀmneslÀrare som undervisar pÄ gymnasiet i idrott och hÀlsa och ett teoretiskt Àmne. Varje lÀrare har observerats under en idrottslektion och en lektion i ett teoretiskt Àmne, samt intervjuats efter varje observationstillfÀlle.ResultatResultaten visar vilken typ av feedback som Àr vanligt förekommande i ett teoretiskt Àmne och i idrott och hÀlsa. Det visar Àven hur de olika lÀrarna anvÀnder feedback och vilken typ av feedback de vÀljer att anvÀnda mest.

Syfte: Syftet Àr att beskriva hur anvÀndningen av feedback effektiviserar organisationer. Metod: I denna uppsats har en kvalitativ ansats anvÀnts för att studera upplevelsen av feedback pÄ individnivÄ. Respondenterna, frÄn tvÄ medelstora företag i södra Sverige, har dels intervjuats genom en riktad öppen intervjukaraktÀr samt fÄtt svara pÄ en enkÀtundersökning för att kategoriseras efter lÀrstilarna. Slutsatser: VÄrt resultat visar att individers olika upplevelser av feedback kan spÄras till individens lÀrstil. Varje lÀrstil har sina egna utmÀrkande faktorer som organisationer bör ta hÀnsyn till vid förmedling av feedback till de anstÀllda. Vi har kommit fram till att organisationers effektivitet kan höjas vid medveten anvÀndning av feedback och genom att ta hÀnsyn till individens lÀrstil..

SjÀlvkompakterande betong (SKB) eller som den ocksÄ kallas vibreringsfri betong upptÀcktes och utvecklades i Japan i slutet av 1980- talet. Anledningen till detta utvecklingsarbete var att betong gjutning vÀldigt kÀmpigt och tillgÄngen pÄ erfarna betongarbetare började bli lÄg. I Sverige anvÀnde man sjÀlvkompakterande betong Äret 1993 som tekniken hÀmtades hem av CBI Betonginstitutet.AnvÀndning av sjÀlvkompakterande betong leder till mÄnga fördelar som skiljer sig frÄn den vanliga betongen avseende arbetsmiljö t.ex. slipper man vibrering och undviker tungt arbete som i konsekvens minskar antal skador pÄ arbetsplatsen. Utöver detta ger SKB förkortad arbetstid, bÀttre utförande och möjlighet till arbetskraftbesparing.Sedan 1997 har Sverige ökat anvÀndning av SKB i platsgjutning medan andra lÀnder som Danmark har gÄtt fram till ca 30 % av sin platsgjutning.

Detta Àr ett 10 poÀngs arbete pÄ C-nivÄ inom Àmnet teknologi. Arbetet Àr skrivet inom institutionen för landskaps- och trÀdgÄrdsteknik pÄ Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka skador som kan uppkomma pÄ betongdammar nÀr vatten och betong stÄr i kontakt med varandra. MÄlet med arbetet Àr att uppmÀrksamma betong som material vid anlÀggning av trÀdgÄrdsdammar. Arbetet inleds med en litteraturstudie dÀr betong som material beskrivs, dess uppbyggnad och sammansÀttning av vatten, cement, ballast och tillsatsmedel. DÀrefter beskrivs de för betong vanligaste skadorna vilka Àr frostskador, armeringskorrosion (rostsprÀngning), kemiska angrepp och sulfat angrepp. DÀrefter genomförs tre intervjuer med personer som projekterar och sköter betongdammar i offentlig miljö för att undersöka deras erfarenhet av betongdammar.

Denna studie undersöker hur antalet konjunktionsfel pÄverkas av feedback av varierande komplexitet. Ett konjunktionsfel uppstÄr nÀr en sammansatt hÀndelse A&B bedöms som mer sannolik Àn nÄgon av de ingÄende hÀndelserna A eller B. Ett datorbaserat experiment med 45 deltagare fördelade pÄ tre betingelser (Singel, Trippel, Mix) kördes. I en trÀningsfas bedömde deltagarna utgÄngen pÄ spelkuponger innehÄllande en fotbollsmatch (Singel), tre fotbollsmatcher (Trippel) eller bÄde en och tre fotbollsmatcher (Mix) och fick feedback pÄ bedömningarna. I en testfas gjorde alla deltagarna bedömningar av sannolikheten för vinst pÄ spelkuponger med en eller tre fotbollsmatcher.

VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur enhetschefer anser att de ger och hur de fÄr positiv feedback och i hur stor utstrÀckning det förekommer. Vi har valt att göra studien i en kommun, inom vÄrd och omsorg, dÀr enhetscheferna har samma chef och finns i samma verksamhet. VÄr frÄgestÀllning: Förekommer positiv feedback och i sÄdana fall i vilken typ av kommunikationsform?I vilken utstrÀckning förekommer positiv feedback?Hur upplever enhetschefen positiv feedback?Vi har valt att anvÀnda en kvalitativ metod och göra intervjuer med semi- strukturerade frÄgor. Undersökningen genomfördes med att vi intervjuade nio enhetschefer inom vÄrd och omsorg i en kommun.

Under a?ren pa? la?rarutbildningen har vi via personliga iakttagelser kunnat sko?nja en diskrepans mellan vad la?rare anser sig sa?nda ut fo?r feedback och hur de beskriver sin feedback. Luke och Sinclair (1991) menar att det a?r la?rarens beteende som a?r den starkaste faktorn till hur elever uppfattar Idrott och ha?lsa i skolan. I relation till det som Hattie och Timperley (2007) samt Stensmo (2008) skriver om hur felaktig feedback kan ge omva?nd effekt riskerar feedback att motarbeta Skolverkets (2011) ambition att fra?mja varje elevs utveckling.

Byggsektorn Àr den största bidragande faktorn till vÀxthusgas (Khasreen et al. 2009). Betong Àr det material som bidrar till mest utslÀpp av koldioxid (CO2). Idag tillverkar Abetong ca 350 000 sliprar varje Är som generar ca 21 000 ton koldioxid under tillverkningen.Vid tillverkning av betong Àr det produktion av cement som bidrar till stora utslÀpp av koldioxid (Frid et al. 2013).

Konventionell betong mÄste vibreras för att den skall fylla ut formen och omsluta armeringen, men Àven för att en homogen betong utan stora luftinneslutningar skall erhÄllas. Vibreringsmomentet Àr ett mycket tungt arbetsmoment som sliter hÄrt pÄ frÀmst rygg, axlar och nacke. Vibreringen ger Àven upphov till s k vita fingrar vilket orsakas av en försÀmrad blodcirkulation till följd av att vibrationer frÄn vibratorstavarna fortplantar sig upp i hÀnderna. PÄ mitten av 80-talet började en vibreringsfri betong att utvecklas i Japan och till Sverige kom den för nÄgra Är sedan. Den vibreringsfria betongen skall, utan vibrering, fylla ut formen och omsluta armeringen.

Betong Àr vÄrt vanligaste byggmaterial men cement stÄr globalt sett för 5 % av CO2-emissionerna. Med detta som bakgrund sÄ har CBI Betonginstitutet anordnat en tÀvling, dÀr mÄlet Àr att nÄ den högsta tryckhÄllfasthet i en resurssnÄl betong, med enbart 200 kg cement per m3. Syftet med denna rapport Àr att utvÀrdera tÀvlingen, vilket har utförts genom en omfattande litteraturstudie. En första analys av de olika betongrecepten medförde att olika grupperingar kunde urskiljas. Ur dessa fanns det tre stycken vars resultat var vÀldigt bra. ? Concrete Innovation Centre, som med ett lÄgt vct, stora mÀngder granulerad masugnsslagg (81 %) och lite silikastoft (5 %), uppnÄdde en tryckhÄllfasthet pÄ 80 MPa vid 28 dygn och 95 MPa vid 56 dygn. ? CBI Stockholm, som genom anvÀndandet av ulltrafint filler och silikastoft (4,8 %), uppnÄdde en tryckhÄllfasthet pÄ 84 MPa vid 28 dygn och 98 MPa vid 56 dygn. ? Thomas Concrete Group som genom att ersÀtta cementet med en medelmÄttig mÀngd granulerad masugnsslagg (54 %), liten mÀngd flygaska (9 %), kalkfiller och silikastoft (5 %), uppnÄdde en tryckhÄllfasthet pÄ 94 MPa vid 28 dygn och 98 MPa vid 56 dygn. Det finns sÄledes tre recept som vidare studier kan vara rÀttfÀrdigade pÄ, de tre ovan nÀmnda. Det bör tillÀggas att en imponerande tryckhÄllfasthet pÄ nÀstan 100 MPa, kan uppnÄs i en betong med enbart 200 kg cement per m3. .

Fo?retag och organisationer har individuella uppla?gg fo?r hur de arbetar med feedback, det a?r inte garanterat att na?gon sto?rre vikt la?ggs vid feedback, trots att det utgo?r en va?rdefull resurs. Denna studie identifierar vad som utma?rker en bra respektive mindre bra feedbackprocess fo?r den enskilda medarbetaren och underso?ker hur ett fo?retags riktlinjer och arbetssa?tt pa?verkar medarbetarens mo?jligheter att fa? bra feedback. Fo?r att underso?ka detta har tva? fallfo?retag anva?nts, konsultfo?retagen Accenture och Frontwalker.

Feedback Àr ett vanligt förekommande begrepp i dagens samhÀlle, liksom en central del av en organisations ekonomistyrning. Det Àr Àven ett kraftfullt verktyg för att Ästadkomma lÀrande. Feedback, ibland Àven kallat Äterkoppling och prestationsutvÀrdering, handlar om att utvÀrdera utförda prestationer för att sedan kunna ge information kring prestationerna. Syftet med att ge feedback Àr att möjliggöra förbÀttring av mottagarens prestation genom att förÀndra dennes beteende. Vilket sÀtt feedback ges pÄ, liksom av vem den ges, pÄverkar bÄde hur feedback uppfattas och vilka effekter den fÄr.